Regeringen enades om nya satsningar på tillväxt och sysselsättning

Det hundraåriga Finland är med flera mått mätt ett av världens ledande länder. Vår instabila omvärld förändras emellertid i snabb takt och utmanar oss att stärka vår kapacitet att reagera på förändringarna och ta vara på de möjligheter som erbjuds. Statsminister Juha Sipiläs regering har i sin halvtidsöversyn utvärderat hur regeringsprogrammet genomförts hittills och behovet av ytterligare insatser för att nå målen. Regeringen granskade också behovet av reformer som sträcker sig över valperioden utifrån regeringsprogrammets långsiktiga vision. Därtill beslutade regeringen öka antalet ministrar med tre.

Konkurrenskraft, sysselsättning och en reform av de offentliga tjänsterna står fortfarande i centrum för regeringens ekonomiska politik. Den ekonomiska politiken siktar på att stoppa skuldsättningen inom den offentliga ekonomin och täcka hållbarhetsunderskottet med besparingar och åtgärder som stöder tillväxt och effektiverar produktionen av offentliga tjänster.

Regeringen håller fast vid det långsiktiga balansmålet inom den offentliga ekonomin och tar igen hållbarhetsunderskottet på tio miljarder euro. Det ska täckas med besparingar på fyra miljarder euro och med reformer som ska förbättra den offentliga ekonomin med fyra miljarder euro. De återstående två miljarderna ska täckas med åtgärder som främjar sysselsättning och tillväxt.

De centrala temana i regeringens halvtidsöversyn var

• kompetens, tillväxt och sysselsättning
• omsorg
• reformer
• säkerhet.

Nya åtgärder och insatser riktas särskilt till dessa områden. Åtgärderna har förts in i planen för de offentliga finanserna 2018–2021, som regeringen drog upp riktlinjerna för i samband med halvtidsöversynen. Under höstens budgetförhandlingar fattar regeringen beslut om nya åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättning, och om helheter som gäller beskattningen.

Bilaga: Hallituksen toimintasuunnitelman uudet avaukset (Nya initiativ i regeringens handlingsplan)

Kompetens, tillväxt och sysselsättning

Uppdaterade paket för företagande och sysselsättning

De uppdaterade paketens viktigaste innehåll är de allmänna principerna om rättvisa spelregler i nollavtalen, aktiveringen av arbetslösa, den effektiverade användningen av lönesubventioner, förkortandet av karenstiden för företagares sjukdagpenning och förbättrandet av utkomstskyddet för arbetslösa egenföretagare. Arbetskraftsservicens resurser ökas med 25 miljoner euro.

Beredningen av förslaget om arbetslösas möjlighet att utöva företagsverksamhet under en fyramånadersperiod och samtidigt få arbetslöshetsförmån inleds. Avsikten är att fatta finansieringsbeslutet under budgetförhandlingarna. Införandet av en kombinationsförsäkring ska också beredas.

Regeringen föreslår att utkomstskyddet för arbetslösa ändras så att man tar i bruk en aktiveringsmodell enligt vilken självriskdagarna minskas från sju dagar till fem dagar i början av arbetslösheten. Om arbetslösheten fortsätter längre än tre månader, ska utkomstskyddet för arbetslösa innefatta en månatlig självriskdag som kan undvikas genom att vara aktiv. Aktiveringsmodellen ska även gälla grundskyddet. Reformen minskar statsandelen med cirka 8 miljoner euro på årsnivå.

Regeringen ämnar kombinera Sanssi-kortet för att stödja ungdomars sysselsättning med Duuni-kortet för att stödja anställandet av över 30-åringar till ett enda lönesubventionskort. Avsikten är att arbetsgivaren redan under arbetsintervjun ska känna till möjligheten att utnyttja lönesubventionen för den arbetslösa arbetssökanden.

En lag som gäller privatpersoners konkurs ska stiftas. Den ska erbjuda och trygga en ny start för företagare som gjort konkurs.

Bilaga: Hallituksen linjaamat työllisyystoimet (Regeringens sysselsättningsåtgärder)

Grå ekonomi

Det ska utredas hur arbets- och näringsministeriets styrningsmakt i fråga om behovsprövning gällande arbetskraft kan stärkas tillsammans med arbetsmarknadsparterna i samband med landskapsreformen. Vägtullar (vinjett) införs i enlighet med regeringsprogrammet.

