Social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och Arbetshälsoinstitutet informerar
Utvärderingsrapport: Programmet ARBETE2030 lyckades bra med att svara på förändringarna i arbetslivet

Enligt den externa utvärderingen har programmets prioriteringar och mål svarat bra på utvecklingsbehoven i arbetslivet. Programmet har varit ett bra stöd för utvecklingsverksamheten och svarat bra särskilt på de utmaningar som covid-19-pandemin medförde. Programmet var en viktig del av arbetsplatsernas pågående reformarbete för att främja kontinuerligt lärande.

Det centrala målet för programmet ARBETE2030 var att utveckla verksamhetssätten, att använda teknologi effektivt på arbetsplatserna och att skapa arbetslivsinnovationer. När det gäller de konkreta åtgärderna prioriterades tre områden: prognostiseringen och forskningsverksamheten, stärkandet av kunnandet och förnyelseförmågan och utvecklandet av verksamhetssätten.

Stor palett av åtgärder och idéer för arbetsplatserna 

Enligt utvärderingen har programmet lyckats förena de mer traditionella utvecklingsåtgärderna inom till exempel branschvisa och regionala projekt med de försöksåtgärder som utvecklar nya verksamhetsmodeller. Detta har resulterat i nya arbetslivsinnovationer som till exempel metoden Fast Expert Teams med sektorsövergripande temporära digitala team som löser olika problem och modellen med en framtidsdialog där man bygger upp en gemensam lägesbild. 

Enligt utvärderingen kan de resultat, förfaranden och erfarenheter som programmet ARBETE2030 gett utnyttjas och utvecklas vidare i framtiden. 

Evidensbaserad information som grund för utvecklingsarbetet 

Till programmets goda resultat bidrog de forskningar och utredningar om nuläget i arbetslivet som användes som stöd för programmet.    

Arbetsplatsernas verksamhet undersöktes bland annat genom forskningsprojektet MEADOW (Measuring the Dynamics of Organisation and Work) där man kartlade både arbetsgivarens och arbetstagarnas åsikter om arbetsplatsen. Inom forskningshelheten MEADOW granskade man digitaliseringen och innovationsförmågan, förtroendet, det kontinuerliga lärandet, arbetstagarnas delaktighetsmöjligheter och företagens resultatkultur. 

I och med programmet inledde man också till exempel HELP-projektet om hybrid- och distansarbete, undersökte vad ett smidigt hjärnarbete kräver och genomförde projektet REITA som handlade om rättvist plattformsarbete. De övriga temana gällde arbetslivet och klimatförändringen, unga och ledarskap samt artificiell intelligens i arbetslivet.  

För att utveckla arbetslivet krävs en gemensam vision 

I rapporten konstateras det att de olika aktörerna måste försöka hitta en gemensam vision för utvecklandet av arbetslivet också efter programmet ARBETE2030. Arbetslivet förändras hela tiden. I bästa fall utvecklas arbetslivet genom långsiktig kontinuerlig verksamhet både på samhällelig nivå och på arbetsplatserna. När arbetslivet utvecklas i framtiden är det viktigt att se till att man kan identifiera de centrala teman som behöver utvecklas, såväl i arbetslivet och samhället som på arbetsplatserna och i de olika branscherna. 

En långsiktig landsomfattande verksamhet för arbetslivsutveckling förutsätter enligt utvärderingen i praktiken antingen ett program som sträcker sig över flera regeringsperioder eller en permanent utvecklingsstruktur. Dessutom behövs det en särskild instans som samordnar den offentliga finansieringen och utvecklingsverksamheten och som fungerar som samarbets- och diskussionsplattform. 

Programmet genomfördes som en del av arbetslivsprogramhelheten  

Programmet ARBETE2030 genomfördes som en del av arbetslivsprogramhelheten i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering.

En av de viktigaste styrkorna med programmet är enligt utvärderingen att det på nationell nivå finns ett omfattande intresse för programmet och för att genomföra det, och det är viktigt att stärka engagemanget också i fortsättningen. 

Utvärderingen av programmet gjordes av MDI Public Oy i samarbete med Owal Group. Utvärderingen leddes av en styrgrupp med sakkunniga från social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och Arbetshälsoinstitutet.  

Mer information

Liisa Hakala, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected]
Antti Närhinen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, [email protected] 
Sanna Kulmala, programdirektör, Arbetshälsoinstitutet, [email protected] 
Juho Nyman, ledande sakkunnig, MDI, [email protected]

• Utvärdering av programmet ARBETE2030, slutrapport (på finska)
• ARBETE2030-programmet Social- och hälsovårdsministeriet
• ARBETE2030-programmet Arbetshälsoinstitutet TTL (på finska) 

Vad är ARBETE2030-programmet?
Målet för programmet ARBETE2030 i regeringsprogrammet var att förbättra arbetslivets kvalitet och förnya verksamhetssätten i samarbete med arbetsplatser och olika branscher och experter. Genom att utveckla arbetssätten och verksamhetsmodellerna har man påverkat välbefinnandet, sysselsättningen, ekonomin, konkurrenskraften och bilden av Finlands arbetsliv ute i världen. Programmet genomfördes i samarbete mellan social- och häl-sovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Ut-bildningsstyrelsen, finansministeriet, Arbetshälsoinstitutet, samtliga centralorganisationer på arbetsmarknaden, Företagarna i Finland, SITRA, Arbetarskyddscentralen, Business Finland, Arbetarskyddsfonden och ett stort antal andra arbetslivsaktörer. Social- och hälsovårdsministeriet ledde programmet och Arbetshälsoinstitutet ansvarade för den operativa programverksamheten. Programmet ARBETE2030 hörde till den helhet av arbetslivsprogram som genomfördes under regeringsperioden 2019-2023