Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Budgetförslaget
Mod att investera, möjligheter att sysselsätta sig och förtroende att grunda familj

Finansministeriet
12.8.2021 12.09 | Publicerad på svenska 13.8.2021 kl. 8.17
Pressmeddelande
Annika Saarikko.

Finansminister Annika Saarikkos förslag till statsbudgeten för 2022 verkställer regeringens tidigare beslut.

Det slutliga föreslagna budgetbeloppet är 63,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Upplåningen minskar med 7,6 miljarder euro från vad som budgeterats för 2021.

Skatteintäkterna beräknas öka jämfört med uppskattningen i planen för de offentliga finanserna från i våras.

Förslaget offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbplats fredagen den 13 augusti.

De kortfristiga tillväxtutsikterna är goda, hållbar tillväxt på längre sikt bör säkerställas

De senaste uppgifterna antyder om att ekonomin vänt enligt förväntningarna. Hushållens förtroende är rekordhögt. Finlands exportmarknad växer kraftigt och hösten ser positiv ut för näringslivets del. Efterfrågan återhämtar sig, sysselsättningen höjs och coronaklyftan växer hastigt igen.

Tillväxtspurten är tillfällig. Därefter hotar tillväxten att avta till ca 11,5 procent. Tillväxtspurten kommer inte att lösa de strukturella utmaningarna inom den finländska ekonomin, vilka har att göra med befolkningsåldrandet och de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Nativiteten har dock utvecklats positivt. Bristen på kompetent arbetskraft håller också på att bli en sysselsättnings- och tillväxtbegränsande faktor igen.

Det offentliga underskottet minskar i och med att ekonomin växer och de coronarelaterade stödåtgärderna upphör i sinom tid. Den ekonomiska tillväxten minskar på trycket mot den offentliga skuldkvoten och stöder målet om att få ökningen av skuldkvoten att börja vända nedåt vid mitten av 2020-talet. Det finns emellertid en risk att skulden att börja växa i förhållande till BNP på nytt.

Snabb utredning för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft

Tillgången på kompetent arbetskraft riskerar att begränsa investeringar och ekonomisk tillväxt. Redan fastslagna arbetskraftspolitiska åtgärder träder i kraft i rätt tid nästa år. De av regeringen fastslagna sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna bör fortsättas genom att reformera förmåner.

Utöver dessa behövs snabbverkande åtgärder så att vi kan förbättra matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökanden.

Finansminister Annika Saarikko förordnade idag kanslichef Juha Majanen till att genomföra en utredning över nya skräddarsydda åtgärder samt till att säkerställa effektiviteten hos åtgärder som redan fastslagits.

Arbetet utförs före budgetförhandlingarna i samarbete med olika ministerier och samarbetsparter.

Underskottet minskar från tidigare år

Finansministeriets förslag till anslag i statsbudgeten uppgår till 63,2 miljarder euro.

Anslagsnivån minskar jämfört med fjolåret framför allt emedan de coronarelaterade utgifterna minskat. De coronarelaterade anslagen för 2022 är fortfarande ca 0,4 miljarder euro, bland annat i form av återverkningar från tidigare tilläggsbudgetar.  Å andra sidan höjs anslagsnivån bland annat på grund av lag- och avtalsbaserade indexförhöjningar samt ändringskostnader för social- och hälsovårdsreformen.

Finansministeriets budgetförslag för 2022 har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Underskottet för 2021 uppgår till 14,4 miljarder euro när tilläggsbudgetarna är inberäknade. Nästa års underskott beror på betydande utgifter av engångsnatur, vilka inkluderar bland annat upphandlingen av jaktplan, förberedelserna inför IKT-kostnader i anslutning till social- och hälsovårdsreformen och finansieringen av regeringens framtidsinvesteringar.

Underskottet minskar tack vare lägre anslagsnivåer och ökningen av skatteintäkterna till följd av den ekonomiska återhämtningen.

Statsskulden beräknas stiga till 146 miljarder euro nästa år.

Budgetpropositionen kommer för första gången att innehålla ett sammandrag om barnbudgetering. Helheten inkluderar utöver ett avsnitt om sådana anslag inom olika förvaltningsområden som gäller barnåldersklasserna, även en översikt av beskattningen.