Byggbranschens förfarande med skattenummer ska tas i bruk inom andra sektorer, till exempel på varv och inom restaurang- och städbranschen, enligt rekommendationer som framförs i en utredning som kommer att utföras.

Bilaga: Hallituksen täydentävät linjaukset harmaan talouden torjunnan tehostamiseksi (Regeringens kompletterande riktlinjer för effektivare bekämpning av grå ekonomi)

Flitfällor avlägsnas

För att nå sysselsättningsmålet har regeringen beslutat motarbeta flitfällor. Genom åtgärderna skapas kring 5 000 nya arbetstillfällen. Bedömningen grundar sig på finansministeriets beräkningar.

Klientavgifterna för småbarnspedagogisk verksamhet ska sänkas för låg- och medelinkomsttagare. Uppskattningsvis kommer ytterligare kring 6 700 familjer att omfattas av avgiftsfriheten och avgiftsintäkterna sjunker med uppskattningsvis 69 miljoner euro 2018. Åtgärdernas försvagande inverkan på kommunernas ekonomi ska kompenseras med höjningar av statsandelarna för basservice, kommunernas utdelning av samfundsskatten och fastighetsskattens nedre gräns.

I bostadsbidraget ska det återinföras ett tak för hyra per kvadratmeter. Av nettobesparingarna kommer huvuddelen under höstens budgetförhandlingar att riktas till att underlätta situationen för överskuldsatta. Bostadsbidragets index ska ändras från hyresindex till levnadskostnadsindex för att bromsa ökningen av boendekostnaderna.

Det ska beviljas lättnader i utmätningen. Utmätningsmannen ska kunna bevilja lättnader åt en gäldenär som fått arbete efter en lång tid av arbetslöshet, om gäldenären ber om det.

Den regionala rörligheten ska förbättras bland annat genom att tidsgränsen för skattefri dagpenning förlängs och rörlighetsunderstödet utvidgas.

Bilaga: Hallituksen päätös kannustinloukkujen purkamisesta (Regeringens beslut om att avlägsna flitfällor)

Spetsprojekt för forskning, Business Finland och turism

Som en del av helheten satsar regeringen på företagens produktutveckling, förnyelse, toppforskning och forskningens inflytande genom anslag till Tekes på totalt 70 miljoner euro 2018 och 2019. Finansieringen ska riktas till företags, forskningsinstitutioners och statens gemensamma projekt för att sätta fart på företagens tillväxt. För Finlands Akademi reserveras totalt 50 miljoner euro för att stödja betydande forskningskluster 2018 och 2019. Flaggskeppsprojekt ska grundas i samband med universitet och forskningsinstitutioner.

Regeringen strävar även efter tilläggssatsningar på kompetens och utbildning med hjälp av kapitaltillförsel. Åt både Tekes och Finlands Akademi reserveras 60 miljoner euro var. Staten förbereder därtill en kapitalisering på totalt 80 miljoner euro för ett kompetenscentrum eller ett bolag som ska äga och upprätthålla lärandemiljöer och utrustning för yrkesutbildning.

Främjandet av export och turism ska få tilläggsfinansiering på totalt 50 miljoner euro 2018 och 2019. Business Finland, som inleder sin verksamhet vid ingången av 2018, samlar Tekes och Finpros nuvarande tjänster kring innovationsfinansiering, export, investeringar och turism under ett tak.

Med hjälp av programmet Talent Boost ska internationella experter lockas till Finland. Myndigheternas tjänster för företag ska i framtiden också fungera på engelska. Företagande och tillväxt ska stödjas genom ett särskilt uppehållstillstånd för startupföretagare.

Gymnasiereform

Regeringen ska genomföra en gymnasiereform. Målet är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger kompetens för högskolestudier, att förbättra utbildningens kvalitet och resultat samt att göra övergången från studier på andra stadiet till tredje stadiet smidigare.

Omsorg

Regeringen inleder nya åtgärder för att främja barns och ungas välfärd, förhindra marginalisering och minska antalet ungdomar utan utbildning eller arbete. Åtgärderna ska finansieras genom budgeterna för ministeriernas egna förvaltningsområden och genom pågående spetsprojekt. Det ska riktas 45 miljoner euro i nya medel till dessa åtgärder för 2018 och 2019.

Småbarnspedagogikens personalstruktur ska utvecklas. Syftet är att stärka kvaliteten och pedagogiken inom småbarnspedagogiken och att öka det multidisciplinära stödet till barn och familjer.

En tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro ska riktas till att stärka jämlikheten i grundskolan. Stödet riktas till skolor i de mest utmanade områdena, till exempel till specialundervisning och mindre undervisningsgrupper.

För att stödja genomförandet av reformen av yrkesutbildningen anvisas 15 miljoner euro för

2018 och 2019. Genom finansieringen stärks yrkesutbildningens digitalisering, förebyggs avbrutna studier och marginalisering och byggs nya vägar till utbildning och arbetslivet upp i samarbete med arbetsmarkanden.

Finansieringen till Navigator-verksamheten, som erbjuder lättillgängliga tjänster åt personer under 30 år, ska göras permanent.

Regeringen riktar 3 miljoner euro i tilläggsfinansiering till vården för missbrukande mödrar.

Bilaga: Hallituksen linjaukset nuorten syrjäytymisen vähentämiseksi (Regeringens riktlinjer för att minska ungas marginalisering)

Reformer

I regeringens energi- och klimatstrategi har Finland beslutat att slopa användningen av stenkol inom energiproduktionen, att halvera användningen av importerad olja och att höja andelen förnybar energi till över 50 procent. Genom dessa åtgärder uppfyller Finland sina åtaganden enligt klimatavtalet från Paris.

För detta ändamål reserveras tilläggsfinansiering på 25 miljoner euro för tidsperioden 2018–2021. Med hjälp av tilläggsfinansieringen ska man främja utsläppssnål trafik, såsom användning av el- och gasdrivna bilar, produktion av förnybar energi, träbyggande och försök som främjar strategins mål. Inom försöksverksamheten prioriteras dessutom försök som anknyter till cirkulär ekonomi, artificiell intelligens och sysselsättning.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Regeringen har beslutat att bilda ett utvecklingsbolag (SoteDigi) som ska utveckla lösningar för social- och hälsovårdens riksomfattande klient- och patientuppgiftssystem och andra digitala lösningar för framtiden. Ett viktigt mål med bolaget är att förbättra landskapens produktivitet, kostnadsnyttoeffekt och kostnadseffektivitet för att landskapen ska kunna uppnå det sparmål som har satts upp för dem.

I ramarna för statsfinanserna bereder sig regeringen på utgifterna för utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken inom social- och hälsovården. Frågan kommer att behandlas mer ingående av finanspolitiska ministerutskottet i juni.

För genomförandet av försök med valfrihet inom social- och hälsovården anvisas ett anslag på 100 miljoner euro för 2018.

Regeringen beslutade dessutom att finansiering på 58 miljoner euro ska reserveras för 2018 för att stödja beredningen och genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen.

Säkerhet

För att bemöta förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön krävs att man har förutsägelse- och analysförmåga och en gemensam lägesbild samt att man vidtar lagstiftningsåtgärder för att se över befogenheter samt säkerställer säkerhetsmyndigheternas prestanda. För säkerheten anvisas tilläggsfinansiering på 98 miljoner euro för 2018 (försvarsministeriet 52 miljoner euro och inrikesministeriet 46 miljoner euro).

Regeringen stärker verksamhetsmodellen för att producera och behandla en för statsrådet gemensam lägesbild i fråga om säkerheten. Regeringen stärker förmågan att identifiera och analysera hybridhot. Regeringen genomför lagstiftningsprojekt för att stärka beredskapen mot hybridhot, terrorism, extrema rörelser och organiserad brottslighet. Regeringen fortsätter genomförandet av det asylpolitiska åtgärdsprogrammet.

De åtgärder som förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön kräver genomförs bland annat i följande helheter: förbättring av beredskapen, materielanskaffning och strategiska projekt.

Genom åtgärderna kan man förbättra samhällets kristålighet samt förebygga och bemöta hot.

Inledande av en totalreform av den sociala tryggheten

Regeringen inleder beredningen av en totalreform av den sociala tryggheten, som ska förbättra sysselsättning och aktivitet samt minska ojämlikhet. Vid beredningen kommer man bl.a. att beakta resultaten av försöket med basinkomst, ett försök med aktivitetsbaserad inkomst och övriga undersökningar som ska inledas, en omfattande remissbehandling och utredningar samt de möjligheter som det nationella inkomstregistret medför.

