Statsminister Juha Sipilä
Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017 och de viktigaste propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen

(med reservation för ändringar)

Ärade talman, bästa ledamöter!

Regeringens långsiktiga vision är klar. Enligt regeringsprogrammet är ”Finland år 2025 ett land som förnyar sig, som bryr sig och som är tryggt, där var och en av oss kan känna sig viktig. I vårt samhälle råder förtroende.”

Även regeringens mål är klara: under regeringsperioden har sysselsättningsgraden stigit till 72 procent, antalet sysselsatta har ökat med 110 000 personer och Finland lever inte längre på kredit inom den offentliga ekonomin 2021.

Det första strategiska regeringsprogrammet i Finlands historia innebär just detta: visionen och målen är klara, men metoderna kan och även måste justeras för att målen inte ska skena iväg.

Republikens president konstaterade vid riksmötets öppnande att något måste göras och att det inte finns några lätta lösningar. Han tillade också att vi riksdagsledamöter har mycket att slå vakt om. Världen runtomkring oss är upp- och nedvänd och vi måste se om vårt eget hus.

Det var i dåligt skick sommaren 2015 när den nuvarande regeringen tog över ansvaret. Det fanns sådant som länge lämnats ogjort.

Vi tog itu med hållbarhetsunderskottet på tio miljarder på tre sätt: genom besparingar på fyra miljarder, genom strukturella reformer på fyra miljarder och genom åtgärder som främjar tillväxt och sysselsättning på två miljarder.

Bland de stora reformerna har pensionsreformen redan genomförts. Social- och hälsovårds- och landskapsreformen framskrider i regeringen och hela paketet överlämnas under vårens lopp till riksdagen. Det återstår fortfarande en del arbete med att gallra bland kostnaderna i verksamheten inom den offentliga sektorn. Av de totala besparingarna på fyra miljarder har beslut som omfattar ett belopp på 3,96 miljarder euro redan fattats enligt den senaste uppskattningen.

Ärade talman!

Den nedåtgående spiral som ekonomin befunnit sig i under många år har kunnat stoppas. Nu har det skett en vändning. Sysselsättningsutvecklingen var stark i synnerhet i slutet av året. Statens skulder ökade med endast 2,5 miljarder euro ifjol. Detta har sina särskilda orsaker, men faktum är att statens skulder i förhållande till bruttonationalprodukten enligt preliminära uppgifter inte har ökat alls. Underskottet kommer enligt min preliminära uppskattning också att vara mindre än budgeterat.

Även kommunalekonomin stärktes ifjol med 450 miljoner euro och vi håller på att uppnå den nivå som var målet för regeringsperioden.

Konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder har effekt. Det har kommit goda nyheter från olika håll i Finland. Företagen investerar och anställer folk. Till och med långtidsarbetslösheten har småningom börjat sjunka. Under denna regerings ledning har förtroendet för vårt land återställts.

Vi måste hålla fast vid riktlinjerna för reformer och sysselsättningen för att förtroendet ska bestå även i fortsättningen. Sparbeslut för fyra miljarder har nu fattats. Men som jag flera gånger har konstaterat har vi förbundit oss till omfördelningar, strukturella reformer och sysselsättningsåtgärder för att det inte ska behövas några nya nedskärningar.

Målet för en sysselsättning på 72 procent är svårt, men inte omöjligt att uppnå. Varför skulle inte också vi kunna uppnå det när sysselsättningsgraden i Sverige, Danmark och Norge rör sig kring 75 procent? Även i Finland har sysselsättningsgraden redan stigit till ca 75 procent i Österbotten. På Åland är den över 80 procent.

Om hela landet hade samma sysselsättningsgrad som Österbotten skulle de offentliga finanserna i stort sett vara i balans. Om vi hade samma sysselsättningsgrad som på Åland, skulle hela vårt hållbarhetsunderskott redan vara någorlunda under kontroll. Med en sådan sysselsättningsgrad skulle vi nu i rask takt betala av på vår skuld.

Till de viktigaste frågorna i regeringens ramförhandlingar hör att hitta metoder för att uppnå sysselsättningsgraden och förbättra vårt system för utbildning, forskning och innovationer som helhet. Målet är att vår kunskapsbas och förutsättningarna för företagens FUI-verksamhet ska vara i ordning. En förbättrad sysselsättning är ett viktigt sätt att stoppa den växande ojämlikheten, men det behövs även nya metoder.

