Partierna diskuterade viktiga klimat- och naturpolitiska frågor som ett led i att stärka konkurrenskraften

Partiledarnas rundabordsforum för klimat- och naturpolitik sammanträdde under ledning av statsminister Petteri Orpo i statsministerns tjänstebostad Villa Bjälbo torsdagen den 24 oktober 2024.

I diskussionen deltog Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, Kristdemokraternas ordförande, jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, Centerns ordförande Antti Kaikkonen, Vänsterförbundets ordförande Minja Koskela, Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman och Sannfinländarnas vice ordförande Mauri Peltokangas. Även miljö- och klimatminister Kai Mykkänen deltog i diskussionen.

Diskussionens teman introducerades av miljöministeriets kanslichef Juhani Damski, arbets- och näringsministeriets kanslichef Timo Jaatinen och naturresursrådet Heikki Granholm som ställföreträdare för jord- och skogsbruksministeriets kanslichef.

Rundabordsforumet för klimat- och naturpolitik fokuserade särskilt på de internationella och nationella åtaganden för klimat och natur som är bindande för Finland och på den nya Europeiska kommissionens mandatperiod 2024–2029. Den nya kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen väntas lägga fram flera initiativ som hänför sig till strategisk industripolitik, energi, klimat och natur och som kräver konsekvent och aktiv EU-påverkan från Finlands håll. Syftet med rundabordsdiskussionen var att bidra till riksdagspartiernas gemensamma lägesbild och förståelse av prioriteringarna i påverkansarbetet i EU.

Den nya kommissionen har som mål att ännu närmare samordna klimat-, energi- och naturpolitiken med EU:s industripolitik och konkurrenskraft. I och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina har självförsörjningen inom energi- och materialproduktionen blivit en allt viktigare fråga på den europeiska agendan. Samtidigt styr konkurrensen om naturresurser mot en cirkulär ekonomi. 

Europeiska unionen har förbundit sig till målet att uppnå klimatneutralitet 2050. Dessutom har unionen satt upp ett delmål till 2030. Beslut om ett nytt bindande delmål till 2040 väntas under 2025. Finland har i sin nationella klimatlag förbundit sig till att uppnå klimatneutralitet 2035. Principiellt viktiga frågor för Finland är teknikneutralitet och kärnkraftens roll, kostnadseffektiva utsläppsminskningar samt beaktande av osäkerhetsfaktorer inom markanvändningssektorn.

Hållbarheten vad gäller Finlands ekonomi och säkerhet på lång sikt förutsätter en vision av hur klimat- och naturpolitiken över valperioderna ska se ut. Det behövs också en långsiktig gemensam uppfattning om hur en kontrollerad omställning till ett klimatneutralt och naturpositivt samhälle ska genomföras så att Finlands konkurrenskraft och övergripande säkerhet samtidigt blir starkare.

Partiledarna ansåg att det är nödvändigt att skapa en gemensam lägesbild. Konsensus var att klimat- och naturpolitiska beslut har en betydande inverkan på Finlands konkurrenskraft, ekonomi och försörjningsberedskap. Investeringar i ren omställning har en helt central roll när det gäller att uppnå klimatmålen. Vid planeringen av åtgärder är det viktigt att beakta bland annat den snabba tekniska utvecklingen och preciseringar i kontinuerliga uppföljningsdata.

Mer information: Risto Artjoki, statsministerns statssekreterare, tfn 09 160 22006, och Taru Savolainen, ledande sakkunnig, tfn 040 535 8622, statsrådets kansli

Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].