Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Meny

Kommunernas personalstyrka halveras och uppgifterna minskar i och med social- och hälsovårdsreformen

Finansministeriet 10.6.2020 9.10
Pressmeddelande

Reformeringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har stora ekonomiska och verksamhetsrelaterade konsekvenser för kommunerna. Kommunernas uppgifter minskar väsentligt och antalet anställda inom kommunsektorn minskar avsevärt.

Kostnaderna för kommunernas verksamhet kommer att minska till följd av reformen och utgifterna för driftsekonomin minskar med ungefär hälften. På lång sikt är den väsentligaste effekten för kommunerna att de kostnader som hänför sig till befolkningsåldrandet och sjukfrekvensen och de risker som dessa medför för den kommunala ekonomin inte längre belastar enskilda kommuner.

För ordnandet av de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna inrättas det 21 nya självstyrande social- och hälsovårdslandskap. De tar emot organiseringsuppgifterna från och med 2023.

Helsingfors stad ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område och ingår inte i något social- och hälsovårdslandskap. Dessutom ordnar den nya landskapsgrupperingen HNS sådan krävande specialiserad sjukvård som det föreskrivs särskilt om i lag eller som det överenskommits särskilt om i Nyland.

Finansieringen av kommunerna

De kommunala kostnader som överförs på landskapen uppgår ungefär till 19,1 miljarder euro på 2020 års nivå. Kommunernas inkomster sänks på riksnivå i enlighet med de kostnader som överförs. Kommunernas statsandelar och kompensationen för förlorade skatter minskas. Kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten och kommunalskatten minskas också. Skatternas andel av de överförda inkomsterna är ca 13 miljarder euro.

Kommunalskatt överförs till finansieringen av landskapen genom att kommunernas inkomstskattesatser sänks jämnt: enligt nuvarande uppskattningar med 12,63 procentenheter. Syftet är att säkerställa att kommuninvånarnas beskattning förblir så gott som oförändrad då kommunernas inkomstskattesatser sänks jämnt och statsbeskattning höjs på motsvarande sätt. Skillnaderna i skattesatserna mellan kommunerna förblir oförändrade. Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna minskas med en tredjedel och statens andel ökas i motsvarande grad.

Kommuners inkomster och kostnader överförs till ett jämnt belopp riksnivå, däremot kan skillnaderna mellan kommunerna vara stora. De ändringar som gäller kommunernas ekonomi justeras dock i samband med kommunernas statsandelssystem, dit det skapas olika utjämningselement. Balansen i kommunernas ekonomi (kalkylerad) kommer till följd av utjämningselementen att vara högst +/- 100 euro per invånare vid utgången av övergångsperioden på fem år. Med balansräkning avses årsbidraget efter avskrivningar. Årsbidraget beskriver i sin tur finansieringens tillräcklighet för investeringar, placeringar och amorteringar efter att de löpande utgifterna har täckts.

Grundstrukturen för statsandelssystemet för basservicen förblir oförändrad, även om de så kallade social- och hälsovårdsbaserade delarna slopas. Som ett nytt kriterium införs en tilläggsdel för främjande av välfärd och hälsa. De mest betydande ändringarna görs i utjämningstilläggs- och avdragsprocenten i utjämningssystemet för inkomster, vilket i viss mån gagnar kommuner med både lägre och högre skatteinkomster än genomsnittet.

Egendomsarrangemang

För att det ska vara möjligt att ordna tjänsterna efter att uppgifterna överförs från kommunerna till social- och hälsovårdslandskapen ska social- och hälsovårdslandskapen ha i sin besittning den egendom som behövs för att fullgöra organiseringsansvaret.

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten övergår med stöd av lagen direkt till landskapen med sina tillgångar och skulder. Lös egendom, avtal och semesterlöneskuld för kommunernas personal och den personal vid samkommuner som sköter det lokala räddningsväsendet och som används av social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet överförs till landskapen.

De lokaler inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som ett social- och hälsovårdslandskap hyr för en övergångsperiod på minst tre år förblir i kommunernas ägo. Social- och hälsovårdslandskapet får rätt att förlänga avtalets giltighetstid med ett år.

