Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Meny

Statsministerns upplysning om den fleråriga budgetramen och återhämtningspaketet

Statsrådets kommunikationsavdelning 9.9.2020 14.16 | Publicerad på svenska 9.9.2020 kl. 14.48
Statsministerns upplysning
Foto: Hanne Salonen / riksdagen

Statsminister Sanna Marin gav onsdagen den 9 september statsministerns upplysning till riksdagen om EU:s fleråriga budgetram och återhämtningspaket. Vid sitt extra möte i juli enades Europeiska rådet om EU:s fleråriga budgetram, dvs. långtidsbudgeten för 2021–2027, samt EU:s återhämtningspaket med anledning av covid-19-pandemin.

Statsminister Marins upplysning om EU:s fleråriga budgetram vid riksdagens den 9 september 2020. Det talade ordet gäller:

Ärade talman,

ärade riksdagsledamöter

Vi nådde ett samförstånd om EU:s fleråriga budgetram i juli efter mer än två år av intensiva förhandlingar. Förhandlingarna om helheten inleddes redan under statsminister Juha Sipiläs regering och de avslutades ett halvt år innan den nya ramperioden tar vid. Processen har varit lång och händelserik. Finland spelade en betydande roll i att förhandlingsresultatet kom till, eftersom det var vi som presenterade förhandlingspaketet med alla siffror för medlemsländerna under vårt EU-ordförandeskap. Det slutliga förhandlingsresultatet gällande budgetramen ligger mycket nära det paket som Finland presenterade i december.

Under förhandlingarna har Finland både främjat sina egna nationella mål som medlemsland och agerat i en samlande och neutral roll som ordförande. Vårt mål var en modern budgetram som reagerar på de nya utmaningar som framtiden för med sig och samtidigt möjliggör reform av unionens traditionella politikområden. Vi har inte eftersträvat en total omskrivning av den fleråriga budgetramen eller någon revolution, utan en stabil övergång för att svara mot framtida utmaningar.

Den pågående pandemin och diskussionen om återhämtningspaketet har medfört en stor utmaning vid sidan om förhandlingarna om budgeten. Före Europeiska rådet i juli fördes vårens förhandlingar i stor utsträckning över video. Därtill har bilaterala diskussioner mellan stats- och regeringscheferna haft en stor betydelse för överenskommelsen. Också jag har fört intensiva samtal med mina statsministerkolleger för att finna en lösning.

Det är klart att enskilda medlemsländers åtgärder inte räcker till under denna pågående globala kris, utan att vi också behöver gemensamma insatser mot de ekonomiska problem som pandemin orsakat. Vi befinner oss fortfarande i en allvarlig och djup kris. Enligt kommissionens prognos kommer EU-områdets ekonomi att krympa med 8,7 procent detta år. I många EU-länder är prognosen ännu dystrare. För Finland, som är ett exportberoende land, är hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdets återhämtning av största vikt. Det behövs kraftfulla åtgärder i likhet med återhämtningspaketet. 

Förhandlingarna om återhämtningspaketet sammanlänkades med förhandlingarna om budgetramen och bildade på så vis en helhet. Den fleråriga budgetramen har en egen strategisk roll i EU-politikens genomförande under de kommande sju åren. Återhämtningspaketet är däremot en engångsföreteelse och ska användas som kortvarig krisrespons. Det var viktigt att EU visade sig kapabelt att handla och fatta beslut under en exceptionell kris och att medlemsländerna kunde nå en överenskommelse om helheten under Europeiska rådet i juli.

Samförståndet om återhämtningspaketet syns också i positiva reaktioner på finansmarknaden vad gäller räntor, aktiemarknaden och valutakurser. Om samförstånd inte hade nåtts kunde följderna ha blivit allvarliga.

Vi ska inte underskatta betydelsen av detta samförstånd. Vårt inbördes beroendeförhållande är djupgående, vare sig vi vill det eller ej.

Ärade talman

Finland formade sin ståndpunkt beträffande budgetramen och återhämtningspaketet genom att statsrådet överlämnade flera skrivelser till riksdagen, varefter riksdagens stora utskott bildade riksdagens ståndpunkt till skrivelserna efter att ha hört övriga utskott. Denna ståndpunkt utgjorde sedan utgångspunkt för Finland i förhandlingarna. I överensstämmelse med riksdagens vägledande ståndpunkt arbetade vi för Finlands mål och för ramvillkor som gjorde det möjligt att godta en kompromiss som alla medlemsländer enhälligt står bakom.

