Regeringen har överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av bygglagen och till vissa lagar som har samband med den
I bygglagen, som antogs under den förra regeringsperioden, görs ändringar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. I den proposition som överlämnats till riksdagen har man beaktat den respons på den så kallade ändringsserien till bygglagen som inkommit under remissbehandlingen. Genom propositionen ändras bygglagen så att den administrativa bördan och byråkratin minskar.
Bygglagen träder i kraft den 1 januari 2025. Garantin för behandlingstiden för bygglov, beräkningen av byggnaders koldioxidfotavtryck och bygglov i form av en informationsmodell träder i kraft den 1 januari 2026.
Enligt regeringspropositionen ska det för behandlingen av en ansökan om bygglov fastställas en tidsfrist på tre månader och införas påföljder för försummelse av tidsfristen.
I lagen tas det in bestämmelser om ett nytt placeringstillstånd för omställning till ren energi som underlättar byggandet av industriprojekt för omställning till ren energi. Den möjlighet att bevilja bygglov innan tomtindelningen utarbetats och tomten styckats som tidigare funnits med stöd av en försökslag införs nu också i bygglagen.
Den börda som bestämmelserna om hållbart byggande medför för de olika parterna i byggandet görs lättare och tillståndsförfarandet görs smidigare. Den nya bestämmelsen i bygglagen om den huvudsakliga aktörens ansvar för genomförandet upphävs och träder inte alls i kraft. Ansvaret hos den som påbörjar ett projekt förblir därför oförändrat.
Förutsättningarna för beviljande av rivningslov görs tydligare. Möjligheten att riva till exempel en skolbyggnad som i minst tio år varit i en kommuns eller ett kommunägt bolags ägo och som är skyddad enligt en detaljplan görs lättare i situationer där byggnaden är i så dåligt skick att den inte längre kan användas.
Museimyndigheternas besvärsrätt begränsas till sådana byggnadsobjekt som är av nationell betydelse eller av betydelse för landskapet, men besvärsrätten är fortfarande mer omfattande än i den gällande markanvändnings- och bygglagen. Närings-, trafik- och miljöcentralens besvärsrätt motsvarar bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. Besvärsrätten i fråga om tillstånd för miljöåtgärder begränsas i situationer där en lagakraftvunnen detalj- eller generalplan genomförs.
Den så kallade ändringsserien till bygglagen var på remiss i början av 2024, varefter ändringar har gjorts i den utifrån remissvaren. Den reviderade bygglagen, där dessa ändringar finns med, går nu vidare till riksdagen för behandling. Målet är att ändringarna ska träda i kraft samtidigt som den nya lagen.
Mer information
Emma-Stina Vehmanen
ministerns specialmedarbetare
tfn 040 847 1992
[email protected]
Kirsi Martinkauppi
regeringsråd
tfn 0295 250 177
[email protected]
Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi rakentamislain muuttamisesta ja eräiksi siihen liittyviksi laeiksi | valtioneuvosto.fi
Seuraa hankkeen edistymistä