Varken kommunerna eller samkommunerna betalas ersättning för egendomsöverföringarna. Slopandet av samkommunsandelar, lösöre och semesterlöneskuld från kommunens balansräkning täcks bokföringsmässigt genom en ändring av kommunens grundkapital så att det inte inverkar på kommunens resultat.

Kommunen har rätt till ersättning för sådana direkta kostnader för egendomsarrangemang som kommunen inte kunnat påverka genom sina egna åtgärder och som lett till att kommunens ekonomiska självbestämmanderätt äventyras. Som exempel kan nämnas lokaler som ägs av kommunerna och som blir onödiga efter övergångsperioden . Ersättning kan beviljas på basis av ansökan. Situationen bedöms med hjälp av det kalkylerade behovet att höja kommunalskattesatsen.

Personalen

Kommunernas och samkommunernas personal inom social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår i sin helhet i social- och hälsovårdslandskapens tjänst. Kuratorer och psykologer inom elevvården övergår också i social- och hälsovårdslandskapens tjänst.

Den personal som sköter kommunens gemensamma stödtjänster överförs, om minst hälften av uppgifterna hänför sig till de uppgifter som överförs till landskapen. Som stödtjänster betraktas alla uppgifter som stöder social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets verksamhet, såsom centraliserad matförsörjning, städning, ekonomi- och personalförvaltningstjänster, IKT-tjänster samt medicinska laboratorier och bilddiagnostik. Social- och hälsovårdsreformen berör sammanlagt över 210 000 kommunalt anställda och tjänsteinnehavare.

Överföringen betraktas på basis av propositionen som överlåtelse av rörelse och personalen behåller således de rättigheter och skyldigheter i anslutning till sitt arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som gäller vid tidpunkten för övergången. Tillämpningsområdet för lagstiftningen om kommunala anställningsförhållanden utvidgas till att gälla personalen hos social- och hälsovårdslandskapen och landskapssammanslutningar inom social- och hälsovården, så ändringen av arbetsgivaren inte påverkar anställningsvillkoren vid tidpunkten för övergången.

Överlåtelsen av rörelse betyder att cirka 173 000 personer överförs från 332 kommuner eller samkommuner. Antalet överlåtelser av rörelse uppgår till cirka 360, eftersom en del av samkommunerna har verksamhetsställen inom flera social- och hälsovårdslandskap.

I samband med den separata lösningen för Nyland ändras inte arbetsgivaren för den HNS-samkommun som blir en social- och hälsovårdssamkommun och för den personal vid Helsingfors stad som sköter social- och hälsovårdslandskapets uppgifter.

Ytterligare information:

Sirpa Paatero, kommunminister, tfn 050 512 1602, sirpa.paatero(at)vm.fi
Valtteri Aaltonen, minister Paateros specialmedarbetare, tfn 0295 530 399, valtteri.aaltonen(at)vm.fi

Inrättande av landskap, förvaltning och områdesindelning:
Erkki Papunen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30167, erkki.papunen(at)vm.fi

Finansiering:
Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30314, Marku.nissinen(at)vm.fi
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, FM, tfn 02955 30388, ville.salonen(at)vm.fi

Landskapens finansiering:
Jenni Jaakkola, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 02955 30493, jenni.jaakkola (at) vm.fi
Miikka Vähänen, konsultativ tjänsteman, FM, tfn 02955 30341, miikka.vahanen(at)vm.fi

Egendomsarrangemang:
Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30564, Pasi.leppanen(at)vm.fi
Mervi Kuittinen, regeringsråd, FM, tfn 02955 30445, mervi.kuittinen(at)vm.fi

Personalen:
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, FM, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi
Marja Isomäki, lagstiftningsråd, FM, finansministeriet, tfn 02955 30414, tfn marja.isomaki(at)vm.fi

Beskattning:
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, FM, tfn 02955 30318, tfn timo.annala (at) vm.fi
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, FM, (momsärenden), tfn 02955 30238, marja.niiranen(at)vm.fi

Tillbaka till toppen