Psykisk hälsa är en mänsklig rättighet
Den ökade psykiska ohälsan kräver snabba satsningar på tjänster och på stöd med låg tröskel inom mentalvården. Därför innehåller regeringsprogrammet flera åtgärder med syftet att trygga tillgången till mentalvårdstjänster och förbättra tjänsterna. Men det räcker inte med tjänster, utan den psykiska hälsan måste stödjas på alla områden i samhället.
För närvarande försvåras tillgången till mentalvårdstjänsterna av bristen på social- och hälsovårdspersonal, splittringen inom tjänsterna, vårdskulden till följd av den långvariga coronapandemin och de vårdköer som vårdskulden har medfört. I det här läget finns det inga snabba segrar. Regeringen försöker därför hitta lösningar som ger bra resultat och är hållbara.
De psykiska störningarna hör till våra folksjukdomar
Både den psykiska ohälsan och den psykiska belastningen har ökat. Också den sjukfrånvaro som beror på psykiska problem har ökat.
För individen kan den psykiska ohälsan vara en stor tragedi som inverkar negativt på arbets- och funktionsförmågan antingen tillfälligt eller permanent. Och när människan mår bra psykiskt är den psykiska hälsan en resurs som ökar förmågan att klara sig också i svåra situationer och kriser.
Att satsa på förebyggandet och behandlingen av psykiska sjukdomar är klokt ur både ett humanitärt och ett ekonomiskt perspektiv. Vi förlorar avsevärda arbetsinsatser på grund av psykisk ohälsa.
Tjänsterna med låg tröskel ska ökas
Arbetet för att främja psykisk hälsa styrs på lång sikt genom den mentalvårdsstrategi som sträcker sig fram till 2030. Regeringen har förbundit sig till att genomföra strategin. Ett särskilt viktigt mål är att förebygga barns och ungdomars psykiska ohälsa och missbruksproblem.
Utbildningen inom mentalvården måste utökas på så sätt att utbildningen gör det möjligt att flytta tyngdpunkten i vården till de tjänster som ges på basnivå i ett tidigt skede och med låg tröskel.
Regeringen stärker tillgången till psykoterapitjänster genom att psykoterapeututbildningen ändras till en utbildning i två steg och genom att utbildningen på första stadiet blir avgiftsfri.
Inom mentalvårdstjänsterna på basnivå ska man ta i bruk sådana verksamhetsmodeller som redan konstaterats vara bra och som gör att kunderna inte behöver gå till många olika ställen för att få den hjälp som de behöver.
Regeringen vill genom en terapigaranti för barn och unga garantera att barn och unga har tillgång till korttidspsykoterapi eller andra mental- och socialvårdstjänster på lika villkor.
På gräsrotsnivå gör organisationerna ett betydande arbete för att främja psykisk hälsa. När dessa organisationer tas med i mentalvårdsarbetet får man nya kanaler för det arbete som förbättrar möjligheterna att få hjälp vid psykisk ohälsa.
Psykisk hälsa kan främjas också på arbetsplatsen
Arbetslivet förändras, och arbetsmiljöerna likaså. Vårt arbete består alltmer av informationsarbete, som belastar oss på ett annorlunda sätt än det fysiska arbetet. Därför har man inom många branscher börjat fästa alltmer uppmärksamhet vid att arbetsmiljön ska främja den psykiska hälsan.
Det räcker inte med riskhantering, utan det är också viktigt att stärka resurserna i arbetet och arbetsmiljön. Gemenskap, möjligheter att lära sig nya saker och utvecklas i sitt arbete och att vid behov få stöd av arbetsgemenskapen är de faktorer som upprätthåller en god psykisk hälsa.
Att främja den psykiska hälsan på arbetsplatserna är inte bara möjligt, utan dessutom lönsamt. Välmående arbetstagare är produktiva och bidrar till hela organisationens framgång.
God psykisk hälsa är ett av Europeiska unionens gemensamma mål
I juni 2023 publicerade Europeiska kommissionen ett meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa. Syftet med meddelandet är att den psykiska hälsan ska beaktas i allt beslutsfattande och på alla politiknivåer och delområden.
Finland hade tillsammans med de övriga medlemsländerna en viktig roll vid beredningen av meddelandet. Regeringen är starkt engagerad i främjandet av psykisk hälsa och rätten att få vård.
Kaisa Juuso
Social- och hälsovårdsminister
Sanni Grahn-Laasonen
Minister för social trygghet
Den 10 oktober är Världsdagen för psykisk hälsa. Genom Världsdagen för psykisk hälsa vill man uppmuntra till en global diskussion om främjandet av det psykiska välbefinnandet, förebyggandet och behandlingen av psykiska sjukdomar och om de anhörigas ställning. I år är temat för Världsdagen för psykisk hälsa de rättigheter som anknyter till psykisk hälsa.