Hoppa till innehåll

Färsk rapport om hur pensionen räcker till  

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 24.6.2024 16.13
Nyhet

I en färsk rapport utreds om pensionssystemen i EU-länderna och Norge kan garantera en tillräcklig pensionsinkomst nu och i framtiden. Finland får beröm för att systemet är bra samordnat och för att principen om ett enda serviceställe beaktar individen. I Finland handlar utmaningarna om den snabba förändringen i befolkningsstrukturen. 

Som helhet fungerar Finlands pensionssystem bra

I EU-rapporten Pension Adequacy Report 2024 konstateras det att Finlands pensionssystem är en välfungerande helhet trots att systemet består av olika pensionssystem för olika branscher. Pensionerna tjänas in på samma sätt i alla system, och från individens perspektiv fungerar systemet enligt principen om ett enda serviceställe. Eftersom det inte finns något tak på de lagstadgade arbetspensionerna har de frivilliga tilläggspensionerna ingen stor roll i systemet.  

Livslängdens inverkan på pensionskostnaderna i pensionssystemet dämpas genom den fastställda åldern för ålderspension som är bunden till den förväntade livslängden och genom livslängdskoefficienten.  Minimipensionerna är rätt små, men tillsammans med bostadsbidraget för pensionärer bekämpar de trots det effektivt fattigdom. Man har bett arbetsmarknadens parter bereda förslag till en reform av arbetspensionssystemet. Syftet är att stabilisera nivån på försäkringsavgifterna och att stärka statsfinanserna med hjälp av en automatisk stabiliseringsmekanism.  

För Finland är utmaningen att befolkningsstrukturen förändras snabbt. På grund av det väntas trycket öka på pensionsutgifterna och de övriga utgifter som är bundna till åldersstrukturen. Det är viktigt att följa vilka socioekonomiska konsekvenser den ökade pensionsåldern får när livslängden ökar och hälsoförhållandena inom kohorterna varierar. Dessutom väntas minimipensionerna få en större roll när företagsverksamheten ökar och den automatiska stabiliseringsmekanismen sänker pensionsnivån.  

I Finland ligger inkomsterna för 65-åriga och äldre jämfört med befolkningen i arbetsför ålder en aning under genomsnittet och på samma nivå som i Sverige. Skillnaden i inkomsterna hos kvinnor och män som fyllt 65 år är över 10 procentenheter.  

Stora skillnader mellan EU-ländernas pensionsnivåer  

EU-rapporten innehåller en jämförande analys av nivån i EU och en översikt av varje medlemsstats pensionssystem. Hur man kan livnära sig på pensionen granskas i rapporten med tanke på hur bra pensionssystemet både nu och i framtiden förebygger fattigdom och bevarar mäns och kvinnors inkomstnivå i början av pensioneringen och senare.   

I slutledningarna i rapporten konstateras det att det finns stora skillnader mellan medlemsländerna i hur man kan livnära sig på pensionen. Trots medlemsländernas åtgärder för att garantera tillräckliga pensionsinkomster kvarstår utmaningen om att uppnå en tillräckligt bra nivå på pensionerna i framtiden.  Trycket på pensionssystemen beror på avbrott i arbetskarriärerna, skillnader i förväntade livslängder, skillnader mellan olika generationers pensioner och skillnader mellan företagarna och löntagarna när det gäller pensionsregler och genomsnittliga inkomster.   

EU följer regelbundet upp pensionsnivåerna

Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård och konsumentfrågor godkände vid dess möte den 20 juni 2024 de huvudsakliga budskapen och rådets slutsatser i fråga om den rapport om pensionsnivåerna (Pension Adequacy Report 2024, PAR) som beretts av kommittén för social trygghet och kommissionen. Rapporten har gjorts vart tredje år, och den här rapporten är den femte. 

Rådets slutsatser bereddes av Belgien i egenskap av rådets ordförande på basis av de viktigaste slutledningarna i rapporten. I slutsatserna betonas balansen mellan pensionsnivåerna och hållbarheten i pensionssystemen. I följande rapport som görs år 2027 ska kommittén för den sociala tryggheten och kommissionen bedöma förhållandet mellan pensionsnivåerna och långtidsvården i en och samma rapport i den mån det är möjligt. 
 

Mer information

Pirjo Moilanen, konsultativ tjänsteman, tfn 029 5163 183, [email protected]
Jere Päivinen, specialsakkunnig, tfn 02951 63614, [email protected] (ej anträffbar  24.6–21.7.2024)