Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen:
Regeringen ökar resurserna i utbildningen - språkinlärningen ska börja redan i årskurs ett

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 11.4.2018 20.42 | Publicerad på svenska 13.4.2018 kl. 10.37
Pressmeddelande

Regeringen har kommit överens om tilläggsresurser för utbildningen i ramförhandlingarna. Studierna i ett främmande språk inleds i årskurs ett. Tilläggsfinansiering riktas till stöd för gymnasiereformen. För studerande på andra stadiet skapas ett läromedelstillägg. Jämlikheten inom småbarnspedagogiken främjas och försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar utvidgas. Satsningar görs på tillgången till kompetent arbetskraft. Därtill inleds en reform av det kontinuerliga lärandet.

Studier i ett främmande språk från årskurs ett

Studierna i det första främmande språket, dvs. A1-språket, ska i framtiden inledas redan på våren under det första året i grundskolan. Regeringen fattade beslut om detta i ramförhandlingarna.

Den tidigarelagda språkundervisningen gäller alla förstaklassister fr.o.m. den 1 januari 2020. De förordningsändringar som tidigareläggningen kräver kommer att utfärdas hösten 2018 och läroplanerna vid Utbildningsstyrelsen under 2019. De årsveckotimmar som används för tidigareläggningen (en timme på våren i årskurs ett och en timme på årskurs två) läggs till timresursen. Regeringen beslutade att i planen för de offentliga finanserna reservera de anslag som behövs för ändringen så att kommunerna ersätts för kostnaderna genom statsandelarna. Anslagsökningen är totalt 12 miljoner euro fr.o.m. 2021.

 - En mångsidig språkkunskap är en av de viktigaste färdigheterna i framtiden. Barn har en häpnadsväckande förmåga att lära sig nya saker. Under regeringsperioden har nästan var fjärde kommun gjort försök med tidigareläggning av språkstudierna. Genom detta beslut utvidgas den tidiga språkundervisningen så att den omfattar alla finländska barn. Framöver kan varje barn inleda studierna i det första främmande språket redan i årskurs ett, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

För närvarande ska undervisningen i ett främmande språk inledas i årskurs 3, men många kommuner har redan börjat erbjuda undervisning tidigare. Under denna regeringsperiod har tidigareläggningen också fått stöd genom spetsprojektfinansiering. 

Finansieringen av det nya gymnasiet ökas med 8,5 miljoner euro

Regeringen riktade 8,5 miljoner euro till genomförandet av gymnasiereformen. Tilläggsfinansieringen riktas huvudsakligen till utvidgandet av specialundervisningen till alla gymnasiestuderande, stärkandet av den individuella studiehandledningen och undanröjandet av begränsningar för reformen av studentexamen. Med anslaget stöds även samarbetet mellan gymnasier och högskolor.

Regeringens proposition som gäller den nya gymnasielagen lämnades till riksdagen för behandling den 12 april. Reformen tryggar en bred allmänbildning och en stark beredskap för fortsatta studier. Studiernas struktur gör det möjligt att ordna undervisningen flexiblare än tidigare och erbjuda bredare studiehelheter som överskrider läroämnesgränserna. Stödet till och handledningen av gymnasieelever stärks och högskole- och arbetslivssamarbetet samt internationaliseringen ökar. Begränsningarna för reformen av studentproven undanröjs.

- Reformen stärker den breda allmänbildningen som är gymnasiets viktigaste uppgift. Studiernas struktur ger många nya möjligheter att samarbeta över läroämnesgränserna och göra utbudet av gymnasiestudier mångsidigare. Vi ger varje gymnasiestuderande en inblick i högskolorna och ökar internationaliseringen. Vi satsar också på gymnasiestuderandenas välbefinnande och åtgärdar utmattningen som de unga upplever genom att stärka studiehandledningen och genom att ta in specialundervisning i gymnasierna, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

- I ramförhandlingarna fattade man därtill beslut om att införa ett läromedelstillägg för studerande på andra stadiet som är i den svagaste ekonomiska ställningen. Detta stärker avsevärt jämlikheten i utbildningen i gymnasiet och yrkesutbildningen, fortsätter Grahn-Laasonen.  

Jämlikheten främjas i småbarnspedagogiken - beredningen av barnstrategin inleds

Varje barn och ungdom har rätt till högklassig småbarnspedagogik oavsett bakgrunden. De positiva verkningarna av att delta i småbarnspedagogik innefattar förebyggande av utslagning och främjande av lärandet. Det har visats att verkningarna sträcker sig långt fram i livet. Regeringen har beslutat att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökar deltagandet med två olika åtgärder. Därtill utfärdar regeringen en lag om småbarnspedagogik som förbättrar småbarnspedagogikens kvalitet. Förslaget till ny lag om småbarnspedagogik lämnades till riksdagen för behandling den 12 april.

