Hållbarhet beaktas i de statsägda bolagens strategier och ersättningssystem – biologisk mångfald och reglering medför nu mycket arbete

Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli har i år samlat in mer omfattande och heltäckande uppgifter om hållbarheten i de statsägda bolagens verksamhet. Analysen omfattar bland annat hållbarhetsmål när det gäller ersättningar till ledningen, bolagsportföljens totala utsläpp samt klimatmål.

Den statliga ägaren har ställt olika krav på hållbarheten i bolagens verksamhet i sitt ägarpolitiska principbeslut från 2020.

”Staten är en krävande ägare när det gäller hållbarhet. För att vi ska kunna få en helhetsbild är det viktigt att vi följer hur den statliga ägarens förväntningar uppfylls i fråga om hela bolagsinnehavet”, säger konsultativa tjänstemannen Katariina Sillander, som ansvarar för hållbarhetsfrågor vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Vid utgången av 2022 hade staten innehav i 69 bolag till ett värde av cirka 41 miljarder euro.
Hållbarheten i enskilda bolags verksamhet analyseras också kontinuerligt som ett led i det ägarstrategiska arbetet. Då ligger fokus på hur olika hållbarhetsfaktorer inverkar på värdeskapandet i bolaget, eftersom den statliga ägaren har som mål att öka portföljbolagens ägarvärde.

”Hållbarhetsfrågor har integrerats i ägarstyrningens ägarstrategiska arbete, och vi har redan länge krävt att bolagens strategier ska bygga på hållbarhet. Ur den här synvinkeln har bolagen utvecklats i en positiv riktning under de senaste åren, och hållbarhetsledningen är mer systematisk och målinriktad”, säger Sinikka Mustakari, som är konsultativ tjänsteman vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

47 procent av styrelseledamöterna är kvinnor

Staten som ägare har som mål att könsfördelningen i styrelsernas sammansättning ska vara balanserad. År 2022 var 47 procent av styrelseledamöterna kvinnor (47 procent 2021). Därtill är 22 procent av de statsägda bolagens verkställande direktörer kvinnor (14 procent 2021).

Ett centralt verktyg för att förankra hållbarheten i de statsägda bolagen är att staten som ägare förväntar sig att bolagen integrerar hållbarheten i sina ersättningssystem. År 2022 beaktade 83 procent av de statsägda bolagen hållbarhet i sina ersättningssystem. I genomsnitt utgjorde hållbarhetsmål 29 procent av incitamentprogrammen på kort sikt.

Vetenskapligt grundade mål för klimatet och den biologiska mångfalden är fortfarande sällsynta

De statsägda bolagen förväntas sätta upp ambitiösa miljö- och klimatmål. Bolagen förutsätts beakta målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, liksom även målet om ett klimatneutralt Finland 2035.

”Bolagens förmåga att utveckla sina affärsmodeller så att de blir hållbara är mycket viktig med tanke på värdeskapandet och värdebevarandet i statens bolagsinnehav. Analysen på portföljnivå krävde att vi också samlade in framåtblickande data”, säger Sinikka Mustakari.

I syfte att bedöma klimatrisken i statens bolagsinnehav har man analyserat hur värdet på bolagsinnehavet förhåller sig till bolagens klimatneutralitetsmål. De statsägda bolag som siktar på att vara klimatneutrala senast 2035 utgör 82 procent, det vill säga 27,0 miljarder euro, av värdet på statens bolagsinnehav.

År 2022 hade 10 procent av bolagen satt upp vetenskapligt grundade mål för utsläppsminskning (Science-Based Targets, SBT).

”Den siffran skulle vi gärna få se växa under de närmaste åren. Vetenskapligt grundade mål håller på att bli standard i klimatarbetet, och de kan bli en nyckelfråga för finansiärer och kunder”, konstaterar Katariina Sillander.

Den statliga ägaren följer regelbundet de totala utsläppen från bolagsportföljen. År 2022 rapporterade 73 (62) procent av de statsägda bolagen sina utsläpp. Klimatavtrycket av dessa bolag var 48 (126) miljoner ton CO2e beräknat på basis av statens ägarandel. Förändringen förklaras av att utsläppen från Fortums tidigare dotterbolag Uniper inte längre ingick i kalkylerna för 2022.

År 2022 uppgav 23 procent av bolagen att de hade satt upp mål för den biologiska mångfalden. Tonvikten ligger på identifiering av konsekvenser och minskning av negativa konsekvenser. Dessutom har bolagen satt upp mål som gäller restaurering av natur. Det är i huvudsak fråga om långsiktiga kvalitativa mål.

”Beroendeförhållandet mellan företagsverksamhet och naturresurser samt förebyggandet av förlusten av biologisk mångfald är högaktuella frågor som bolagen är medvetna om. De första stegen har redan tagits, men det krävs att bolagen verkligen sätter sig in i frågorna och arbetar hårt med dem under de närmaste åren”, säger Katariina Sillander.

För närvarande innebär också förberedelserna inför EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering en utmaning för finländska företag. Direktivet förpliktar allt fler företag till enhetlig och verifierad hållbarhetsrapportering som en del av styrelsens verksamhetsberättelse.

Uppgifter om hållbarheten i statens bolagsportfölj finns i bilaga 4 till regeringens årsberättelse. I bilagan redogörs det för statens bolagsinnehav, principerna för ägarstyrningen och bolagsinnehavets ekonomiska resultat 2022.

Ytterligare information:
Katariina Sillander, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 160 030, [email protected]
Sinikka Mustakari, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 160 159, [email protected]