Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Finansministeriets rapport:
Den ökande skuldsättningen medför risker för den offentliga ekonomin i Finland, även om hållbarhetsunderskottet är mindre än tidigare

Finansministeriet 7.7.2020 10.00
Pressmeddelande

Hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin i Finland är något mindre än tidigare, men fortfarande betydande, bedömer finansministeriet i sin rapport om den offentliga ekonomins hållbarhet.

Finansministeriet presenterar i sin rapport av den 7 juli en ny bedömning av hållbarheten hos de offentliga finanserna. Hållbarhetsunderskottet, dvs. skillnaden mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna på längre sikt, beräknas vara 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Det betyder ca 10 miljarder euro på 2024 års nivå. Finansministeriets uppskattning har minskat jämfört med hösten 2019, då hållbarhetsunderskottet uppskattades vara drygt 4,5 procent av BNP.

”Minskningen beror bland annat på de uppdateringar och preciseringar som gjorts i kalkylerna. Å andra sidan har det uppskattade underskottet ökat i någon mån på grund av coronaviruspandemin. Coronaviruspandemins konsekvenser för underskottet är dock mycket osäkra, och bedömningen preciseras senare”, säger finansrådet Jenni Pääkkönen.

Finansministeriets rapport granskar hållbarheten inom den offentliga ekonomin i Finland ur olika synvinklar på kort, medellång och lång sikt. I rapporten presenteras dessutom olika skuldscenarier.

Rapporten tar inte ställning till åtgärderna för att minska hållbarhetsunderskottet. Rapporten visar dock att den långsiktiga hållbarhetsutmaningen inte i någon betydande grad underlättas av att födelsetalen återgår till den genomsnittliga nivån i början av 2000-talet.

Befolkningsåldrandet ökar trycket på de offentliga finanserna

Befolkningens stigande medelålder påverkar de offentliga finanserna på två sätt: ökningen av seniorbefolkningen skapar ett ökat tryck på hälso-, omsorgs- och pensionsutgifterna och minskningen av befolkningen i arbetsför ålder försvagar ekonomins tillväxtmöjligheter, vilket återspeglas direkt i utvecklingen av skattebasen.

De befolkningsgranskningar som ingår i rapporten visar att en försämring av äldreomsorgskvoten inte kan undvikas ens med en betydande ökning av födelsetalen. Det tar dessutom tid innan den ökade nativiteten återspeglas i antalet personer i arbetsför ålder, vilket börjar förbättra tillståndet för de offentliga finanserna.

Ökad arbetskraftsinvandring har under vissa förutsättningar en snabbare och gynnsammare effekt på den långsiktiga hållbarheten än födelsetalen. En varaktigt högre nettoinvandring stärker de offentliga finanserna, om invandrarnas genomsnittliga sysselsättnings- och lönenivå inte väsentligen avviker från majoritetsbefolkningen.

Det tryck som befolkningens stigande medelålder medför riktas i synnerhet mot den kommunala ekonomin. Detta beror på att kommunerna för närvarande bär ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt rapporten har åtgärder som förbättrar sysselsättningen och effektiviseringen av serviceproduktionen inom social- och hälsovården största möjligheter att förbättra hållbarheten hos de offentliga finanserna.

Stabiliseringen av skuldkvoten kräver att de offentliga finanserna stärks med ca 5 miljarder euro

Skuldkvoten inom den offentliga ekonomin kommer enligt finansministeriets ekonomiska översikt från sommaren 2020 att öka till nästan 80 procent på några år på grund av koronaviruspandemin. Stabiliseringen av skuldkvoten före utgången av detta årtionde förutsätter en anpassning på ca 5 miljarder euro. För att skuldkvoten ska kunna återställas till nivån före coronaviruspandemin, dvs. under 60 procent fram till 2035, krävs det en dubbelt större anpassning.

Den låga räntan på den offentliga skulden underlättar skuldhanteringen inom den offentliga ekonomin. Staten och lokalförvaltningen uppvisar dock ett så stort underskott att skuldkvoten ökar trots den låga räntan. Den låga räntan har inte någon positiv inverkan på de offentliga finanserna eftersom avkastningen på arbetspensionsfondernas tillgångar har sjunkit i och med de sjunkande räntorna. Den låga räntenivån försvagar således den offentliga ekonomin som helhet, emedan avkastningen på egendomen sjunker proportionellt sett lika mycket. Den låga räntenivån beror dessutom på att tillväxtutsikterna för ekonomin är svaga.

Rapporten har utarbetats som en del av det analys- och utredningsarbete som görs vid finansministeriets ekonomiska avdelning. Syftet med rapporten är att erbjuda nya perspektiv på diskussionen om de offentliga finansernas hållbarhet och det politiska beslutsfattandet.

I och med rapporten har man tagit i bruk nya verktyg och modelleringsmodeller vid beräkningen av hållbarhetsunderskottet. Beräkningsmaterialet har dessutom uppdaterats och kommer i fortsättningen att uppdateras oftare än tidigare.

Ytterligare information:

Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30 131, jenni.paakkonen(at)vm.fi

Tillbaka till toppen