Budgetförslag
Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2025

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag till ett belopp på sammanlagt 40,3 miljarder euro, vilket är 2,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Ökningen föranleds framför allt av att välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens finansiering av social- och hälsovården och räddningsväsendet har ökat samt av ökningen av statsandelar som betalas till kommunerna.

Finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen utgör 65 procent av anslagen för förvaltningsområdet, stödet till kommunerna 9 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 15 procent, EU:s och andra internationella organisationers betalningsandelar 6,4 procent, energiskattstöden 0,1 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 0,8 procent. Av de medel som ingår i huvudkategorin utgör ministeriets och ämbetsverkens omkostnader 2,4 procent och förvaltningsområdets mervärdesskatteutgifter 0,4 procent.

Förslaget inkluderar i enlighet med regeringsprogrammet inbesparingar i omkostnaderna upp till 29,7 miljoner euro och ytterligare inbesparingar på 48 miljoner euro i enlighet med vårens ramförhandlingar. Omkostnadsbesparingarna på sammanlagt 77,7 miljoner euro gäller omkostnaderna för finansministeriet och ämbetsverken inom förvaltningsområdet samt andra anslag av konsumtionskaraktär.

Finansieringen av välfärdsområdena och kommunal basservice

Den statliga finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena uppgår sammanlagt till cirka 26,2 miljarder. Dessutom får välfärdsområdena in kundavgifter och andra verksamhetsintäkter samt finansiella intäkter. Välfärdsområdenas resultat förbättras år 2025 och uppnår nästan balans när efterhandsjusteringen ökar den statliga finansieringen. Indexhöjningen av finansieringen av välfärdsområdena är 2,72 procent år 2025 och dess inverkan på välfärdsområdenas finansiering är ca 738 miljoner euro. I finansieringen av välfärdsområdena beaktas dessutom den beräknade årliga ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården. Ökningen av servicebehovet beräknas öka finansieringen med ca 273 miljoner euro 2025. Den lagstadgade efterhandsjusteringen av finansiering för 2023 beaktas i finansieringen för 2025. Beloppet av den justering som ingår i finansieringen är ca 1,46 miljarder euro. Bortfallet av den engångspost på -531 miljoner euro som fastslogs i budgeten för 2024 för att utjämna de inkomster och kostnader som överfördes till välfärdsområdena 2023 har beaktats i finansieringen.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 3,3 miljarder euro och för ersättningar för kommunernas skatteförluster 0,5 miljarder euro. Ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänsterna överförs från staten till kommunerna vid ingången av 2025. Den totalreform av integrationslagen (681/2023) som träder i kraft vid ingången av 2025 ökar kommunens ansvar för främjande av integration. De finansieringsöverföringar till statsandelen för kommunal basservice som tas från momenten inom arbets- och näringsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, och som genomförs i samband med arbets- och näringsreformen och totalreformen av integrationslagen, uppgår till 874 miljoner euro. Statsandelen för kommunal basservice höjs från 21,92 procent till 24,85 procent. Indexhöjningen av statsandelen för kommunal basservice är 3,1 procent år 2025 och den därav följande ökningen av statsandelen blir cirka 76 miljoner euro. Indexhöjningen av statsandelen för kommunal basservice sänks i enlighet med regeringsprogrammet med en procentenhet under 2024–2027. Sänkningen kommer att minska statsandelen med 25 miljoner euro år 2025.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 652 miljoner euro. Detta inkluderar 39 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret och utgifter för ett positivt kreditupplysningsregister. Tullens omkostnader omfattar även 9 miljoner euro för fortsättningen med en totalreform av tullklareringssystemet.
För återbetalning av skatter, för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen och för exportrestitution av bilskatt föreslås dessutom 53 miljoner euro.

Statens interna tjänster

För tjänster för statssamfundet föreslås anslag på 53 miljoner euro. I anslaget ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Utöver detta producerar Statskontoret statens centraliserade tjänster bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen. Som maximibelopp för Senatkoncernens affärsverks investeringsfullmakt föreslås 1 100 miljoner euro, med viktning på investeringar som gäller byggande som behövs med tanke på skötseln av statens uppgifter och som förbättrar inomhusklimatet, ökar lokaleffektiviteten och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar. I investeringsplanerna ingår också försvarsmaktens investeringsbehov i anslutning till internationella avtal.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 122 miljoner euro. Beloppet innefattar Statistikcentralens omkostnader till ett belopp av 54 miljoner euro, Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till ett belopp av 5,2 miljoner euro samt omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till ett belopp av 56 miljoner euro. För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 7 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består till största delen av regionförvaltningsverkens omkostnader, för vilka det föreslås 69 miljoner euro

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För utgifter som hänför sig till pensioner och pensioner som staten betalar föreslås 6,0 miljarder euro. De pensioner som omfattas av statens pensionsskydd beviljas och betalas ut av Keva till de pensionstagare som senast huvudsakligen omfattades av statens pensionsskydd (principen om sista pensionsanstalt). Staten överför ett belopp till Keva för att täcka kostnaderna för betalning av pensioner. Dessutom föreslås 41 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar, inklusive utgifterna för statens skydd för reseskador.

Avgifter till Europeiska unionen

För de finansiella bidrag som Finland betalar till Europeiska unionen föreslås 2,6 miljarder euro vilket är 44 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2024.
År 2025 är det femte budgetåret under EU:s budgetramperiod 2021—2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag till ett avgiftstak i EU:s fleråriga budgetram för 2025.
Kommissionen får be en medlemsstat att ställa nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte räcker till för att täcka unionens behov av likvida medel.
För Finlands andel av räntekostnaderna för makroekonomiskt stöd till Ukraina föreslås ett förslagsanslag på 10 miljoner euro.

Behandlingen av budgetförslaget fortsätter i september

Regeringen finslipar budgetförslaget vid budgetmanglingen den 3–4 september. Regeringens proposition lämnas till riksdagen den 23 september, varefter riksdagen behandlar propositionen under resten av året och godkänner budgeten för 2025 i december.

Mer information:

Jan Holmberg, ekonomichef, tfn 02955 30156, jan.holmberg(at)vm.fi

Bilagor:

Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2025 (på finska)

Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2025 tilläggsförslag (på finska)