Förstudien är klar: Nya finansieringsmodeller för att minska diffus belastning från jord- och skogsbruket

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 12.2.2025 11.00
Typ:Pressmeddelande
Ilmakuva maatilan pelloista ja metsää taustalla

Jord- och skogsbruksministeriet har beställt en förstudie om resultatbaserade finansieringsmodeller för att minska diffus belastning från jord- och skogsbruket. Förstudien ger riktlinjer för att planera pilotprojekt för potentiella resultatbaserade system.

Förstudien om resultatbaserade finansieringsmodeller för jord- och skogsbruket för att begränsa miljökonsekvenser är nu klar. Resultatbaserade politiska åtgärder är ett alternativ som ger en möjlighet att förbättra politikens kostnadseffektivitet och genomslag.  

Syftet med förstudien var att utreda olika modeller och mätare för att minska näringsbelastningen i vattendrag, stärka naturens biologiska mångfald och motverka klimatförändringar. Förstudien som är utarbetad av Akordi Oy analyserar möjligheterna och begränsningarna med mätare och modeller i en resultatbaserad reglering av diffus belastning. 

”Hittills har vi väglett markägare och jordbrukare att genomföra vissa miljöåtgärder och betalat ersättning för kostnaderna. Ett resultatbaserat incitament ställer däremot upp ett mål och ersättningen baserar sig åtminstone delvis på den uppnådda nyttan. Samtidigt får markägaren en bättre möjlighet att själv välja den metod som fungerar bäst för att uppnå resultatet på markägarens gård”, säger Heini Lehtosalo, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet. 

”Att samordna en livskraftig miljö, samhällets livsmedelstrygghet och markägarnas utkomst är en viktig fråga när det gäller en ren omställning”, beskriver Akordi Oy:s operativa direktör Irina Niinivaara utgångspunkterna för arbetet. 

På grund av de strama statsfinanserna är det dessutom nödvändigt att använda offentliga medel effektivare. Ett resultatbaserat stöd är en lösning på det. 

Ett centralt vattenskyddsmål är att bekämpa övergödning och minska i synnerhet jordbrukets fosforläckage. Enligt förstudien är den mest lovande konkreta mätaren P-talet som anger åkermarkens fosforhalt. Fosforhalten är starkt kopplad till näringsbelastningen i vattendrag och kan regleras av jordbrukaren.

Förstudien vars resultat grundar sig på internationell litteratur har tagits fram i samarbete med forskare och företrädare för förvaltningen. De föreslagna mätarna kan utvecklas vidare tillsammans med markägarna till exempel genom pilotexperiment.

”Det utifrån förstudien väl beredda pilotprojektet om användningen av P-talet som resultatmätare kunde vara nästa steg mot resultatbaserade system”, säger forskningsdirektör Antti Iho från Östra Finlands universitet.

”Att införa resultatbaserade regleringssystem i större skala kräver pilotförsök.   Arbetsgruppen som arbetat med att utveckla resultatbaserade stöd för skogsbruket föreslog i går att det ska genomföras ett pilotförsök inom skogssektorn. Inom jordbruket pågår ett pilotprojekt med anbudsförfarande som handlar om återvätning av torvåkrar.  Dessa pilotprojekt är nödvändiga för att vi ska kunna komma vidare med vårt arbete”, säger Lehtosalo.

Länk  till förstudien:  Kohti tulosperusteisten järjestelmien soveltamista maa- ja metsätaloudessa. Hajakuormituksen hillintä ja luonnon monimuotoisuuden vahvistaminen. (Mot resultatbaserade system inom jord- och skogsbruket. Att minska diffus belastning och stärka naturens biologiska mångfald.)

Mer information:

Heini Lehtosalo, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn +358 295 162 057
heini.lehtosalo(at)gov.fi

Antti Iho, forskningsdirektör, Östra Finlands universitet
tfn +358 50 462 9721, antti.iho(at)uef.fi

Irina Niinivaara, operativ direktör, Akordi Oy
tfn +358 40 652 0744, irina(at)akordi.fi

Länk:

Ministeriets pressmeddelande (11.2.2025): Det föreslås pilotförsök med resultatbaserade stöd i incitamentsystemet för skogsbruket – förslaget nu på remiss

www.akordi.fi

CAP27 EU och internationella frågor Forskning och utveckling Landsbygd Mat och jordbruk Natur och klimat Skogar