Misstänkta krävde tröskelpengar från vårdare för att komma till Finland – en del av de målsägande skuldsatte sig på grund av avgifterna

Den nationella människohandelsgruppen vid Helsingfors polisinrättning kommer att överföra ett omfattande ärende om grovt ocker till åtalsprövning. Polisen misstänker att upp till 200 etiopiska vårdare tvingats betala tröskelpengar. Den huvudmisstänkte har suttit häktad sedan juli.

År 2021 köpte ett finländskt vårdföretag rekryteringstjänster från ett bemanningsföretag. Målet var att rekrytera 1 000 vårdare från Etiopien till Finland. Bemanningsföretaget ingick ett köptjänstavtal med den huvudmisstänkte i brottshelheten. Den misstänkte bodde i huvudstadsregionen. 

– När arbetstagarna anlände till Finland upptäckte arbetsgivaren och bemanningsföretaget att några av vårdarna hade tvingats betala tröskelpengar för att få komma till Finland. Målsägandena betalade tusentals euro till den huvudmisstänkte och dennes företag i Etiopien, säger utredningsledaren, kriminalinspektör Sami Isoniemi.

Gärningen utreds som grovt ocker mellan avtalsparterna. Förundersökningen visar att målsägandena inte förstod avtalsvillkoren och att avgifterna inte var motiverade.

Bemanningsföretaget har offentligt informerat om de upptäckta oegentligheterna, och polisen misstänker inte att företaget eller dess anställda har begått något brott. Företaget sade upp köptjänstavtalet med den huvudmisstänkte när de misstänkta brotten uppdagades. Vårdföretaget som köpt tjänsterna är inte heller misstänkt för brott.  

Tröskelpengarna motsvarade flera års lön

Polisen misstänkte till en början att endast ett fåtal arbetstagare hade betalat tröskelpengar, men förundersökningen avslöjade att avgifter krävdes från samtliga vårdare som kommit från Etiopien.

Beloppet uppgick till 4 000 euro per person, en summa som motsvarar flera års lön i Etiopien. I Finland skulle det handla om en inkomst på cirka 200 000 euro. 
– Många målsägande skuldsatte sig på grund av de stora tröskelpengarna, säger utredningsledaren Sami Isoniemi.

Enligt förundersökningen delades avgiften upp i två delar. Den första, mindre delen betalades till ett företag i Etiopien. Den andra delen sattes in direkt på bankkonton som den huvudmisstänkte hade tillgång till.

Polisen samlade under förundersökningen bevis på transaktionerna och att dessa började samtidigt som avtalet med bemanningsföretaget trädde i kraft.

De misstänkta utnyttjade målsägandenas ekonomiska nöd

Några tiotals målsägande har anmält sig till polisen. Polisen uppskattar att det finns 200 personer i Etiopien som bara hann betala en del av tröskelpengarna och som aldrig kom till Finland.

Den huvudmisstänkte höll arrangemangen i Etiopien dolda för vårdföretaget och bemanningsföretaget. Avtalet mellan företagen och den misstänkte förbjöd uttryckligen att avgifter skulle tas ut från de personer som rekryterades till Finland.

–    Den huvudmisstänkte grundade ett konsultföretag i Etiopien tillsammans med en medmisstänkt som bor i landet. Vårdarna ingick ett skriftligt avtal med företaget där man kom överens om rekryteringstjänsterna och den avgift som tas ut för dem, säger utredningsledaren Sami Isoniemi.

Förundersökningen visar att de misstänkta utnyttjade målsägandenas ekonomiska nöd och okunskap. Målsägandena var i en svagare position än avtalsparten. De tjänster som erbjöds av de misstänkta stod inte i proportion till de betalade tröskelpengarna.

Förutom den huvudmisstänkte misstänks även två personer som bor utomlands för delaktighet i brottshelheten. Helsingforspolisen samarbetade under förundersökningen med myndigheter i Etiopien och ett EU-land.

– I samband med förundersökningen har det framkommit att den misstänkta gärningsbeskrivningen enligt en preliminär bedömning är straffbar också enligt etiopisk lag, säger utredningsledaren Sami Isoniemi.

Fenomenet med tröskelpengar är ett djupt rotat problem inom flera branscher

Den nu avslutade förundersökningen är den största när det gäller antalet målsägande i alla brottshelheter med tröskelpengar som den finska polisen har utrett. 

– Den nationella människohandelsgruppen vid Helsingfors polisinrättning har också två andra pågående förundersökningar om tröskelpengar. De misstänkta brottshelheterna gäller städ- och byggbranschen. Målsägandena kommer från länder som tidigare inte har varit föremål för några förundersökningar om tröskelpengar i Finland, säger kriminalinspektör Sami Isoniemi.

Fallen med tröskelpengar har det gemensamt att avgifterna är oskäliga. Avtalsparten utnyttjar målsägandenas okunskap, obetänksamhet eller ekonomiska nöd.

Beloppen varierar mellan olika länder, från några tusen euro till tiotusentals euro. De misstänkta hävdar att avgiften behövs till exempel för kostnader för anställningsavtal, för att underlätta flytten till Finland eller för konsulttjänster. 

– Myndigheterna är nu mer medvetna om fenomenets omfattning, vilket har lett till att mer information kommer till utredande myndigheters kännedom. Vissa offer väljer att tiga om fenomenet, men fler och fler inser att verksamheten är olaglig. Det handlar om ett omfattande och djupt rotat problem som finns inom nästan alla branscher där man söker jobb i Finland. Fenomenet med tröskelpengar förekommer särskilt i Afrika, Sydostasien och på Balkan, säger kriminalinspektör Sami Isoniemi.

För några år sedan avslöjade polisinrättningen i Österbotten en brottshelhet där vietnamesiska växthusarbetare tvingades betala tröskelpengar. Den nationella människohandelsgruppen vid Helsingfors polisinrättning och Centralkriminalpolisen deltog även i den förundersökningen.