Vårt centrala mål var att begränsa det stöd som beviljas från återhämtningspaketet i form av bidrag och att skapa ett mer balanserat förhållande mellan bidrag och lån jämfört med kommissionens förslag. Vi hade också som mål att avgränsa medlemsstaternas direkta eller indirekta ansvar så att det totala ansvaret är uttalat på förhand och beloppet kan hanteras. Fokus låg på att säkerställa riksdagens budgetsuveränitet. Ur konstitutionell synpunkt var det viktigt att begränsa statens ansvar för unionens upplåning och precisera karaktären av medlemsstatens sekundära ansvar, och fördelningsgrunden för det, så att det har rättslig grund och är noga avgränsat.

Vi lyckades med dessa mål.

När det gäller återhämtningspaketet lyckades vi sänka beloppet av det stöd som beviljas i form av bidrag med 110 miljarder euro. Förhållandet mellan bidrag och lån är nu i betydligt bättre balans än i kommissionens förslag, där två tredjedelar bestod av bidrag. Vi lyckades alltså sänka bidragsbeloppet från 500 miljarder till 390 miljarder och samtidigt minska Finlands finansiella bidrag med nästan två miljarder euro jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.

Finland strävade också aktivt efter att säkerställa att återhämtningspaketet är förenligt med EU:s grundfördrag. På begäran av Finland gjorde rådets, alltså medlemsländernas, rättstjänst en omsorgsfull bedömning av helheten. Rättstjänsten ansåg att den var förenlig med grundfördragen. EU-domstolen formar den slutliga ståndpunkten i ärendet.

Ärade talman

I bedömningen av vår nationella budgetsuveränitet är den viktigaste frågan hur stort ansvaret är och hur noggrant det avgränsas. Statsrådet fäste också särskild vikt vid detta under hela förhandlingsprocessen och agerade handlingskraftigt och målmedvetet för att säkerställa detta.

Förhandlingsresultatet var tillfredsställande i fråga om ansvarsbeloppet och hur noggrant ansvaret avgränsades. Det maximala ansvaret för de enskilda medlemsstaterna i fråga om återhämtningspaketet begränsades avsevärt, i överensstämmelse med Finlands målsättning. Det årliga maximala ansvaret för de enskilda medlemsstaterna begränsades till en fördubbling av medlemsstatens BNI-baserade finansiella bidrag. Detta är en ny och tydlig utfästelse om begränsning av det årliga maximala ansvaret. 

Vi ger inte unionen nya befogenheter, utan återhämtningspaketet är en exceptionell engångsåtgärd som ska genomföras inom ramen för EU:s grundfördrag, lagstiftning och institutionella ram, utan att den institutionella balansen rubbas. Eftersom medlen fördelas via EU-programmen säkerställs det att användningen av medlen är förenad med såväl villkorlighet som efterhandskontroll. 

De återhämtningsplaner som fastställer hur medlen används nationellt fick en starkare roll i det slutliga förhandlingsresultatet, och rådet gavs befogenhet att besluta om godkännande av planerna. På detta sätt stärktes de facto också riksdagens roll. Vid förhandlingarna kom man också överens om en nödbroms som gör det möjligt att avbryta utbetalningen av återhämtningsmedel till ett medlemsland, om landet inte följer sin nationella återhämtningsplan. Ärendet kan överlämnas till Europeiska rådet för behandling, om ett enda medlemsland så kräver.

Ärade talman

Finlands beräknade tilldelning av återhämtningspaketet är cirka 3,2 miljarder euro. Vi kommer att utarbeta en egen återhämtningsplan för att stimulera vår ekonomi i denna allvarliga kris. Med finansiering från återhämtningspaketet är det möjligt att stödja och påskynda modernisering inom industrin, digitaliseringen av samhället och omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Samtidigt svarar vi på de omfattande sociala konsekvenserna av krisen. 

Vår återhämtningsplan kommer att bygga på de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den ekonomiska planeringsterminen, och avsikten är att i samband med att planen utarbetas föra en öppen dialog med olika samhällsaktörer, såsom företag, regioner, det civila samhället och arbetsmarknadsorganisationer. Statsrådet kommer att lämna en redogörelse till riksdagen om den nationella återhämtningsplanen under höstsessionen.

Ärade talman

Den fleråriga budgetramen är fortsatt måttlig, 1 099 miljarder euro. En måttlig totalnivå hörde till Finlands viktigaste mål. Inom budgetramen har fokus dock flyttats, och under den kommande ramperioden avsätts merparten av den totala finansieringen till nya prioriteringar. 

