Förordningar som genomför reformen av jordbrukspolitiken träder i kraft
Den 19 januari utfärdade statsrådet flera förordningar som har samband med att jordbrukspolitikens nya stödperiod 2023–2027 inleddes den 1 januari 2023. De förordningar som nu har utfärdats innehåller bestämmelser om bland annat förutsättningarna för beviljande av arealbaserade stöd, tillsynen över EU:s djurbidrag samt stödnivåerna för miljöersättning och ersättning för ekologisk produktion.
Statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd gäller direktstöd som helt och hållet finansieras av EU, ersättningar som delvis finansieras av EU (miljöersättningar, kompensationsersättning och ersättning för ekologisk produktion) samt nationella stöd för växtproduktion. Förordningen gäller i tillämpliga delar också stöd som betalas på Åland.
Den nya förordningen innehåller bestämmelser om jordbruksmark, jordbruksverksamhet, areal som berättigar till direktstöd, areal som berättigar till ersättningar som medfinansieras av EU samt basskiften och jordbruksskiften. I förordningen finns också bestämmelser som gäller diken, odlingstekniska vändtegar och skötselgångar, permanent gräsmark och permanenta grödor. Under den nya period inom jordbrukspolitiken som inleddes i år understryks aktiv jordbruksverksamhet, som på arealer för produktion av jordbruksprodukter innebär bland annat att det vid skötseln av jordbruksmarken och odlingsväxterna ska användas ändamålsenliga metoder som syftar till produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Om skörd av fodervall inte används som jordbruksprodukt, ska vallarna slås under vegetationsperioden senast den 31 augusti. Datumet är viktigt också som sista tidpunkt för slåtter som garanterar att många andra arealer hålls öppna. Jordbruksverksamhet är också målinriktad skötsel av arealer för att uppnå klimat- och miljönytta. Växtligheten på dessa arealer avviker från vall som används för foderproduktion.
Odling på fuktig mark blir stödberättigande och rätt till ersättning kan överföras mellan skiften
Om en ändamålsenlig och eftersträvad jordbruksverksamhet inte förhindras, kan en jordbrukare till exempel vid vallodling höja grundvattenytan på skiftet så att den kommer nära markytan. I syfte att öka kolinlagringen är sådan odling på fuktig mark nu möjlig enligt systemen med arealbaserade stöd, så länge som arealen förblir jordbruksmark. På jordbruksmark som berättigar till stöd får det finnas träd och buskar som vindskyddsplanteringar på sådana kanter av ett basskifte som inte gränsar till skog. I genomsnitt högst fyra meter breda buffert- och mångfaldsremsor kan godkännas som en del av arealen för den växt eller användningsform som uppgetts för jordbruksskiftet i stödansökan.
Möjligheten att överföra rätten till ersättning från ett skifte till ett annat utvidgas, så att överföring är möjlig även mellan en aktiv jordbrukare och en markägare, när skiftena är belägna inom samma NTM-centrals område. I förordningen föreskrivs det om de yttre villkoren för förfarandena.
En del bestämmelser förblir likadana som under den period av jordbrukspolitiken som avslutades vid utgången av 2022. Till exempel kan smala diken, inklusive dikesrenar, även i fortsättningen godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte där det odlas en odlingsväxt. Det sista datumet för sådd är den 30 juni, med några undantag. Minimistorleken på ett skifte som berättigar till stöd eller ersättning är 0,05 hektar.
Kontrollförordningen förblir nästan oförändrad
En av de förordningar som utfärdades på torsdagen gäller tillsynen över de djurstöd som finansieras av EU. Den innehåller bestämmelser om administrativa kontroller, kontroller på plats samt minskningar och påföljder som ska tillämpas på produktionskopplade djurbidrag, ersättning för djurens välbefinnande och stöd för uppfödning av lantrasdjur. Förordningen innebär inga betydande ändringar jämfört med nuvarande praxis.
Med administrativa kontroller avses bland annat kontroller i informationssystem (huruvida uppgifter i djurregister är korrekta) och kontroller som görs av kommunala handläggare (t.ex. kontroll av jordbrukares status som aktiv jordbrukare och kontroll av välbefinnandeplan för djur). Det är fortsättningsvis mycket viktigt att följa bestämmelserna om märkning och registrering av djur.
När det gäller kontroller på plats föreskrivs det i förordningen bland annat om urvalet av gårdar som ska kontrolleras och om hur kontrollerna ska genomföras. Kontrollerna görs under kalenderåret som följer på stödansökan, och vid kontrollerna kontrolleras i fråga om alla djur på gården bland annat inköps- och försäljningskvitton samt att märknings- och registeruppgifterna är korrekta, att gängse produktionssätt iakttas och att villkoren för ersättningen för djurens välbefinnande uppfylls.
Förordningen innehåller också bestämmelser om beräkningsgrunderna för minskningar av stöd och för påföljder. Om en kontroll resulterar i att högst tre individuellt identifierade djur underkänns, betalas stödet på basis av det godkända antalet djur. I annat fall tillkommer en ytterligare påföljd.
Stödnivåerna och villkoren för miljöersättningen för jordbruket fastställdes
Den nya perioden inom jordbrukspolitiken kännetecknas av en så kallad miljöstruktur, vilket innebär ett större fokus på klimat- och miljöåtgärder. Miljöstrukturen innehåller grundvillkor, miljösystem, miljöersättningar och andra åtgärder för utveckling av landsbygden.
Systemet med miljöersättningar består av miljöförbindelser och miljöavtal, som omfattar sammanlagt 15 åtgärder. Miljöförbindelserna och de skiftesspecifika åtgärder som ingår i dem är avsedda för aktiva jordbrukare, och syftet med dem är att jordbruksproduktionen ska bli mer hållbar ur miljösynvinkel. Miljöavtalen gäller andra objekt än åkerarealer, och de främjar naturvården och bevarandet av genetiska resurser.