Ärade talman!

Under våren kommer förslag till reformer inom offentlig service och förvaltning som till sin omfattning är historiska att tas upp till behandling i riksdagen. Regeringen överlämnar snart sitt förslag till landskaps- och social- och hälsovårdsreform. Förslaget bidrar till att stärka demokratin och delaktigheten och reformera den offentliga servicen genom att samla alla de uppgifter som nu åligger cirka 350 separata offentliga organisationer hos 18 landskap. De kommer att ledas av ett landskapsfullmäktige som utsetts genom val. Förvaltningen kommer att bli enklare och effektivare.

Reformarbetet har pågått under fyra valperioder. Fyra gånger på två år har riksdagens grundlagsutskott i sina utlåtanden framhållit att reformen är oundviklig och måste genomföras med det snaraste för att de grundläggande fri- och rättigheterna ska kunna tillgodoses. Det viktigaste är att beslut i dessa frågor fattas också i riksdagen för att servicen för finländarna ska kunna tryggas och hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna minskas. Nu är det dags för beslut – inte för nya modeller.

Landskapen kommer att vara sektorsövergripande. Utöver social- och hälsovård kommer de att ha hand om totalt 24 andra uppgifter som spänner över allt från räddningsväsende och miljö- och hälsoskydd till främjande av sysselsättning och tillväxt. Förvaltningen förenklas avsevärt: fördelningen av uppgifter mellan kommunerna, landskapen och staten baserar sig på grundlagen och utgår från ett resurshushållningstänkande där den aktör som är bäst lämpad att sköta ett ärende effektivt är den som ska göra det.

Utkastet till valfrihetslag innehåller en specifik finländsk modell, som överför resurser från de nuvarande, relativt dyra specialiserade eller krävande tjänsterna till sådana som är närmare individen. Var och en av oss ska i fortsättningen själv kunna välja – valmöjligheterna är inte längre beroende av våra ekonomiska tillgångar.

Ärade talman!

Under våren kommer också den stora yrkesutbildningsreformen upp till behandling. Den innebär att lagstiftning, finansiering och examina inom den yrkesinriktade utbildningen omarbetas. Syftet är att trygga en plats inom utbildningen på andra stadiet för alla som går ut grundskolan och att minska avbrotten i utbildningen.

Alla vuxna som är ute i arbetslivet ska kunna utveckla sin kompetens. Byråkratin ska minska. Samarbetet mellan läroanstalterna och arbetslivet ska öka liksom inlärningen på arbetsplatserna. Ett nytt utbildningsavtal införs som ett smidigt sätt att komma in i arbetslivet.

Ett förslag som ger högskolorna möjlighet till utvidgat undervisningssamarbete är också under beredning.

Postlagstiftningen reformeras genom att utdelnings- och insamlingsskyldigheten i fråga om produkter som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna och kraven på befordringstiden för brev blir mer flexibla. Genom lagändringen blir det möjligt att tillämpa nya servicekoncept på marknadsvillkor och att utnyttja de möjligheter digitaliseringen ger inom postutdelningen. Tack vare det kan femdagarsutdelningen av dagstidningar fortsätta även i glesbygden.

Digitaliseringen framskrider allt snabbare. Onödig byråkrati avvecklas i snabb takt. Försöksverksamheten fortsätter; regeringen överlämnar en proposition med förslag till språkförsök inom den grundläggande utbildningen och vi fortsätter avlägsna hindren för utbildningsexport. Inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslår vi regionala försök.

En parlamentarisk grupp ska tillsättas för att utreda finansieringen av en modernisering av trafiknätet och för betalningen av det eftersatta underhållet. Nu måste vi komma framåt utifrån det arbete som den parlamentariska gruppen utförde under förra valperioden och hitta konkreta lösningar. Det krävs lösningar på hur såväl det eftersatta underhållet ska minskas som på hur vägnätet ska utvecklas på ett långsiktigt sätt, klimatmålen uppnås och digitaliseringen främjas.