Ett av våra nationella mål under förhandlingarna var att inom budgetramen trygga Finlands tilldelning bland annat i fråga om finansieringen för landsbygdsutveckling. Som en del av helheten lyckades vi förhandla oss till en särskild nationell finansiering på 400 miljoner euro, ett så kallat nationellt kuvert, för landsbygdsutveckling. Vi lyckades alltså öka Finlands tilldelning i en situation där finansieringen i övrigt skars ned. Detta kan betraktas som en viktig framgång.

Vi lyckades även för första gången förhandla oss till ett nationellt kuvert på 100 miljoner euro i särskilt stöd för glesbygden i norra och östra Finland.

Andra program som är viktiga för Finland, till exempel Horisont Europa, Erasmus och de olika fonderna för inrikes frågor, blir klart större under den kommande ramperioden jämfört med den nuvarande perioden. 

Under förhandlingarna i juli kopplades rättsstatsprincipen till användningen av EU-medel. Detta var viktigt för Finland, och vi arbetar nu för att skapa en mekanism som är så stark som möjligt i praktiken.

Också ett starkt klimatkrav infördes i och med att ungefär en tredjedel av all finansiering måste användas till klimatåtgärder. Detta sänder ett starkt budskap om EU som en ansvarsfull klimataktör, både till medborgarna och till länder utanför EU. Det ligger också i Finlands intresse att alla EU-länder som en del av återhämtningen avsätter minst en tredjedel av finansieringen till klimatåtgärder. Återhämtningen påskyndar då övergången till ett klimatneutralt Europa och stöder också en skärpning av EU:s klimatmål för 2030.

Ärade talman

I den offentliga debatten har det också diskuterats huruvida vi kunnat uppnå ett bättre förhandlingsresultat för Finland med någon annan taktik. Under hela förhandlingsprocessen, redan före min egen statsministerperiod, har vi varit en konstruktiv förhandlingspartner, samtidigt som vi tydligt fört fram våra väl avvägda prioriteringar. Under förhandlingarnas slutskede deltog vi aktivt och lade fram konkreta förslag som gjorde att förhandlingarna avancerade.
Under förhandlingarna samarbetade vi intensivt med till exempel Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike och lyckades på så vis betydligt minska bidragens andel av återhämtningspaketet och ändra förhållandet mellan lån och bidrag så att det är mer balanserat än i kommissionens förslag.

I samtliga frågor har våra intressen dock inte sammanfallit. Finland var inte heller nu ute efter återbetalning av medlemsavgifter, eftersom vi gynnats mer av de så kallade nationella kuverten. Även denna gång lyckades vi förhandla om ett betydande kuvert på 500 miljoner euro. Den nivån kan vi inte uppnå genom återbetalningar. Finland är även under den kommande ramperioden en av de minsta nettobetalarna, och en mycket mindre sådan än något av de länder som beviljas avgiftskorrigeringar. Förhandlingsresultatet kan även i detta avseende anses överensstämma med våra mål.

Ärade talman

Rådet och Europaparlamentet ska nu slutföra de lagstiftningsförslag som gäller återhämtningspaketet. Riksdagen har behandlat och kommer att behandla den fleråriga budgetramen och återhämtningspaketet. Vid behov kommer vi i höst att i form av U-skrivelser informera riksdagen om sektorspecifika förordningar som ingår i denna helhet. Den huvudsakliga behandlingen sker genom ratificering av beslutet om egna medel, som regeringen kommer att lämna en proposition till riksdagen om sent i höst. Förordningen kommer att föras till behandling i riksdagen utan dröjsmål och så fort de detaljerade förhandlingarna i Bryssel har slutförts. Tidsramen är alltså beroende av förhandlingar på EU-nivå, inte av statsrådet. Beslutet om egna medel behandlas i riksdagens stora sal, och alla riksdagsledamöter har möjlighet att ta ställning till och rösta i ärendet. 

Ärade talman

Det är klart att inget enskilt land kan diktera slutresultatet i en förhandling mellan 27 medlemsländer, och ingen får allt de önskar sig. Helheten är alltid en kompromiss. Trots det har Finland klarat sig bra, och vi uppnådde en betydande del av våra mål i överensstämmelse med riksdagens vägledning. Vi stödde uppgörelsen eftersom Finlands ekonomi är starkt kopplad till den europeiska ekonomins återhämtning. Arbetet för att utarbeta en nationell återhämtningsplan har redan inletts, och det är viktigt att vi kan hitta åtgärder som har verklig effekt och som kan stärka Finlands ekonomi, konkurrenskraft och resiliens i krisen.

Tillbaka till toppen