Till sin struktur förändras miljöersättningarna inte jämfört med nuläget. Ersättningen baserar sig i enlighet med EU-förordningarna på de kostnader som stödtagaren har på grund av att stödtagarens verksamhet uppfyller högre miljökrav än de grundläggande kraven i lagstiftningen.
Enligt statsrådets beslut kan sammanlagt cirka 200 miljoner euro användas för miljöersättningar 2023. Stödnivåerna för de åtgärder som omfattas av ersättningen är följande:
Gårdsspecifik åtgärd: 45 €/hektar för jordbruksväxter, 113 €/hektar för trädgårdsväxter samt kummin
Markförbättrande grödor och saneringsgrödor 190 €/hektar
Fånggrödor 97 €/hektar
Främjande av cirkulär ekonomi 37 €/hektar
Skyddszoner 350 €/hektar
Torvåkrar med vall 100 €/hektar
Hantering av avrinningsvatten: underbevattning 214 €/hektar, reglerbar dränering 77 €/hektar
Alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter 500 €/hektar
Fågelåkrar 600 €/hektar
Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet:
o 460 eller 610 €/hektar beroende på värdeklass
o 1 500 €/hektar som ersättning för stängsling
o 2 400 €/hektar som ersättning för rovdjursstängsel
o 450 €/hektar som ersättning för iståndsättningsröjning
Skötsel av våtmarker 500 €/hektar
Uppfödning av lantrasdjur:
o Finska hästar 350 €/djurenhet
o Boskap 683 €/djurenhet
o Höns 1 014 €/djurenhet
o Getter 350 €/djurenhet
o Finska får 300 €/djurenhet
o övriga får 350 €/djurenhet
Upprätthållande av ursprungssorter, 400 € per växtsort
En miljöförbindelse ingås för fem år, och förbindelsens minimiareal är för jordbruksväxter 5 hektar och för trädgårdsväxter 1 hektar. Stödmottagaren ska vara en aktiv jordbrukare, och åtgärderna kan genomföras på ersättningsberättigande skiften som stödmottagaren har i sin besittning. Vid miljöavtal kan stödmottagaren vara en jordbrukare, en registrerad förening eller en vattenrättslig sammanslutning. Miljöersättningarna omfattar dessutom två åtgärder som är avsedda att bevara genetiska resurser, och de kan genomföras av den aktör som samordnar det nationella programmet för genetiska resurser.
Stödnivåerna och villkoren för ersättning för ekologisk produktion fastställdes för 2023
Stöd för ekologisk produktion ingår i helheten av landsbygdsfinansiering. År 2023 har det reserverats sammanlagt cirka 76 miljoner euro för att stödja den ekologiska produktionen. Statsrådet fastställde att ersättningen för ekologisk produktion 2023 är 160 euro per hektar vid åkerbruk, 590 euro per hektar vid odling av frilandsgrönsaker och 130 euro per hektar vid husdjursproduktion.
Ett mål för stödet till den ekologiska produktionen är att ekologiskt producerade livsmedel av hög kvalitet ska finnas tillgängliga på marknaden. Omställning till ekologisk produktion främjar anpassningen till klimatförändringarna, vattenskyddet, markvården och den biologiska mångfalden i åkerlandskapet, minskar utsläppen av växthusgaser och användningen av kemiska växtskyddsmedel samt främjar produktionsdjurens välbefinnande.
En förbindelse om ekologisk produktion ingås för fem år. Stödmottagaren är en aktiv jordbrukare som har anmält sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion. Under hela förbindelsetiden ska jordbrukaren odla på minst 5 hektar varje år. Vid odling av trädgårdsväxter är arealkravet dock endast 1 hektar. Den areal som förbindelsen gäller ska vara ersättningsberättigande.
För att en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion ska kunna ingås förutsätts att jordbrukaren också ingår en förbindelse om ekologisk växtproduktion. En förbindelse som gäller ekologisk husdjursproduktion ska omfatta minst fem djurenheter. Den areal som det betalas ersättning för bestäms utifrån djurenheterna så att det för varje hektar som förbindelsen omfattar ska finnas 0,5 djurenheter på gården.
Innan en förbindelse om ekologisk produktion ingås ska stödmottagaren ha genomgått en minst fem dagar lång utbildning. Om stödmottagaren även ingår en förbindelse som gäller ekologisk husdjursproduktion, ska mottagaren genomgå ytterligare två dagar av utbildning om den djurart som förbindelsen gäller. En förutsättning för utbetalning av ersättningen är att kravet på avsalugrödor uppfylls. Kravet på avsalugrödor innebär att det på 30 procent av den areal som omfattas av förbindelsen och som har passerat omläggningsperioden ska odlas en gröda som avses ge ekologiskt producerade produkter att sälja på marknaden. Kravet på avsalugrödor är lindrigare för gårdar som producerar ekologiskt foder för djur som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion.
Läs mer:
Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande: En reformerad jordbrukspolitik börjar genomföras 2023
Under våren publicerar Livsmedelsverket anvisningar om hur stöd kan sökas på denna sida.
Material från statsrådets allmänna sammanträde
Ytterligare information:
Juha Palonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 356 (djur- och arealbaserade stöd)
Pirjo Kuusela, specialsakkunnig, tfn 0295 162 138 (arealbaserade stöd)
Auli Nurmi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 304 (djurstöd)
Heini Lehtosalo, specialsakkunnig, tfn 0295 162 057 (miljöersättning och ekologisk produktion)
Suvi Ruuska, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 248 (författningsfrågor)
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn @ gov.fi.