Hoppa till innehåll

Delägarna i Västbanan Ab har preliminärt nått samförstånd om villkoren i föravtalet för byggnadsfasen

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 13.6.2024 12.05 | Publicerad på svenska 13.6.2024 kl. 12.11
Pressmeddelande
Lähijuna saapuu asemalle Espoossa
Tåget anländer till stationen (Bild: Kavavanov Lev/Shutterstock)

Staten och kommunerna som är delägare i Västbanan Ab, Åbo, Esbo, Salo, Lojo, Vichtis och Kyrkslätt, har förhandlat om villkoren i föravtalet om att börja bygga Västbanan. Helsingfors har deltagit i planeringen av projektet, men deltar inte i finansieringen i byggnadsfasen.

Föravtalet om ramvillkoren för övergången till byggnadsfasen förutsätter ännu beslut av alla parters behöriga beslutsfattande organ. Parterna ska också godkänna ett slutligt delägaravtal som utarbetas senare. För statens del krävs riksdagens beslut om statsbudgeten.

Övergången till byggnadsfasen gäller i detta skede följande delprojekt: Esbo–Kyrkslätt, Vichtis–Lojo, Salo–Hajala och Nunna–Kuppis.

Avsikten är att under innevarande regeringsperiod utarbeta en byggnadsplan för hela sträckan och inleda byggandet av avsnitten Esbo–Kyrkslätt och Salo–Hajala. Kostnadskalkylen för delprojekten som inleds under denna regeringsperiod uppgår till sammanlagt cirka 600 miljoner euro.

Det fästs särskild uppmärksamhet vid hanteringen av bolagets ekonomiska risker. Bolaget ska innan varje delprojekt inleds göra en uppskattning av kostnaderna. Delprojektet kan inledas först när bolagets delägare har konstaterat att projektet inte innehåller någon exceptionell kostnadsökning.

Kostnadsutvecklingen övervakas noggrant. Om de uppskattade kostnaderna överskrids för mycket, behövs det separata beslut om fortsättningen och då fördelas kostnadsansvaret mellan staten och kommunerna.

Både staten och kommunerna förbinder sig att finansiera projektets byggnadsfas med 400 miljoner euro, det vill säga sammanlagt 800 miljoner euro. Kommunernas respektive andelar fördelas enligt ett separat avtal.

Utöver detta ges bolaget rätt att ta upp främmande kapital till ett belopp av högst 500 miljoner euro. Denna rätt gäller först efter att statens och kommunernas finansiering samt stödet ur Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) har använts. Det FSE-stöd som redan beviljats och det FSE-stöd som eventuellt beviljas i en nu pågående utlysning minskar bolagets behov att uppta främmande kapital.

Under denna regeringsperiod kommer endast en del av statens och kommunernas finansiering att användas. Främmande kapital kommer inte att användas.

Staten svarar för kostnaderna för skötsel och underhåll av egendomen efter byggnadsfasen. Egendomen som bolaget byggt överförs till staten senast då byggnadsfasen avslutats eller så blir bolaget hundra procent statsägt.

Delägarna fortsätter förhandlingarna om det egentliga delägaravtalet.

Mer information: 

Tuomas Sorsa, specialmedarbetare, tfn 0295 342 012, [email protected]
Miikka Rainiala, enhetsdirektör, tfn 0295 342 051, [email protected]

 

Hållbara offentliga finanser Orpos regeringsprogram