Hoppa till innehåll

Begäran om utlåtande
Förslag till lag om välfärdsområdenas finansiering på remiss

finansministeriet
Utgivningsdatum 28.1.2025 15.35
Pressmeddelande

Det föreslås ändringar i lagen om välfärdsområdenas finansiering från och med ingången av 2026. Syftet med ändringarna är att i enlighet med regeringsprogrammet uppmuntra välfärdsområdena att främja invånarnas hälsa och välfärd. Dessutom föreslås det vissa uppdateringar i bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen. I propositionen ingår också de engångsmässiga sparåtgärder som fastslagits i planen för de offentliga finanserna, men i övrigt kommer överföringsutjämningsmodellen att förbli oförändrad. Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition är på remiss 27.1.–7.3.2025 på utlåtandetjänsten.

Den i regeringsprogrammet ingående beredningen av behovs- och omständighetsfaktorer fortsätter under 2025. Institutet för hälsa och välfärds undersökning om behovsfaktorer inom social- och hälsovården publiceras våren 2025. Avsikten är att en regeringsproposition om den tredje fasen av utvecklingen av finansieringsmodellen ska lämnas i början av 2026, och att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.    

Finansieringsandelen för främjande av hälsa och välfärd ska höjas

I den proposition som nu sänds på remiss föreslås det att andelarna på riksnivå för bestämningsfaktorerna för finansieringen ändras så att den finansieringsandel som fördelas på basis av främjandet av hälsa och välfärd höjs från nuvarande 1 procent till 1,5 procent av finansieringen av social- och hälsovården. Samtidigt sänks den andel som bestäms enligt invånarantalet med 0,5 procentenheter. 

Dessutom föreslås det att sättet att beräkna koefficienten för främjande av hälsa och välfärd preciseras så att det sporrar regionerna. I fråga om de indikatorer som beskriver resultatet av verksamheten för välfärd och hälsa granskas den områdesspecifika relativa förändringen i stället för den absoluta förändringen.  På så sätt beaktas inte bara den områdesspecifika förändringen utan också skillnaderna i utgångsnivån för områdena.

Enligt den gällande lagen riktas finansiering enligt koefficienten för främjande av hälsa och välfärd (hyte) till regionerna för första gången 2026. Hyte-koefficienten beräknas på basis av sammanlagt 11 indikatorer som beskriver verksamheten och resultatet av verksamheten i de områden som anges i förordningen (Institutet för hälsa och välfärds webbplats för beskrivning av indikatorerna: processindikatorer och resultatindikatorer). 

I propositionsutkastet föreslås det att den finansiering som anvisas på basis av hyte-koefficienten 2026 inte ska beaktas i de välfärdsområdesspecifika övergångsutjämningarna. Syftet med ändringen är att säkerställa att alla välfärdsområden har incitament att vidta åtgärder för främjande av hälsa och välfärd.

Uppdateringar i bestämningsfaktorerna för finansieringen av social- och hälsovården

När det gäller bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesvisa finansieringen av social- och hälsovården föreslås ändringar i de viktningar som används när de kalkylerade kostnaderna bestäms inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. Det är fråga om en lagstadgad uppdatering som baserar sig på välfärdsområdenas bokslutsuppgifter för 2023. Hälso- och sjukvårdens viktning i fråga om kostnaderna föreslås vara 55,29 procent, äldreomsorgens 21,20 procent och socialvårdens 23,51 procent.

För att göra den behovsbaserade finansieringen mer förutsägbar föreslås det dessutom att välfärdsområdets uppgifter för de två senaste åren årligen ska beaktas vid beräkningen av välfärdsområdesvisa servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. Avsikten är att på detta sätt jämna ut årliga förändringar som i detta skede i synnerhet beror på ett bristfälligt informationsunderlag. 