Under våren överlämnar vi sju redogörelser. Den försvarspolitiska redogörelsen blir klar denna månad. Redogörelsen är koncis och realistisk. Tryggandet av ett trovärdigt och självständigt försvar också under de närmaste decennierna kräver att man under flera regeringsperioder förbinder sig till omfattande materielanskaffningar. Anskaffningarna infaller under åren 2019–2031. Vi kommer inte att ställa de stora anskaffningarna mot finansieringen av service och förmåner. Det har varit andan också i de diskussioner som förts mellan ordförandena för riksdagsgrupperna.

En energistrategi som med avseende på sin ambitionsnivå är historisk är redan under behandling i riksdagen. Vi föreslås bland annat att användningen av stenkol ska upphöra och att användningen av importerad olja ska minska med hälften. I vår inleder regeringen en mycket ambitiös vändning i energifrågan. Vi utvidgar de klimatpolitiska målen och metoderna i bland annat den första klimatlagsenliga klimatpolitiska planen, som vi kommer att överlämna till riksdagen under våren.

Ärade talman!

Det världspolitiska läget är oroande. Världen är stormig. I folkomröstningen i Storbritannien valde en majoritet brexit. I Förenta staterna valde folket Donald Trump till president. Finland respekterar valresultaten.

Vi vet ändå vem vi är och på vilken grund vi står. Vi bygger broar och river murar. När det kommer till hot är vi inte naiva, men inte heller trotsiga.

Vänner kan också vara av olika åsikt om saker. Det är naturligt, och man ska varken behöva skygga för det eller förstora upp det.

Det hundraåriga Finland är ett land som försvarar internationell rätt, mänskliga rättigheter och andra grundläggande fri- och rättigheter. Finland hjälper dem som är i nöd, Finland bedriver ett outtröttligt arbete för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Finland försvarar gemensamma beslut inom klimatpolitiken. Finland vill att Europa och Europeiska unionen fortsättningsvis ska vara starka socialt, ekonomiskt och politiskt. Finland försvarar regelbaserad frihandel. Finland tror att man kan föra konstruktiva samtal trots att man har olika åsikter. När det gäller globala kriser söker vi lösningar och främjar dialog. Vi agerar aktivt under kriser. Vi effektiviserar vårt samarbete inom dessa områden.

Ärade talman!

Beskrivningen av omvärlden i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som färdigställdes förra sommaren börjar med följande mening: ”Den kraftiga omvälvningen i den utrikes- och säkerhetspolitiska omvärlden fortsätter såväl på Finlands närområden som globalt.”

I en sådan situation måste vi också kunna se bortom enskilda människor, beslut eller regeringar och bakom vårt omedelbara geografiska grannskap.

Det händer även på nära håll. I år har vi flera europeiska val framför oss, och det är säkert inte många som längre vågar förutspå utgången av dem. Valkampanjerna, eventuella försök att påverka dem samt slutresultatet kan få en betydande inverkan på vår omvärld.

I år kan vi vänta oss en intensifierad debatt om kampen mot terrorismen. Det råder stor enighet om utgångspunkten: kampen mot organisationer som Islamiska staten måste fortsätta med en enad internationell front. Det är viktigt att detta inte orsakar mer instabilitet i till exempel Mellanöstern och Nordafrika. Det skulle leda till mer mänskligt lidande i regionen. Det skulle öka pressen att göra en farlig flyktresa mot exempelvis Europa.

Ärade talman!

Unionens framtid diskuterades allvarligt på stats- och regeringschefernas möte på Malta förra veckan. Jag framförde där att vi bör välja en pragmatisk medelväg. Inga ändringar i fördragen, inga nya hopp mot djupare integration eller åternationalisering.

EU har inte kunnat infria sina löften och genomföra sina beslut effektivt. Man måste satsa mer på genomförandet. Lagstiftningshelheter som är viktiga för oss är utvecklingen av den inre marknaden samt klimat- och energipolitiken. Finland stöder ett fördjupat försvarssamarbete inom EU. Finland vill fortsättningsvis ha täta kontakter med Storbritannien, också efter brexit.

Ärade talman!

Vår självständiga republik fyller 100 år i år. Vi har många orsaker att fira. Vi är med många mått mätt ett av de bästa länderna i världen. Det ska vi vara mycket stolta och tacksamma över. Samtidigt ska vi absolut inte glömma de finländare som tyngs av denna tid och de utmaningar den för med sig. Arbetet fortsätter. Vårt fosterlands öde ligger nu till stora delar på vårt ansvar. Vi vill bära det ansvaret ödmjukt, men beslutsamt.