Fiskarnas välbefinnande är en central faktor i hållbar fiskodling
Jord- och skogsbruksministeriet anser att fiskarnas välbefinnande är en förutsättning för hållbar fiskodling. Frågor gällande välbefinnande har beaktats väl inom den finländska fiskodlingen, men det behövs fortfarande mer kunskap och kompetens. Försummelser i fråga om tryggandet av fiskarnas välbefinnande är oacceptabla.
Tv-programmet MOT behandlade förra veckan fiskarnas välbefinnande i finländska fiskodlingar. Enligt jord- och skogsbruksministeriets uppfattning representerar bildmaterialet inte det allmänna läget inom den inhemska fiskodlingen. De fiskodlingar som presenterades i programmet har av bilderna att döma klara problem när det gäller fiskarnas välbefinnande, och den dagliga vård- och inspektionsskyldigheten har försummats. Oberoende av den bakomliggande orsaken är sådana situationer inte på något sätt acceptabla.
Jord- och skogsbruksministeriet anser att det är viktigt att kontinuerligt utveckla kompetensen och praxisen i fråga om fiskars välbefinnande. Det är också viktigt att utveckla lagstiftningen och tillsynen.
Mer finansiering och forskningsrön för att utveckla fiskarnas välbefinnande
Jord- och skogsbruksministeriet har finansierat ett program för fiskars välbefinnande, som håller på att slutföras under våren. Projektet inleddes 2023 och i det medverkar Naturresursinstitutet, Livsmedelsverket och Djurens välfärdscentral i Finland. Syftet med projektet är att kartlägga nuläget för fiskars välbefinnande och föreslå lösningar för att förbättra praxisen inom sektorn. I programmet utarbetas en slutrapport och en policyrekommendation med förslag till centrala åtgärder för att förbättra fiskars välbefinnande.
Det omfattande bakgrundsarbete som gjorts inom programmet för fiskars välbefinnande fortsätter och omsätts i praktiken inom ramen för utvecklingsprogrammet för vattenbruket, där fiskars välbefinnande är ett centralt tema. I programmet samarbetar man med företag, forskare och Livsmedelsverket. Avsikten är bland annat att uppdatera boken Terve kala, som företagen använder, och ge yrkespersoner inom fiskhälsa, veterinärer och företag utbildning om fiskars välbefinnande. Dessutom kommer finansiering att riktas till temat genom ett ansökningsförfarande för medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden för FUI-åtgärder inom vattenbruket, där projekt som gäller fiskars välbefinnande prioriteras särskilt. Ansökningsförfarandet inleds i mars.
Ur fonden finansieras dessutom företagens egna utvecklings- och investeringsprojekt. Investeringsprojekt för djurs hälsa och välbefinnande beviljas förhöjt stöd. Genom detta incitament stöds och påskyndas också införandet av nya lösningar.
”Inom den finländska fiskodlingen är fiskarnas välbefinnande allmänt taget på en god nivå, och det är både industrins och jord- och skogsbruksministeriets mål att vidareutveckla det. Programmet för fiskars välbefinnande och andra forsknings- och utvecklingsåtgärder skapar nya, konkreta lösningar för att kontinuerligt förbättra fiskarnas välbefinnande”, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
Tillsynen utvecklas
Fiskarnas välbefinnande övervakas och observeras kontinuerligt i samband med utövandet av övrig fiskhälso- och miljötillsyn på fiskodlingar samt alltid när det finns skäl att misstänka att det skett ett brott mot författningar. Däremot har det av resursskäl tills vidare inte utövats någon planmässig tillsyn (stickprovskontroller) över djurens välbefinnande i fiskodlingarna. Enligt Livsmedelsverket har avsikten varit att inleda stickprovskontroller på fiskodlingar inom fem år.
På fiskodlingar utövas sådan myndighetstillsyn som nämns ovan ofta jämfört med många andra produktionsdjur. Frekvensen av tillsynsbesök för att kontrollera djurhälsan på fiskodlingar är riskbaserad. En tjänsteveterinär ska i regel göra tillsynsbesök på kassodlingar i havet årligen eller vartannat år.
Under våren kommer Livsmedelsverket att uppdatera anvisningen och blanketten om tillsynen över odlingsfiskars välfärd samt styra tillsynsmyndigheterna i ärendet.
Mer information:
Jord- och skogsbruksministeriet:
Susanna Ahlström, specialsakkunnig, tfn 0295 162 436
Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 494
Livsmedelsverket:
Terhi Jääskeläinen, specialsakkunnig, tfn 040 489 3350 (borta 28.2.)
Naturresursinstitutet:
Jouni Vielma, ledande forskare, tfn 0295 327 522 (borta 27.-28.2.)