Faktorer för riskkoefficienten för räddningsväsendet och deras viktkoefficienter ses över

När det gäller bestämningsfaktorerna för finansieringen av räddningsväsendet föreslås det en justering av bestämmelserna om de faktorer som ska användas när riskkoefficienten för räddningsväsendet bestäms och av bestämmelserna om deras viktkoefficienter. Vid beräkningen av riskkoefficienten beaktar man inte olyckor som inträffat. Enligt den gällande lagen delas välfärdsområdet upp i rutor på en kvadratkilometer för att riskkoefficienten för räddningsväsendet ska kunna fastställas. Enligt den proposition som nu sänds på remiss ska ett enskilt riskobjekt eller verksamhet som bedrivs inom flera rutor beaktas som en helhet så att den höjer viktkoefficienten för endast en ruta. 

Det föreslås att bestämmelser om viktkoefficienten för rutor i riskklass I och II utfärdas på lagnivå. För riskobjekt i riskklass III eller IV, som hamnar i rutor och som definieras närmare i förordningen, eller för verksamhet som bedrivs kan man genom förordning föreskriva olika viktkoefficienter (1–5) beroende på de risker som påverkar det servicebehov som objektet eller verksamheten medför. Dessutom föreslås det att förordningen ändras så att man till de faktorer som ska beaktas vid beräkningen av riskkoefficienten för räddningsväsendet fogar turistverksamhet samt verksamhet med höjd risk för oljeskador eller fartygskemikalieolyckor. 

Engångsmässiga besparingen inom övergångsutjämningarna genomförs 2026 och 2027, annars förblir övergångsutjämningen oförändrad

För att genomföra de statsfinansiella besparingar som fastställts i samband med planen för de offentliga finanserna i fråga om övergångsutjämningarna (15 miljoner euro 2026 och 20 miljoner euro 2027) minskas övergångsutjämningarna engångsmässigt 2026 och 2027. Ändringen gäller endast de välfärdsområden som får övergångsutjämningstillägg och där minskningen inte bedöms äventyra en tillräcklig finansiering för ordnandet av de lagstadgade tjänsterna. I dessa områden ändras graderingen av övergångsutjämningstillägget, som utjämnar skillnaden mellan kommunernas kostnader 2022 och områdets kalkylerade finansiering, med 25 euro per invånare 2026 och med 30 euro per invånare 2027. I övrigt kvarstår övergångsutjämningsmodellen oförändrad.

De ekonomiska förhållandena i de områden som får övergångsutjämningstillägg (Helsingfors, Mellersta Nyland, Satakunta, Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax, Mellersta Finland och Österbotten) varierar stort, vilket också betyder att övergångsutjämningstilläggets betydelse för ordnandet av lagstadgade tjänster varierar med tanke på tryggandet av tillräcklig finansiering från region till region. Det är då motiverat att minska övergångsutjämningstillägget uttryckligen från de områden där den kalkylerade finansieringen i förhållande till kostnaderna är tryggad utifrån de uppgifter som fåtts om finansieringsmodellens funktion, och där avdraget från övergångsutjämningstillägget således inte bedöms äventyra tillräcklig finansiering för ordnandet av tjänsterna. I det fallet gäller avdraget i praktiken endast Helsingfors stad.

Områdena får yttra sig om propositionsutkastet 

Konsekvensbedömningen baserar sig i detta skede på finansieringen för 2025. Konsekvensbedömningarna uppdateras till 2026 års finansieringsnivå på basis av de regionala servicebehovskoefficienterna och uppgifterna om hyte-koefficienten som fås i mars 2025. Behovet av en eventuell förlängd remissbehandling bedöms då beroende på storleken på de ändringar som kommer att göras i finansieringen för 2026.

Avsikten är att propositionen ska överlämnas till riksdagen i april 2025 så att lagändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2026.

Finansministeriet ordnar ett informationsmöte för välfärdsområdena om innehållet i propositionen. Mötet hålls på Teams den 31 januari 2025 kl. 12-13. Infomötets Teams-länk finns i ministeriets möteskalender.

Mer information:
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(a)gov.fi, 
Roosa Valkama, finansexpert, tfn 02955 30560, roosa.valkama(at)gov.fi, 
Antti Väisänen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30466, antti.vaisanen(at)gov.fi, 

Tidigare meddelanden:

Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Hyvinvointialueet