Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Arbetshälsoinstitutet (TTL) informerar
Undersökning: Bra erfarenheter av tjänsterna för stöd för arbetsförmågan i välfärdsområdena
Enligt utvärderings- och uppföljningsundersökningen om programmet för arbetsförmåga och social- och hälsovårdsministeriets åtgärder anses det att tjänsterna på kort sikt har varit bra och haft en positiv effekt på klienternas arbets- och funktionsförmåga. Det finns dock fortfarande behov att stärka orienteringen i arbetet och säkerställa kontinuiteten i tjänsterna i de nya strukturerna.
Alla människor i arbetsför ålder borde ha tillgång till de tjänster för stöd för arbetsförmågan som de behöver. Syftet med social- och hälsovårdsministeriets åtgärder inom programmet för arbetsförmåga var att integrera tjänsterna för stöd för arbetsförmåga i social- och hälsocentralerna och att stärka användningen av metoder för stödd sysselsättning inom socialvården.
Enligt den utvärderings- och uppföljningsundersökning som genomfördes av THL och TTL anser man att de tjänster för stöd för arbetsförmågan som har utvecklats inom programmet behövs. Klienternas och yrkesmänniskornas erfarenheter av tjänsterna var i huvudsak positiva. Under programmet hann utvecklingsarbetet bara inledas. För att förankra tjänsterna i de nya välfärdsområdena krävs det att arbetet fortsätter.
- Helheterna av tjänster för stöd för arbetsförmågan skapas enligt klienternas behov. Rätt dimensionerade tjänster till stöd för arbets- och funktionsförmågan ökar regionens livskraft, bidrar till människors välbefinnande och främjar sysselsättningen. Undersökningsresultaten ger värdefull information som stöder uppbyggandet av en multiprofessionell servicehelhet i social- och hälsocentralerna där klientens behov av stöd för arbets- och funktionsförmågan identifieras och där servicestigarna utgår från klientens behov, säger projektchef Niina Kovanen.
Erfarenheterna är positiva, men det sektorsövergripande samarbetet och orienteringen i arbetet behöver stärkas
Inom statsunderstödsprojekten gällde utvecklandet särskilt två tjänster: verksamheten i de team vid social- och hälsocentralerna som arbetar med stöd för arbetsförmåga och den sysselsättningsfrämjande arbetsträning inom socialvården som baserar sig på kvalitetskriterier.
Den service som gavs av teamen för arbetsförmåga gällde att kartlägga och samordna, och handlade i huvudsak om att bedöma arbets- och funktionsförmågan. Teamen bestod av yrkesutbildade personer från olika förvaltningsområden. I det sektorsövergripande nätverksarbetet deltog främst aktörer inom hälso- och sjukvård, och FPA:s deltagande ansågs viktigt.
Inom den sysselsättningsfrämjande arbetsträningen är målet att personen ska få ett jobb snabbt och att stödet ska ges på arbetsplatsen. Verksamheten prövades genom ett pilotförsök tillsammans med nya kundgrupper, klienter inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Långvarig arbetsträning visade sig vara en bra metod för att sysselsätta dem, men målet om permanent sysselsättning på öppna arbetsmarknaden visade sig vara för ambitiöst.
- bägge tjänsterna behöver utvecklas ytterligare när det gäller orienteringen i arbetet. Vid sidan av den bedömning av arbets- och funktionsförmåga som görs av teamen för arbetsförmåga är det viktigt att se sysselsättningspotentialen hos klienten och stödja den. Här behövs det effektivare samordning och samarbete mellan socialvården, hälso- och sjukvården, sysselsättningstjänsterna och rehabiliteringstjänsterna. I arbetsträningen är det viktigaste att stärka kontakten med arbetsgivaren”, säger forskningschef Peppi Saikku från THL.
Tjänsterna hade positiv effekt, men det är viktigt att följa upp tjänsterna och fastställa mål
De som deltog i programmet var till stor del klienter som hade varit arbetslösa länge, som hade nedsatt hälsa och arbetsförmåga och som fick arbetslöshets- och sjukförmåner. Deltagarna hade planer på att förbättra sin arbetssituation, men de upplevde att alla inte har jämlika möjligheter att delta i arbetslivet. De tjänster som piloterades verkade påverka deltagarnas situation och välbefinnande positivt ganska fort.
- det skulle vara viktigt att kunna följa hur deltagarnas arbetssituation förändras, hurdana jobb de får och hur permanent deras sysselsättning är. För alla är det inte realistiskt att få ett jobb snabbt. Det behövs mål också i fråga om att främja välbefinnandet och förbättra förutsättningarna för sysselsättande, och vid uppföljningen borde man använda enhetliga mätmetoder, säger ledande forskare Matti Joensuu från THL.
Utvärderings- och uppföljningsundersökningen av programmet för arbetsförmåga gällde projekt som hade beviljats statsunderstöd av social- och hälsovårdsministeriet, och undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan THL och TTL. Förutom att utvärdera genomförandet av projekten, resultaten och konsekvenserna var målet för undersökningen också att producera information för reformen av den sociala tryggheten om hur målgruppens tjänster och förmåner samordnas. Vid undersökningen användes register, enkäter, intervjuer, handlingar och observationsmaterial, och en referensram som bestod av flera olika metoder.
Ytterligare information
Niina Kovanen, projektchef, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (åtgärder i programmet för arbetsförmåga)
Peppi Saikku, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (undersökningsresultat)
Matti Joensuu, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, [email protected] (undersökningsresultat)
Vad är programmet för arbetsförmåga?
Arbets- och näringsministeriet (ANM) ansvarade för och genomförde programmet för arbetsförmåga i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet (SHM) under åren 2019–2023. Inom ramen för programmet finansierade social- och hälsovårdsministeriet 22 statsunderstödsprojekt, vilka utvärderades vid utvärderings- och uppföljningsundersökningen om programmet för arbetsförmåga och social- och hälsovårdsministeriets åtgärder. Företaget Owal group Oy gör en extern utvärdering av hela programmet för arbetsförmåga. Utvärderingen publiceras våren 2023.