Insyn i intresserepresentation för tredjeländers räkning i EU
Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning som syftar till att öka insynen i fråga om intresserepresentation för tredjeländers räkning i EU. Statsrådet sände i dag direktivförslaget till riksdagen för kännedom och stöder förslagets mål.
Kommissionen föreslår att det på EU:s inre marknad skapas enhetliga krav på transparens i fråga om påverkansarbete för tredjeländers räkning. Enligt förslaget ska privatpersoner och juridiska personer som mot ekonomisk vinning bedriver intressebevakning för länder utanför EES i fortsättningen vara tvungna att registrera sig i ett offentligt register och rapportera om sin påverkansverksamhet. Som påverkan betraktas bland annat kontakt med beslutsfattare och tjänstemän på alla förvaltningsnivåer, olika kampanjer samt påverkan genom forskning och undervisning.
Enligt förslaget ska medlemsstaterna upprätta nationella register för registrering av intresserepresentation för tredjeländers räkning samt fastställa de myndigheter som ansvarar för registren och sanktionerna. Förslaget gör det möjligt att utnyttja de nationella öppenhetsregistren och de mekanismer som skapats genom visselblåsardirektivet vid genomförandet av lagstiftningen.
Förslaget gäller dock inte de omfattande transparensskyldigheterna för kontakter mellan aktörer inom den offentliga förvaltningen och som regleras i den nationella lagen om öppenhetsregistret, och direktivet utvidgar således inte rapporteringsskyldigheterna enligt det nationella öppenhetsregistret till att omfatta mer än riksdagen och ministerierna. Däremot koncentrerar sig direktivförslaget i första hand på registrering av aktörer och den verksamhet som bedrivs beskrivs endast på en allmän nivå.
Statsrådet stöder direktivförslagets mål att öka transparensen i den intresserepresentation som utövas för tredjeländers räkning i EU. Enligt statsrådet finns det stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om transparensskyldigheterna i intressebevakningen, och förslaget ökar till denna del EU:s enighet och medvetenheten om fenomenet. På grund av fenomenets gränsöverskridande karaktär anser statsrådet det vara viktigt att förslaget i fortsättningen förhindrar kringgående av bestämmelserna om transparens genom att intressepåverkan riktas mot mindre reglerade medlemsstater. Enligt statsrådet stärker ökad transparens den europeiska demokratin. Samtidigt bör man dock se till att yttrandefriheten och det civila samhällets verksamhetsförutsättningar inte försvagas i onödan.
Ytterligare information:
Sami Demirbas, specialsakkunnig, tfn 295150233, [email protected]
Statsrådets beslut (på finska)