Dessutom utreds vilka kostnads-, sysselsättnings- och inkomstfördelningseffekter samt övriga konsekvenser som följer, om stödjandet av boende frikopplas från utkomststödet och sköts endast via de olika stöden för boende. Den beredning som ska behandla olika alternativ samordnas med den arbetsgrupp som ska finna lösningar för att minska ojämlikheten i samhället och som leds av Juho Saari. Beredningen ska vara klar i februari 2019. För beredningen svarar social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.

Några av de anslag som regeringen beslutat om

Inledning av byggandet av det avsnitt i Bredvik vid Ring I som anknyter till Spår-Jokern. Projektets kostnader bedöms uppgå till 30 miljoner euro, varav statens finansieringsandel är högst 20 miljoner euro. Projektet finansieras genom en omfördelning av anslagen för bastrafikledshållningen.

• Regeringen satsar sammanlagt 33 miljoner euro på utveckling av databehandling och högpresterande databehandling. Genom ett utvecklingsprogram lyfter man forskningsinfrastrukturen inom området till internationell nivå och stärker forskning och utbildning som anknyter till artificiell intelligens.
• Polisen får ett tilläggsanslag på 34,5 miljoner euro 2018 bl.a. för tryggande av kärnfunktionerna.
• Skyddspolisens anslag höjs med 3,5 miljoner euro.
• Gränsbevakningsväsendets anslag utökas med cirka 8 miljoner euro bl.a. för att effektivisera kontrollerna vid de yttre gränserna 2018.
• Regeringen anvisar 52 miljoner euro för försvaret.
• Regeringen reserverar tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro för att stärka jämlikheten i grundskolan.
• För utveckling av personalstrukturen inom småbarnspedagogiken reserveras 5 miljoner euro. Syftet är att stärka kvaliteten och pedagogiken inom småbarnspedagogiken och att öka det multidisciplinära stödet till barn och familjer.
• För att stödja genomförandet av reformen av yrkesutbildningen anvisas 15 miljoner euro. Finansieringen ska användas bl.a. för att digitalisera yrkesutbildningens verksamhetsprocesser i enlighet med reformens mål, förebygga avbrytande av studier och förhindra utslagning samt tillsammans med arbetslivet bygga utbildnings- och arbetslivsstigar för ungdomar och vuxna som varken studerar eller arbetar.
• För att trygga utkomsten för studerande med familj införs ett försörjartillägg på 75 euro. Ändringen beräknas öka statens årliga utgifter med cirka 10 miljoner euro.
• För höjning av grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare anvisas 10 miljoner euro.
• Regeringen stärker skyddet av skogarnas biologiska mångfald genom att satsa 5 miljoner euro mer per år på genomförandet av METSO-handlingsplanen. METSO fokuserar framför allt på skydd av gamla skogar. I handlingsplanens mål ingår också skydd av skogbevuxna myrar.
• För kommunikationsverket anvisas ett årligt tilläggsanslag på 2 miljoner euro för att säkerställa driftsäkerhet och datasekretess inom området informationssäkerhet. Målet är bl.a. smidig interoperabilitet mellan digitala plattformar och tjänster.
• För de totala utgifterna för EU-ordförandeskapsperioden finns det inom utgiftsramarna en beredskap för sammanlagt 70 miljoner euro 2018—2020. Utöver detta ingår det i inrikesministeriets huvudtitel ett tillägg till anslaget för säkerhetsutgifterna under ordförandeskapsperioden.

Den kommunala ekonomin nära jämvikt

Både kommunernas egna anpassningsåtgärder och de åtgärder som statsminister Juha Sipiläs regering har genomfört har stärkt den kommunala ekonomin. För att den kommunala ekonomin ska uppnå jämvikt krävs dock att kommunerna utnyttjar den sparpotential som regeringsprogrammets åtgärder och konkurrenskraftsavtalet möjliggör. Trots anpassningsåtgärderna ökar kommunernas lånestock.

Anpassningsåtgärder

Regeringens anpassningshelhet som direkt stärker den offentliga ekonomin består av åtgärder som stävjar ökningen av de offentliga utgifterna och omfördelningar av utgifterna så att åtgärderna sammantaget stärker den offentliga ekonomin med ca 4 miljarder euro. Effekterna av åtgärderna har preciserats under beredningen, och dessutom har förteckningen ändrats på grund av olika beslut. För att effekterna av anpassningsåtgärderna fortfarande ska motsvara 4 miljarder euro har regeringen beslutat att hälften av indexförhöjningen i landskapens finansiering för 2020 ska genomföras.

