De första utvärderingarna och utredningarna av CAP-planen har blivit färdiga

Halvtidsutvärderingarna och utredningarna av hur genomförandet av Finlands CAP-plan framskrider blir klara 2025. Utredningen om aktörerna och rollerna i Finlands kompetens- och innovationssystem för jordbruket samt utvärderingen av hur de riskhanteringsverktyg för jordbruket som används i Finlands CAP-plan fungerar blev först klara.

Utredningen om aktörerna och rollerna i systemet för kompetens och innovationer inom jordbruket i Finland (AKIS) blev klar den 6 februari 2025. Enligt utredningen består AKIS-nätverket i Finland av aktörer inom såväl jordbruket som landsbygdsutvecklingen. Inom jordbruket har jordbruksrådgivningen och de aktörer som tillhandahåller rådgivningen en viktig roll i AKIS-nätverket för jordbruket. I nätverket för utveckling av landsbygden har yrkeshögskolorna samt de regionala och lokala aktörerna en central roll. 

Enligt en enkät som genomfördes i samband med utredningen främjar deltagande i nätverket särskilt samarbete inom informationsförmedling, medan innovationsverksamhet förekommer i mindre utsträckning. I utredningen rekommenderas att samarbetet och samordningen mellan aktörerna i nätverket stärks, att innovationsverksamheten stärks genom att företagen i större utsträckning involveras i innovationsverksamheten och att verksamheten för att förmedla innovationer stärks. Utredningen genomfördes av Owal Group Oy och NordEval.

Direkta stöd är det mest centrala verktyget för riskhantering i EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Utvärderingen av hur de verktyg för riskhantering inom jordbruket som används i Finlands CAP-plan fungerar blev klar den 24 mars 2025. I utvärderingen granskas också det sätt som CAP-planen genomförs på så att riskhanteringen inom jordbruket fungerar. Risker inom jordbruket är till exempel skördeförluster som beror olika väderleksförhållanden eller djursjukdomsrisker som hänför sig till husdjursproduktionen. Marknadsrisker inom jordbruket kan uppstå till exempel på grund av plötsliga fluktuationer i produktionsinsatserna, såsom gödningsmedel och energi.

I Finlands CAP-plan har riskhanteringen byggts upp genomgående i CAP-planen som helhet. I praktiken innebär detta att man strävar efter att förebygga och hantera olika risker inom jordbruket genom flera olika åtgärder.

Det mest centrala instrumentet för riskhantering inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de direkta stöden, som utgör en betydande del av inkomstbildningen inom jordbruket. Syftet med de direkta stöden är att trygga jordbrukarnas inkomstnivå också när intäkterna från marknaden minskar, till exempel på grund av dålig skörd eller marknadsstörningar. 

En central rekommendation i utvärderingen är att riskhanteringshelheten i CAP-planen bör utvecklas så att man med hjälp av den bättre kan anpassa sig till olika plötsliga marknads- och produktionsförändringar. Utvärderingen genomfördes av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut tillsammans med REINU econ Oy.

Uppföljningskommittén för CAP-planen går igenom rekommendationerna från utvärderingarna i juni och då fattas utifrån utvärderingarna beslut om hur verksamheten ska utvecklas.

Läs mer: 

Utredning om aktörerna inom Finlands kompetens- och innovationssystem för jordbruketLinkki toiselle sivustolle (på finska)

Utvärdering av hur de verktyg för riskhantering inom jordbruket som används i Finlands CAP-plan fungerar Linkki toiselle sivustolle(på finska)

Mer information:
Eero Pehkonen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 217, e-post: fornamn.efternamn(a)gov.fi
Sari Rannanpää, specialforskare (NordEval), tfn 050 523 6872, e-post: sari.rannanpaa(a)nordeval.eu
Päivi Kujala, äldre lantbruksekonom (Pellervo ekonomiska forskningsinstitut), tfn 040 194 5184, e-post: paivi.kujala(a)ptt.fi