Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Forskning visar att högskoleantagningsreformen effektiviserade antagningen av studerande – fortsatt forskning och utveckling behövs ännu på området

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 3.6.2022 9.01 | Publicerad på svenska 3.6.2022 kl. 16.01
Pressmeddelande

I och med reformen av antagningen av studerande som inleddes under förra regeringsperioden och som genomfördes 2018–2020 har största delen av högskolestuderandena börjat antas genom betygsbaserad antagning på basis av vitsorden i studentexamen och yrkesinriktad examen. I en uppföljningsundersökning som publicerades den 3 juni drar forskarna slutsatsen att den omfattande reformen av antagningen av studerande uppnådde sina huvudmål, utan att medföra några oönskade negativa konsekvenser för högskoleantagningen.

Syftet med reformen var att göra övergången till högskoleutbildning smidigare och effektivisera fördelningen av studieplatser. Som ett led i reformen utvecklades också urvalsproven. Yrkeshögskolorna införde ett gemensamt digitalt urvalsprov, och vid universiteten har man tagit fram gemensamma prov inom olika branscher.

I uppföljningsundersökningen, som beställdes av undervisnings- och kulturministeriet, utredde forskare vid Työn ja talouden tutkimus Labore och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) om reformen nådde sina mål.

Resultaten av undersökningen visar att reformen ledde till en högre andel studenter som avlagt studentexamen samma vår bland de sökande som antogs till en utbildning och tog emot en studieplats. Reformen effektiviserade också ansökningsbeteendet så att de sökande sökte till flera ansökningsmål, också till ansökningsmål längre bort från deras hemort.

Reformen orsakade dock inga förändringar i könsfördelningen, grundutbildningen eller den socioekonomiska bakgrunden bland de studerande som antogs till en utbildning och tog emot en studieplats. Reformen verkar alltså inte ha påverkat de studerandes sociala rörlighet. Även efter reformen finns det en stark trend i Finland att högskoleutbildning ärvs från en generation till en annan.

– Jag är nöjd över att det genast inleddes en uppföljande undersökning av den omfattande reformen. De första resultaten visar att reformen verkar ha uppnått sina mål när det gäller att effektivisera antagningen av studerande. Det är dock för tidigt att bedöma reformens mer omfattande konsekvenser. Det behövs ytterligare forskning och fortsatt utveckling av studerandeantagningen, säger forsknings- och kulturminister Petri Honkonen.

Antagningen av studerande till högskolorna påverkar hela utbildningssystemet. Poängsättningen av studentexamen vid den betygsbaserade antagningen till universitet har särskilt väckt offentlig debatt. I poängsättningen baserar sig poängantalen för olika ämnen på antalet gymnasiekurser i ämnet i fråga.

– Jag får flera kommentarer om att poängsättningen vid högskoleantagningen orsakar press och stress för gymnasiestuderandena och att den har ett alltför stort inflytande på de studerandes val av ämnen. Utöver det forskningsprojekt som nu avslutats har vi inlett en omfattande utredning av reformernas inverkan på gymnasierna. Gymnasiets allmänbildande uppgift får inte äventyras. Jag anser det vara särskilt viktigt att det även i fortsättningen finns många olika vägar att söka till högre utbildning, säger undervisningsminister Li Andersson.

Universiteten har inlett en beredning med målet att förnya urvalsproven och granska poängsättningen av studentexamen vid den betygsbaserade antagningen. 

– Från och med nu skulle det vara bra att förnya antagningsgrunderna i måttlig takt och med stöd av forskningsbaserad kunskap. I reformerna bör man beakta den viktiga roll som antagningsgrunderna spelar i hela utbildningssystemet, säger forsknings- och kulturminister Honkonen.

Mer om ämnet

Mer information

Ilmari Hyvönen, undervisningsråd, tfn 0295 330117

Högskoleutbildning och forskning Li Andersson Petri Honkonen
 
Tillbaka till toppen