Enligt regeringsprogrammet minskar regeringen kommunernas kostnader med 1 miljard euro genom att på lång sikt, fram till 2029, gallra bland de lagstadgade uppgifterna och de skyldigheter som styr fullgörandet av dessa uppgifter. Regeringen har beslutat att hela den offentliga ekonomin ska beaktas i bedömningen av sparmålet och har preciserat de samlade åtgärder som innebär en sammanlagd sparpotential på 1 miljard euro.

Underskottet i statsfinanserna minskar, men skuldtagningen fortsätter

Inkomsterna inom budgetekonomin beräknas uppgå till 51,3 miljarder euro 2018. Jämfört med det föregående rambeslutet kommer inkomsterna innan nettoupplåning att vara ca 0,7 miljarder euro högre 2018. De ordinarie inkomsterna beräknas under ramperioden öka med i genomsnitt ca 8,2 procent per år. År 2021 förväntas inkomsterna inom budgetekonomin uppgå till 68,3 miljarder euro. En betydande förändring i statens skatteintäkter följer av skattereformen i anslutning till social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Skattereformen kommer att öka skatteinkomsterna i budgeten med ca 13,4 miljarder euro på årsnivå. Utan verkningarna av social- och hälsovårds- och landskapsreformen skulle inkomsterna öka med i genomsnitt 1,9 procent per år.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, md euro

Utgifterna inom budgetekonomin beräknas uppgå till 55,4 miljarder euro 2018. Jämfört med det föregående rambeslutet kommer utgifterna att vara ca 0,5 miljarder euro högre 2018. Utgiftsnivån höjs bl.a. av konkurrenskraftsavtalet och av kostnaderna för genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Däremot har utgiftsnivån sänkts i och med bedömningen av utgifterna för asylsökande. Det uppskattade anslaget i fråga om invandring har årligen sjunkit med ca 300 miljoner euro jämfört med det föregående rambeslutet. Antalet asylsökande som förväntas komma till Finland har sänkts till 7 000 per år jämfört med det förväntade 10 000 sökande från hösten 2016. Dessutom har uppskattningarna i fråga om familjeåterförening förändrats efter att det föregående rambeslutet upprättades.

Vidare blir justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna mindre än beräknat, och kalkylen för ränteutgifterna har sänkts. Utan de ändringar som följer av social- och hälsovårds- och landskapsreformen beräknas utgifterna inom budgetekonomin öka nominellt med i genomsnitt ca 1 procent per år under ramperioden.

Statens budgetekonomi beräknas uppvisa ett underskott på ca 4,1 miljarder euro 2018, medan det beräknade underskottet för 2017 enligt budgeten uppgår till 5,6 miljarder euro. Underskottet minskar 2020 men ökar igen 2021, vilket i synnerhet beror på försvarsmaktens strategiska projekthelheter som gäller prestationsförmågan. Statsskulden antas öka med ca 14 miljarder euro under ramperioden och stiga till 123 miljarder euro 2021.

Ekonomin växer, den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter

Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen var den samhällsekonomiska tillväxten i Finland 1,4 procent 2016. Den privata konsumtionen och privata investeringar utgjorde källor till tillväxt. I år fortsätter tillväxten, och basen för tillväxten breddas. Åren 2017–2019 bedöms tillväxten stanna på drygt en procent. Den finländska ekonomin har under det senaste decenniet lidit av en strukturomvandling inom industrin som har försämrat möjligheterna till ekonomisk tillväxt. De kommande årens tillväxtutsikter försvagas dessutom av att befolkningen i arbetsför ålder minskar.

Den offentliga ekonomin i Finland började i slutet av det förra decenniet uppvisa ett underskott, men under ungefär de två senaste åren har saldot för de offentliga samfunden förbättrats. I år kommer underskottet i den offentliga ekonomin dock att öka på grund av i synnerhet konkurrenskraftsavtalet och skattesänkningarna i anslutning till det. Anpassningsåtgärderna och en stabil ekonomisk tillväxt kommer att stärka saldot för de offentliga samfunden under de kommande åren. Den offentliga ekonomin uppvisar dock fortfarande ett underskott. Den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till totalproduktionen och denna utveckling bryts endast temporärt vid decennieskiftet. För att den offentliga ekonomin ska stå på en stadig grund måste saldot för de offentliga samfunden uppvisa ett klart överskott 2021. Utgifterna för pensioner och för hälso- och sjukvård samt långtidsomsorg ökar på grund av befolkningens stigande medelålder, och den utmaning som detta innebär för förvaltningen av de offentliga finanserna sträcker sig långt in i framtiden.