Jämlik småbarnspedagogik stöds med ett nytt anslag på 10 miljoner euro för 2019. Genom anslaget är det möjligt att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Finansieringsformen är ett sätt att bekämpa ojämlikhet och den har tidigare använts i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Också forskare rekommenderar detta verktyg som utgår från bland annat utbildningsnivån och arbetslösheten i området. Jämlikhetsunderstödet riktas enligt förslaget till anordnare av småbarnspedagogik och som grund för beviljandet av understödet kan motsvarande kriterier användas som i statsunderstödet till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar utvidgas och fortsätter. Regeringen beslutade att anvisa ett nytt anslag på 5 miljoner euro för detta ändamål. Med finansieringen ersätts förlusten av avgiftsintäkter i fråga om kommuner som förbinder sig vid att inte ta ut avgifter för småbarnspedagogik för femåringar. I augusti inleds första skedet i försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik som beslutats om redan tidigare. Beslut om hur försöket ska fortsätta och om ansökningstiderna görs vid en tidpunkt som meddelas senare.

Syftet med de utvidgade försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik är att engagera fler kommuner och på så sätt höja 5-åringars deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet. Genom att utvidga försöket får man också en bredare syn på utvecklingen av pedagogiken inom småbarnspedagogiken för femåringar och på möjligheterna att göra förskoleundervisningen tvåårig. I Finland är femåringarnas deltagande lägre än i alla övriga nordiska länder och även lägre än genomsnittet på Euroområdet och i de 34 OECD-länderna.

I samband med verkställandet av regeringens program för utveckling av barn- och familjetjänster har det framkommit ett behov av att stärka den gemensamma nationella visionen inom barnpolitiken genom att regeringen för varje valperiod utarbetar en nationell Barn- och familjestrategi.  Med tanke på nästa regering inleder den nuvarande regeringen beredningen av en nationell barnstrategi. Målet är att utarbeta en tväradministrativ strategi som baserar sig på gedigna forskningsresultat och som främjar barnets bästa i det samhälleliga beslutsfattandet. Barnstrategin bidrar till ett barn- och familjevänligt samhälle och stärker en positiv nativitetsutveckling med inriktning på framtiden. Beredningen styrs av arbetet som ett brett sammansatt barnforum och strategins styrgrupp utför.  Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen svarar för beredningen av barnstrategin.

54 miljoner euro för att säkerställa tillgången till kompetent arbetskraft

I takt med Finlands snabba ekonomiska tillväxt kan arbetslösheten sjunka ännu snabbare. Samtidigt är det emellertid allt svårare att hitta kvalificerad arbetskraft. För att lösa detta problem har regeringen redan tidigare inlett utbildningsreformer som är mer omfattande än enskilda åtgärder som gäller de olika utbildningsstadierna.

Utöver de redan inledda reformerna har regeringen beslutat att vidta snabba åtgärder av engångsnatur. Med hjälp av dessa försöker man säkerställa tillräcklig arbetskraft för företag och underlätta tillgången till kompetent arbetskraft, för att arbetssökande och arbetsplatser ska mötas. De fastställda åtgärderna har att göra med utvecklingen av arbetskraftens kompetens och företagens utbildningsbehov inom områden där det är brist på arbetskraft och som är centrala med tanke på tillväxten. För dessa åtgärder reserveras sammanlagt 54 miljoner euro. Av denna summa reserveras 30 miljoner euro för utbildningar på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

För examensinriktad fortbildning inom IKT-branschen och andra branscher som lider av brist på arbetskraft reserveras 10 miljoner euro. Inom yrkesutbildningen ökas den arbetskraftspolitiska utbildningen och dessutom genomförs ett pilotförsök för att skapa en modell för skräddarsydd utbildning vid branschbyte. För detta reserveras 16 miljoner euro. Avsikten är att utveckla det gällande systemet för yrkesutbildning så att det mer exakt än tidigare ska motsvara behoven hos dem som byter bransch. Vid läroanstalterna inom fritt bildningsarbete ökas utbildningen för att på deltid eller flexibelt stärka läs- och skrivkunskaperna och kunskaperna i finska eller svenska med 2 miljoner euro. För att förbättra kunnandet hos personer med svaga grundläggande färdigheter anvisas 2 miljoner euro.

Anslagen tas in i den första tilläggsbudgeten för 2018. (precisering 13.42018)

Regeringen inleder en reform av det kontinuerliga lärandet

Regeringen beslutade att inleda en reform av det kontinuerliga lärandet. Yrkesutbildningsreformen och arbetskraftsutbildningens flexibilitet ska utnyttjas och högskolornas undervisningsutbud och lärmiljöer ska göras mer tillgängliga både för enskilda individer och för näringslivet. Det ska vara öppet och flexibelt att avlägga olika examensdelar eller mindre helheter.  Digitala tjänster tas fram för att stöda verksamheten. Sådan utbildning som inte leder till en examen ska få större tyngd i högskolornas ekonomiska styrning.

För att underlätta studier vid sidan om arbete samt fortsättnings- och kompletteringsutbildning utreds behovet av att uppdatera lagstiftningen som rör studieledighet och vuxenutbildningsstöd.

I samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet startas en digital servicehelhet som ska stödja kontinuerligt lärande. Den ska förena tjänsterna för kontinuerligt lärande, för kartläggning och identifiering av kompetens, karriärplanering, handledning samt förvärvande och utveckling av kompetens.

Siffrorna kan ändras. Planen för de offentliga finanserna ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde fredagen den 13 april.


Mer information:
- specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 0295 3 30276

 
Tillbaka till toppen