Budgetförslaget verkställer regeringens beslut

Finansministeriets förslag baserar sig i regel på regeringens plan för de offentliga finanserna som publicerades efter halvtids- och ramförhandlingarna i våras.

Arbetsrelaterad invandring ökar utbudet av arbetskraft och stöder höjningen av sysselsättningen. Den digitala infrastruktur som främjar tillståndsprocessen för arbetsrelaterad invandring ska finansieras ur Finlands program för hållbar tillväxt, utöver vilket finansieringen av underhållet av Migrationsverkets UMA-ärendehanteringssystem ökas. Migrationsverkets anslag ökas med 3,5 miljoner euro jämfört med rambeslutet från i våras i syfte att stärka ämbetsverkets beslutsfattande och tillståndsprocesser. Ökningen stöder för egen del ökandet av arbetsrelaterad invandring samt en kontrollerad minskning av verkets personal från den exceptionellt höga nivån efter invandringsvågen år 2016. För inrättandet av en Work in Finland -struktur i syfte att främja arbetskraftsinvandringen anvisas sammanlagt 2,725 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader och utvecklandet av digitaliseringen. Målet är att skapa en permanent struktur som skulle främja den i dagsläget ofta splittrade och projektfinansierade arbetsrelaterade invandringen.

Ett bolag med specialuppgifter inrättas för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer. För statsunderstödet för detta reserveras 10 miljoner euro varje år. Bolaget ska finansieras ur Finlands program för hållbar tillväxt. Verkställandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice ska stödas genom att Te-byråernas omkostnader ökas med 70 miljoner euro genom finansiering ur Finlands program för hållbar tillväxt.

Med stöd av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras donation kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.

Den kommunala ekonomin har understötts kraftigt år 2020. Stödet överskred kostnaderna för coronan, vilket ledde till ett överskott på ca 1,6 miljarder euro inom den kommunala ekonomin. Kommunsektorn kompenseras fortfarande år 2021 för coronaverkningarna genom statsandelar, understöd och höjda samfundsskatteandelar. Coronaverkningarna torde avta 2022 och statens coronastödåtgärder upphör också.

Statsbidragen till kommunerna uppgår i sin helhet år 2022 till ca 13 miljarder euro, varav statsandelen för basservice utgör ca 7,95 miljarder euro. Ändringarna är tämligen små jämfört med planen för de offentliga finanserna från i våras, främst förändringar i beräkningsfaktorerna. Kommunernas statsandel höjs med 2 miljoner euro för att kompensera för kostnader som orsakas av vårdreformen. Regeringen beslutade i samband med vårens ramförhandlingar att inte ta i beaktande statsandelseffekterna av justeringen av kostnadsindelningen emedan den kommunala ekonomin understötts så kraftigt år 2020. Understödet fortsätter 2021 och kommunerna kompenseras för de direkta coronakostnaderna. Nivån för statsandelen kommer i stället för tillägget till följd av justeringen av kostnadsfördelningen att höjas med ett separat tillägg på 246 miljoner euro.

Ökningarna och utvidgningarna av kommunernas uppgifter genomförs i enlighet med planen för de offentliga finanserna. Kommunernas nya och utvidgade uppgifter höjer statsandelen för kommunal basservice med ca 110 miljoner euro. Som nya och utvidgade uppgifter har man i statsandelen för 2022 beaktat bland annat höjningen av statsandelen på grund av ändringen i äldreomsorgslagen (skärpning av minimidimensioneringen i fråga om vårdpersonalen) med 43,7 miljoner euro (totala nivån år 2022 96,5 miljoner euro), utvidgning av eftervården inom barnskyddet med 12 miljoner euro (totala nivån 2022 36 miljoner euro), utvidgningen av screeningprogrammet till att omfatta tarmcancer 10 miljoner euro samt minimidimensioneringen i fråga om personalen inom barnskyddet 4,8 miljoner euro.

Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Tilläggskostnaderna beror det år ändringen träder i kraft främst på höjda dagpenningar till papporna, varav statens andel är ca 1 miljon euro. År 2023 kommer statens tilläggskostnader att vara knappa 8 miljoner euro och i fortsättningen ca 9 miljoner euro. Reformen kommer i sin helhet att öka de offentliga utgifterna med ca 80 miljoner euro på årsnivå. Genomföringen av reformerna kommer att orsaka förändringar i Folkpensionsanstaltens informationssystem. Reformen beräknas orsaka engångskostnader på 1,5 miljoner euro 2020–2022.

Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För utvidgningen av läroplikten anvisas 2022 sammanlagt 65 miljoner euro.

För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås 60 miljoner euro och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogik föreslås sammanlagt 80 miljoner euro år 2022, då man tar i beaktande regeringens tillägg på 30 miljoner euro i framtidsinvesteringar. För det stöd för genomförandet av reformen av småbarnspedagogiken anvisas år 2022 sammanlagt 15 miljoner euro, varav 6,25 miljoner euro för statsandelen för kommunal basservice.

Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Finansiering som riktas till tjänster höjs till 20 miljoner euro år 2022.

För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar ytterligare finansiering till ett belopp av 70 miljoner euro för 2022. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning 2023 anvisas miljoner euro. För att svara på ändringen av skötardimensioneringen reserveras utöver vad som tidigare beslutats år 2022 sammanlagt 43 miljoner euro för utbildning av nya närvårdare.

För inledandet av välfärdsområdenas och HNS-sammanslutningens verksamhet har man reserverat ca 47 miljoner euro år 2022 och ca 175 miljoner euro för välfärdsområdenas IKT-förändringskostnader. Dessutom anvisar man anslag för regionval och mindre förändringskostnader bland annat vid olika ministerier och ämbetsverk.

Den offentligt reglerade tjänsten inom ramen för det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo ska producera elektroniskt och funktionsmässigt säkerställd, kontinuerlig geografisk och tidsmässig service åt EU-länderna. Myndigheter och försörjningskritiska aktörer använder PRS-servicen. Investeringsskedet finansieras år 2022 med 6,3 miljoner euro.

Ett anslag på 87 miljoner euro reserveras för det nya stödet för elektrifiering av energiintensiv industri. Elektrifieringsstödet uppmuntrar till koldioxidneutral produktion och det tryggar industrins kostnadskonkurrenskraft.

Sänkningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras åt förmånstagarna genom att öka budgetfinansieringen, fortsätta med sänkningen av lotteriskatten samt med tilläggsfinansiering ur fonden för outdelade vinster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Kompensationen (sammanlagt 330 miljoner euro) täcker dryga 80 procent av sänkningen av intäkterna, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.

I finansministeriets budgetförslag anvisas det dryga 1,5 miljarder euro för upphandlingen av jaktplan, vilket är något mera än i budgeten för innevarande år. Anslaget baserar sig på den beställningsfullmakt som riksdagen godkänt i samband med budgeten för 2021. Regeringen fattar ett beslut om jaktplanen i november-december 2021.

Finlands program för hållbar tillväxt – fart på investeringar och grön övergång

Finlands program för hållbar tillväxt är en del av regeringens budgetförslag för nästa år. Budgetpropositionen för 2022 kommer att inkludera anslag och åtaganden inom Finlands program för hållbar tillväxt som uppgår till över en miljard euro. Anslag riktas bland annat till investeringar som främjar grön övergång, FoUoI-verksamhet samt främjande av sysselsättning. 

Utgifter som har ett samband med programmet för hållbar tillväxt ingår inte i finansministeriets budgetförslag för 2022. Detaljerna i programmet för hållbar tillväxt fastställs utifrån beredningen som utförs av ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt. Finlands program för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Finland lämnade sin plan för återhämtning och resiliens som har ett samband med programmet för hållbar tillväxt till EU i maj. Europeiska kommissionen bedömer medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens, varefter EU-rådet godkänner dem.

Skatteintäkterna på väg att stärkas

År 2022 beräknas inkomsterna i statsbudgeten uppgå till 56,5 miljarder euro, varav 47,8 miljarder euro är skatteinkomster. Inkomstposten baserar sig på prognosen från juni. Inflödet av skatteinkomster beräknas öka med cirka 6,2 procent jämfört med det som budgeterats för 2021. Ökningen av skatteinkomsterna påskyndas något av de lindrade betalningsarrangemangen i fråga om skatter, då skatteinkomster överförs från i år till nästa år.

I beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering för att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av att den allmänna pris- eller inkomstnivån stiger.

I finansministeriets förslag genomförs i fråga om hushållsavdraget ett tvåårigt försök enligt den modell som togs fram vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna våren 2021. Försöket innebär att det maximala beloppet för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent. Även hushållsavdraget för dem som frångår oljeuppvärmning ökas på motsvarande sätt åren 2022–2027.

År 2022 höjs tobaksskatten i överensstämmelse med vad som anges i regeringsprogrammet. Minskningen av skattestödet för paraffinisk diesel och skatteåterbäringen för energiintensiva företag fortsätter 2022 enligt tidigare beslut.

Stärkningen av skatteunderlaget fortsätts genom att minska på ränteavdragsrätten för bostadslån i enlighet med tidigare beslut.

Hållbar utveckling främjas i finansministeriets förslag genom att man sänker beskattningsvärdet av utsläppssnåla bilar (85 euro i månaden) och genom att justera beskattningsvärdena på hybridbilar. Dessutom överförs värmepumpar och datorhallar som genererar värme till fjärrvärmenätet samt återvinningsindustrin till elskatteklass II.

Gränsen för skattefri användning av torv högs till 10 000 megawattimmar. Ändringen gäller alla anläggningar. Dessutom kommer man att föreskriva om en mekanism för lägsta pris för torv.

Halveringen av farledsavgifterna fortsätter. Begränsningarna av ränteavdrag i samband med offentliga infrastrukturprojekt slopas.

Vid regeringens budgetförhandlingar 2021 fattas det beslut om en lösning gällande beskattningen som stärker statsfinanserna med 100–150 miljoner euro. Dessutom fattar man beslut om skatteändringar som främjar investeringar och stärker konkurrenskraften.

Färdplanen för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna

Vid sin halvtidsöversyn i våras offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens målsättningar. I färdplanen för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna ställde regeringen som mål att bromsa ökningen av skuldkvoten inom de offentliga finanserna vid mitten av 2020-talet och att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av årtiondet och öka antalet sysselsatta med 80 000 personer genom regeringens sysselsättningsåtgärder före utgången av årtiondet. Dessa mål eftersträvas genom åtgärder som ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten, genom att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt social- och hälsovårdsreformen.

Målet med färdplanen är att stärka de offentliga finansernas hållbarhet och att trygga välfärdstjänsterna även i framtiden. De strukturella utmaningarna för Finlands ekonomi hänför sig bland annat till den åldrande befolkningen och de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna på längre sikt. 

Utgiftsramen för statsfinanserna

Som ett led i de beslut som fattades vid halvtidsöversynen höjde regeringen ramen för 2022–2023 och beslutade om en omfördelning som innebär att vissa ramutgifter minskas permanent med 370 miljoner euro från och med 2023. Ramen höjdes med 900 miljoner euro för 2022. 

Den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i rambestämmelsen enligt regeringsprogrammet aktiveras ännu 2022 och gör det möjligt att rikta 500 miljoner euro per år till utgifter av engångsnatur. De så kallade direkta kostnaderna för hälsosäkerhet i samband med coronavirusepidemin (exempelvis utgifterna för testning och vaccination) täcks som utgifter utanför ramen åren 2021–2023.

Beredningen av budgeten fortsätter under hösten

Behandlingen av budgetpropositionen för 2022:

  • 13.8 Finansministeriets förslag till statsbudget för 2022 publiceras på webben 
  • 24.8 Överläggning om beredningen av regeringens budgetförhandlingar
  • 20−27.8 Ministeriespecifika förhandlingar vid finansministeriet
  • 7−8.9 Regeringens budgetförhandlingar
  • 27.9 Behandlingen av budgetpropositionen i statsrådet. Budgetpropositionen publiceras på finansministeriets webbplats.

Ytterligare information:

Ann-Mari Kemell, finanspolitisk specialmedarbetare, tfn 050 308 3188, ann-mari.kemell(at)vm.fi

Annika Saarikko Finanspolitiken
 
Tillbaka till toppen