Utmaningarna inom den finländska elitidrotten kräver snabba åtgärder

Minister Bergqvist inledde i september 2024 en omfattande tjänstemannautredning om metoder för att förbättra framgången inom den finländska elitidrotten. Den nu färdigställda utredningen granskar hur läget ser ut idag och vilka ändringar som behövs samt undersöker olika verksamhetsmodeller för att främja utvecklingen av elitidrottssystemet. I utredningen presenteras tre centrala sätt att utveckla elitidrotten i Finland.

Den finländska elitidrottens internationella konkurrenskraft har försämrats avsevärt under 2000-talet, och i nuläget behövs det målmedvetna åtgärder för att rätta till situationen. Trots olika effektiviseringsåtgärder under tidigare år har man inte lyckats uppnå de förväntade resultaten. Den livliga diskussion som uppstod efter de olympiska och paralympiska spelen i Paris samt den oro och de förslag till lösningar som lyftes fram av olika aktörer underströk behovet av att utreda elitidrottssystemet.

- Nu är det läge att blicka långt in i framtiden och skapa en förändring som bygger på långsiktighet, på ett effektivare utnyttjande av elitidrottsforskningen och på ett starkt internationellt samarbete. Vi måste höja ribban, sätta idrottarna i centrum och jobba för att den finländska elitidrotten åter ska nå internationell framgång, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.

Under utredningsarbetet hösten 2024 har ministeriet hört ett stort antal idrottare, tränare och andra aktörer inom elitidrotten. Utöver hörandena och de förslag som lämnats in har man i utredningen utnyttjat externa utvärderingar av elitidrotten och paraelitidrotten, Finlands Olympiska Kommittés sammandrag av de senaste olympiska spelen samt Olympiska Kommitténs förslag till åtgärder.

Utifrån ministeriets utredningsarbete har man tagit fram sju alternativa verksamhetsmodeller där man granskar olika lösningar för att fördela ansvaret för upprätthållandet och samordningen av elitidrottssystemet. Utifrån dessa har man vidare identifierat tre centrala modeller för att utveckla elitidrotten i Finland: en självständig elitidrottsorganisation, en nätverksbaserad verksamhetsmiljö och en förnyad roll för Olympiska Kommittén. Varje alternativ har sina egna styrkor och utmaningar, och genomförandet av dem kräver noggrant övervägande.

Ministeriet föreslår följande modeller att arbeta vidare med:

• En självständig elitidrottsorganisation. Denna modell baserar sig på verksamhet som leds av en separat och självständig elitidrottsorganisation, vilket är något som tillämpas i flera framgångsrika idrottsländer. Modellen förutsätter dock betydande ändringar i det nuvarande systemet, inklusive en reform av den nuvarande författningsgrunden för motion och idrott. Styrkan i modellen är dess tydliga struktur och effektiva ledningssystem, men genomförandet av den skulle innebära en stor strukturell förändring.
   
• En nätverksbaserad verksamhetsmiljö. I denna modell skulle elitidrottens verksamheter ledas och samordnas av en sammanslutning som består av Olympiska träningscentren (Urhea och Vuokatti-Ruka) och Institutet för elitidrott i Finland KIHU. Tyngdpunkten i verksamheten skulle övergå till att gälla daglig träning och stödåtgärder. Modellen gör det möjligt att koncentrera expertisen till några verksamhetsmiljöer, vilket skulle effektivisera tjänsterna för samtliga elitidrottsgrenar. Finlands Olympiska Kommitté skulle främst ha hand om tävlings- och stödrelaterade uppgifter.
   
• En förnyad roll för Finlands Olympiska Kommitté. I denna modell skulle Finlands Olympiska Kommitté fortsätta att ansvara för samordningen av elitidrotten, vilket samtidigt skulle kräva betydande reformer av kommitténs strategi, organisation och verksamhetssätt. För verksamhetens resultat skulle det fastställas konkreta mål och indikatorer i enlighet med internationella kravnivåer. Dessutom skulle styrningen och uppföljningen av verksamheten förtydligas och intensifieras.

I alla ovannämnda modeller bör man utnyttja det kunnande som finns i idrottssamfundet genom ett expertarbete som sker enligt gemensamt överenskomna villkor. Ambitionen och kravnivån bör avsevärt höjas inom alla delområden.

- Jag kommer att sammankalla de viktigaste aktörerna inom elitidrotten för att inleda det fortsatta arbetet med modellerna. Vårt mål är att börja genomföra de ändringar som behövs under våren 2025 så att den nya verksamhetsmodellen kan tas i bruk från och med början av 2026. Ministeriets centrala uppgift är att säkerställa att alla parter är beredda och att de förbinder sig till förändringen för att vi ska kunna återställa den finländska elitidrottens konkurrenskraft, konstaterar minister Bergqvist.

Utredning för att utveckla elitidrottssystemet (pdf)

Mer information: 

Anders Portin, specialmedarbetare, tfn 0295 330 040
Tiina Kivisaari, direktör, tfn 050 463 5334
Kari Niemi-Nikkola, överinspektör, tfn 050 325 0757