Undersökning: utbildningsvägen framträder i högskolestuderandenas generiska färdigheter
I projektet Kappas2, som samordnades av Jyväskylä universitet, undersöktes på vilken nivå högskolestuderandenas generiska färdigheter ligger, vilka faktorer som hänger samman med färdigheternas nivå och i vilken utsträckning dessa färdigheter utvecklas under högskolestudierna. I undersökningen deltog nästan 3 400 studerande från 13 yrkeshögskolor och fem universitet.
Med generiska färdigheter avses sådana allmänna sakkunnigfärdigheter som behövs i högskolestudier och arbetslivet och som utgör grunden för branschspecifik kompetens. De generiska färdigheter som utvärderades i projektet var analytiskt resonemang, analytisk bedömning, problemlösning, argumenterande skrivande och språklig behärskning.
Hos cirka 44 procent av de studerande ligger de generiska färdigheterna på högst en tillfredsställande nivå, medan endast 24 procent uppnår minst en god nivå. De svagaste färdigheterna observerades bland yrkeshögskolestuderande som är i början av sina studier. På motsvarande sätt nåddes de högsta resultaten av universitetsstuderande som är i slutskedet av sina studier.
I genomsnitt utvecklas de genetiska färdigheterna under studietiden, men utvecklingen varierar mellan individer. Hos omkring 20 procent försämrades kompetensnivån, medan den förbättrades hos 39 procent av universitetsstuderandena och 32 procent av yrkeshögskolestuderandena.
För att minska kompetensskillnaderna rekommenderas det i rapporten att studerandenas generiska färdigheter ska stärkas under hela utbildningsvägen, särskilt inom yrkesutbildningen. Enligt rapporten bör balansen mellan inlärningens kvalitet och studietakten bedömas på nytt. Högskolorna uppmuntras att utveckla pedagogiskt genomtänkta undervisningsmetoder som stöder studerandenas motivation.
Mer information:
- Jani Ursin, forskningsdirektör, Jyväskylä universitet, tfn 050 303 0811
- Maarit Palonen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 243