Hoppa till innehåll

Regeringen föreslår ändringar i sjukförsäkringslagen som gäller fastställande av sjukdagpenning och styrning av besparingar

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 23.9.2024 16.05
Pressmeddelande

Regeringen föreslår ändringar i sjukförsäkringslagen. Ändringarna gäller fastställande av sjukdagpenning och styrning av socialskyddsfondernas besparingar till stärkande av statens och kommunernas ekonomi.

I propositionen föreslås att beräkningsregeln för sjukdagpenningen ändras. Det föreslås att den övre årsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsnivå på 70 procent och som årligen justeras med lönekoefficienten ska sänkas från nuvarande 35 769 euro till 27 633 euro för de dagpenningsförmåner som bestäms enligt beräkningsregeln för sjukdagpenningen. Ändringarna ska inte gälla personer vars årliga inkomster ligger under denna övre gräns. Sjukdagpenningens belopp på den överstigande delen ska vara 15 procent i stället för nuvarande 20 procent. Syftet med ändringen av beräkningsregeln är att minska utgifterna för sjukdagpenningen.

Trots att beräkningsformeln för sjukdagpenningen också gäller donationsdagpenningen kommer den nuvarande beräkningsformeln att tillämpas på donationsdagpenningen fram till utgången av 2025. Donationsdagpenningens belopp ska ses över i ett separat lagstiftningsprojekt där man också ser över beloppet av särskild graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen.

Samtliga besparingar som gäller socialskyddsfonderna ska styras till statens och kommunernas ekonomi

Av utgiftsbesparingarna enligt regeringsprogrammet och de ytterligare utgiftsbesparingar som regeringen beslutade om våren 2024 ska sammanlagt cirka 1 130 miljoner euro minska socialskyddsfondernas utgifter som finansieras med lagstadgade försäkringspremier och försäkringsavgifter. För att regeringens totala sparmål för att minska skuldkvoten ska kunna uppnås måste de besparingar som gäller socialskyddsfonderna kanaliseras fullt ut. Utan kanalisering skulle socialförsäkringsavgifterna av skattenatur sjunka, vilket skulle minska intäkterna i de offentliga finanserna och leda till att statens och kommunernas skuldsättning inte kan minskas så som avsett.

Enligt propositionen ska samtliga besparingar som gäller socialskyddsfonderna kanaliseras så att de minskar statens och kommunernas skuldsättning. För att målet ska kunna uppnås föreslås det att statens, de försäkrades och arbetsgivarnas finansieringsandelar när det gäller finansieringen av sjukvårdsersättningar och utgifter för arbetsinkomstförsäkringen ändras. Det föreslås att statens grundandel enligt sjukförsäkringslagen av utgifterna för dagpenningsförmån och rehabiliteringspenning slopas.

Finansieringen av inkomstrelaterad dagpenning inom utkomstskyddet för arbetslösa ska inte öppnas upp, utan arbetslöshetsförsäkringspremierna kommer trots kanaliseringslösningen att ändras bland annat utifrån prognosen för arbetslöshet, i enlighet med gällande bestämmelser. Förslag som gäller arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2025 ska ingå i en separat regeringsproposition. I den propositionen föreslås det att den extra finansieringsandel på cirka 50 miljoner euro som hänför sig till kanaliseringslösningen, och som styrs från intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremier till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen, ska slopas. Detta ökar statens finansieringsansvar i fråga om utgifterna för grunddagpenningen.

Syftet med reformen är att stärka statens och kommunernas ekonomi

Propositionen hänför sig till det mål i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering som gäller att stärka de offentliga finanserna och vända skuldutvecklingen i Finland. För att regeringens totala sparmål ska kunna uppnås måste de besparingar som gäller socialskyddsfonderna kanaliseras fullt ut.

Av besparingarna kanaliserades cirka 220 miljoner euro redan vid ingången av 2024. Syftet med den aktuella propositionen är att kanalisera resterande besparingar på cirka 917 miljoner euro. Genom ändringen av beräkningsregeln för sjukdagpenningen eftersträvas nettobesparingar på cirka 60 miljoner euro.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagarna ska träda i kraft den 1 december 2024. Det föreslås att de ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.

Mer information

Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 560 [email protected]