Skärgårdsområdena stöddes åren 2014–2022 med nästan 335 miljoner euro ur landsbygdsprogrammet
I en ny utredning bedöms hur åtgärderna och finansieringen i programmet för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet (2014–2020) har främjat utvecklingen i skärgårdsområdena och hur väl åtgärderna motsvarar målen i det nationella skärgårdsprogrammet.
Skärgårdsområdena fick sammanlagt cirka 334,5 miljoner euro (exklusive LFA-stödet) i offentlig finansiering. Nästan hälften av finansieringen utgjordes av miljöersättningar.
Sammanlagt genomfördes 493 utvecklingsprojekt, särskilt i anslutning till bredband, hamnar, turism och samhällstjänster. Det genomfördes 781 företagsstödsprojekt som fokuserade på turism och tjänster i skärgården. Strukturstöd till jordbruket riktades till 646 projekt, i synnerhet till skärgård på fastlandet, vilket gjorde det möjligt att utveckla gårdsbruksenheterna på många olika sätt.
Åtgärderna motsvarade i huvudsak behoven av att utveckla skärgården, men inte på ett heltäckande sätt. Skärgårdens särdrag hade ingen särskilt framträdande roll i planeringen, genomförandet och uppföljningen av landsbygdsprogrammet. Vissa särskilda behov togs inte upp, till exempel beaktandet av skärgårdens särskilda förhållanden (höga kostnader, små gårdar) i stödnivåerna och stödsystemen samt små aktörers och föreningars tillgång till finansiering. Dessutom beaktar stödsystemen för miljö- och klimatåtgärder inte alltid skärgårdens särskilda behov (till exempel stödvillkoren för betesgång och minimiarealen för skiftesspecifika åtgärder).
Skärgårdsprogrammets mål syntes delvis
De mål och teman som ingår i det riksomfattande programmet för utveckling av skärgårds- och insjöområdena 2020–2023 syntes inte systematiskt i urvalskriterierna, anvisningarna eller uppföljningen av projekten, utan skärgården behandlades som vanligt som en del av den övriga landsbygden.
Skärgårdsprogrammets mål syns i de finansierade projekten, särskilt i utvecklingen av näringarna, tjänsterna och miljön. De teman som varit mest synliga i de finansierade projekten är digital tillgänglighet, rörlighet, utveckling av tjänster och miljöskydd. Av de mål som ingår i skärgårdsprogrammet har boende och övergripande säkerhet fått mindre uppmärksamhet.
När det gäller projektstöden är det värt att notera att en stor del av de stöd som riktats till skärgårdsområdena har riktats till turism och teman som delvis stöder turismen, dvs. målgruppen är i stor utsträckning andra än skärgårdsborna.
Rekommendationer för beredningen av den kommande perioden
I utredningen rekommenderas att de skärgårdsspecifika stöden stärks, att stödkriterierna preciseras och att landsbygdsprogrammet och skärgårdspolitiken samordnas närmare. En förutsättning för att skärgårdens behov ska beaktas när den nya CAP-planen bereds är ett mer exakt kunskapsunderlag och riktade åtgärder. Som helhet visar utredningen att även om skärgården inte stod i centrum för planeringen av landsbygdsprogrammet, medförde genomförandet av programmet omfattande konsekvenser för skärgårdens livskraft, tjänster, sammanslutningar, miljö och näringar.
Utredningen gjordes av TK Eval i samarbete med NordEval och beställdes av jord- och skogsbruksministeriet.
Mer information:
Tommi Ålander, specialforskare, [email protected], tfn 050 5505 170