De samhällsekonomiska bedömningar som presenteras ovan är preliminära. Finansministeriets ekonomiska översikt offentliggörs samtidigt som planen för de offentliga finanserna.

I planen för de offentliga finanserna ingår ett stabilitetsprogram som Finland lämnar till EU. I programmet beskriver regeringen sina planer för de offentliga finanserna. Programmet är en del av den europeiska planeringsterminen.

Tilläggsbudget

Regeringen förhandlar den 19 maj 2017 om den första tilläggsbudgetpropositionen för 2017. I propositionen kommer bl.a. följande helheter att ingå:

Nyslott

Statsrådets kansli tillsatte hösten 2016 en arbetsgrupp för att utreda sätt att stödja Nyslottsregionen med anledning av nedläggningen av verksamhetsstället för lärarutbildning i Nyslott.

Målet med de åtgärder som regeringen nu föreslår är att främja aktiv förnyelse inom stärkande av utbildning och kompetens och inom skapande av nätverk.

Regeringen föreslår att kompetensen inom mekaniskt träbyggande utvecklas i regionen. Man föreslår också ett nätverksprojekt inom mekanisk skogsindustri. Dessutom föreslår regeringen att Naturresursinstitutets verksamhet utvecklas och att verksamhetsförutsättningarna för Olofsborg utvecklas för att främja turismen. Genom de föreslagna åtgärderna stärks livskraften, näringsstrukturen och näringslivets utvecklingsmöjligheter. Dessutom tryggas flygtrafiken mellan Helsingfors och Nyslott.

I fråga om tilläggsanslag till Naturresursinstitutet fattas det senare i samband med tilläggsbudgeten beslut om ett anslag på 1,6 miljoner euro. Regeringen har beslutat att flytta den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen till rättshjälpsbyråerna. I Nyslott inrättas en enhet för tjänster på distans.

Regeringen har redan tidigare höjt skärgårdstillägget till Nyslott. Det årliga tillägg som beviljats Nyslott som kommun med skärgårdsdel har sedan 2017 varit 1,5 miljoner euro.

Undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare beviljat Tanhuvaara idrottsinstitut statligt stöd på sammanlagt 855 000 euro för byggande av ett nytt elevhem 2019–2020 samt 140 000 euro för ett projekt för utveckling av de huvudsakliga farlederna 2020. Undervisnings- och kulturministeriet har också beviljat Savonlinnan Jäähalli Oy ett stöd på 750 000 euro för byggande av en träningsishall 2017.

Stöd till positiv strukturomvandling i Sydvästra Finland

I Egentliga Finland sträcker sig den tillverkande tillväxtindustrins positiva verkningar till 2020-talet. Det finns ett betydande behov av kompetens och extra arbetskraft i regionen.

För att säkerställa att tillväxten blir långvarig kom Sipiläs regering i samband med halvtidsöversynen överens om att det i samband med den första tilläggsbudgeten för 2017 ska riktas medel till att stärka positiv strukturomvandling i Egentliga Finland.

Tilläggsresurserna riktas huvudsakligen till att utbilda och få kompetent arbetskraft. Tyngdpunkten ligger särskilt på kompetens inom det tekniska området. Närmare bedömningar av hur tilläggsfinansieringen fördelas ges i överensstämmelse med en rapport av utredare Jari Jokinen och Esko Ahos rapport om havsklustrets och bilindustrins tillväxt, som för närvarande är under beredning.

Fungerande internationella farleder

För att stödja Finlands konkurrenskraft och den hållbara ekonomiska tillväxten ska man särskilt säkerställa att Finland är tillgängligt och att det finns fungerande internationella förbindelser. I fråga om export och import är Finland beroende av att de farleder som är viktiga med tanke på sjötransport är trafikerbara och har tillräcklig kapacitet.

Regeringen beslutar om att inleda projekt för att fördjupa farlederna i Uleåborg och Nordsjö. Statens andel i genomförandet av dessa projekt är sammanlagt 22,5 miljoner euro. Finansieringen beviljas genom en tilläggsbudget.

Ytterligare information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236 och Ville Valkonen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 567 2201

Bilagor på finska