Den finländska verksamhetsmodellen för landsbygdsutveckling är välfungerande. En utvärdering visar att landsbygdsutvecklingen via livskraftscentralerna och Leadergrupperna tillgodoser olika behov på ett mångsidigt sätt. Enligt utvärderingen finns det dock fortfarande behov av att förtydliga modellen och stärka samarbetet.

En central slutsats av utvärderingen är att den finländska verksamhetsmodellen för landsbygdsutveckling utgör en stark grund för utvecklingsarbetet.

Upplägget i flera nivåer är en styrka

Arbetsfördelningen mellan livskraftscentralerna och Leadergrupperna har blivit tydligare, och samarbetet är i huvudsak smidigt och väletablerat. Verksamhetsmodellen har under programperiodernas gång formats till en välfungerande process som grundar sig på förtroende och etablerad praxis. Leaderverksamheten bidrar med ett betydande mervärde särskilt när det gäller utveckling på gräsrotsnivå. Livskraftscentralerna finansierar i sin tur i huvudsak större, regionalt betydelsefulla åtgärder som stärker samarbetet mellan både små och större aktörer.

I utvärderingen granskades också landsbygdsutvecklingen i Sverige, Österrike och Polen. De möjligheter som EU:s landsbygdsfinansiering innebär för landsbygdsutvecklingen utnyttjas i Finland mest heltäckande och mångsidigt. 

Effekterna bör utredas och det regionala samarbetet stärkas

I utvärderingen identifierades också utvecklingsbehov. Det finns en tydlig arbetsfördelning mellan Leadergrupperna och livskraftscentralerna när det gäller företagsstöd, men den administrativa bördan, resultaten och effekterna av mindre stöd från Leadergrupperna bör utredas. Leadergruppernas nya modell för verksamhetspenning har klart minskat gruppernas administrativa arbete och gjort det snabbare att få tillgång till finansiering. Modellen har dock också lett till ökad oförutsägbarhet i fråga om verksamhetspenningen, i synnerhet mot slutet av perioden. 

Dessutom är det möjligt att ytterligare förtydliga olika aktörers roller och ansvar. Samarbetet mellan livskraftscentralerna, Leadergrupperna och landskapsförbunden bör stärkas till exempel genom att utveckla landskapets samarbetsgrupps verksamhet och sammansättning. På så sätt säkerställs det att utvecklingsåtgärderna bildar en enhetligare och effektivare helhet än för närvarande.

Utvecklingen av verksamhetsmodellen fortsätter utifrån utvärderingen

I utvärderingen granskades den regionala och lokala verksamhetsmodellen för landsbygdsutveckling i Finland som en del av genomförandet av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2022 och Finlands CAP-plan 2023–2027. Syftet med utvärderingen var att skapa en helhetsbild av hur verksamhetsmodellen fungerar och av modellens styrkor och utvecklingsbehov. Dessutom var syftet att ta fram praktiska rekommendationer till stöd för den framtida utvecklingen.

Utvärderingen grundade sig på ett mångsidigt material som bestod av dokumentanalys, enkäter, expertintervjuer och uppföljningsdata från Hyrrä-systemet. Dessutom gjordes en internationell jämförelse med de administrativa modellerna i Sverige, Österrike och Polen. Utvärderingen gjordes av NordEval Oy och TK-Eval Ay.

Rekommendationerna i utvärderingen beaktas vid beredningen av den kommande finansieringsperioden 2028–2034 och kommer att gås igenom vid övervakningskommitténs möte i juni.

Utvärdering av den regionala och lokala landsbygdsutvecklingsmodellen (på finska)

Mer information:
Laura Jänis
specialsakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 090
laura.janis(a)gov.fi

Sari Rannanpää
specialforskare
NordEval
tfn 050 523 6872