Justitieminister Leena Luhtanen i samråd med JURI-utskottet i Bryssel

Ärade herr ordförande,
Ärade medlemmar av JURI-utskottet,

Min första resa i egenskap av ordförande för rådet för rättsliga och inrikes frågor har fört mig till Europaparlamentet. Jag anser det vara en bra början för vårt ordförandeskap. Efter att ha arbetat i femton år som riksdagsledamot är jag ytterst medveten om parlamentarismens betydelse för politikens legitimitet. Vi finländare får en påminnelse om detta också när Finlands riksdag firar sitt hundraårsjubileum. Riksdagen är det första helt demokratiskt valda parlamentet i världen.

Det gläder mig att en del av medlemmarna i ert utskott har haft möjlighet att personligen besöka Finland i början av juni. Och när jag besökte Strasbourg för precis en månad sedan hade jag möjlighet att på nytt träffa utskottets medlemmar. Jag tror att vi har lyckats skapa en fruktbar dialog och en god samarbetsanda. Jag anser detta vara av ytterst stor vikt speciellt inom vårt ansvarsområde som direkt berör unionsmedborgarnas viktigaste intressen.

Ärade utskottsmedlemmar,

I egenskap av parlamentsledamöter är ni medvetna om att medborgarnas förtroende inte är en uppnådd förmån utan förtroendet måste löpande vinnas på nytt. Samma gäller för integrationen av Europa. En viss skepticism mot hela integrationsprocessen och mot unionen som representerar integrationen har ökat bland medborgarna. Också i anslutning till det konstitutionella fördraget ser vi följderna av denna förtroendebrist, trots att majoriteten av medlemsländerna stödde fördraget. Medborgarnas förtroende måste återvinnas. Av den anledningen understryker vi i rättsliga frågor speciellt medborgarnas synvinkel och kontinuiteten i utvecklandet av EU.

Öppenheten i unionens verksamhet är en viktig del av vårt ordförandeskapsprogram. Om vi inte litar på våra medborgare, hur kan vi då vänta oss att medborgarna litar på oss? Därför främjar vi tillgången till dokument, säkerställer effektiv informering och ökar offentligheten vid rådets sammanträden.

I fortsättningen kommer alla skeden av medbeslutandeförfarandet enligt huvudregeln att vara offentliga i rådet. Också för andra beslut kommer vi att införa ökad offentlighet så att medborgarna bättre skall kunna följa med på vilket sätt EU tar hand om deras rättigheter och säkerhet. Vi ser till att de öppna delarna av sammanträdena förmedlas till Internet för att sammanträdenas öppenhet inte endast skall vara tomma ord.

Ärade ledamöter,

Ett av Finlands mest centrala projekt är utvärderingen av Haagprogrammet. Verkställande av programmet som godkändes för ett och ett halvt år sedan har visat sig vara svårare och långsammare än väntat. Under det inofficiella rådet i Tammerfors i september vill vi dryfta frågan om hur de centrala prioriteterna på bättre sätt kan främjas. Jag önskar att också en representant för JURI-utskottet kan vara närvarande i Tammerfors.

Inom justitieministeriets sektor är prioriteterna till exempel ömsesidigt erkännande av nationella rättsmyndigheters domar och rättsliga avgöranden samt civilrättsligt samarbete. I Tammerfors är det inte fråga om att öppna och på nytt behandla Haagprogrammet. Fokus ligger på att skapa en ny dynamik i syfte att uppnå de uppställda målen.

Eurobarometern och andra opinionsundersökningar visar gång på gång att rättsliga och inrikes frågor är precis en sådan sektor där unionens verksamhet har medborgarnas starkaste stöd. Medborgarnas stöd måste få gensvar.

Därför är vår avsikt att granska vilka möjligheter vi har att förbättra beslutsfattandet inom polissamarbete och straffrättsligt samarbete utgående från de existerande fördragen. Europeiska rådet har gett sitt mandat till detta. De största orsakerna till att projekten inte avancerar är att besluten i rådet förutsätter enhällighet. Detta bromsar beslutsfattandet och leder till flera kompromisser som försvagar lagstiftningens kvalitet. Ofta har man också påpekat att Europaparlamentet inte getts en tillräckligt betydande roll i polissamarbetet och i straffrättsligt samarbete.

För att kunnas svara på dessa utmaningar har Finland för avsikt att ta upp frågan om den s.k. passerelle-klausulen i artikel 42 i det nuvarande EU-fördraget. Den gör det möjligt att flytta över sakhelheter till första pelaren där parlamentets och också domstolens ställning är betydligt starkare. Det är av stor betydelse i viktiga frågor som berör medborgarnas rättigheter, frihet och säkerhet. Samtidigt kunde man fatta beslut om ibruktagning av kvalificerad majoritet.

Jag ser inte att en förbättring av beslutsfattandet utgående från gällande fördrag strider mot ikraftträdandet av det konstitutionella fördraget. Däremot är jag övertygad om att det största hindret för unionens utveckling och därigenom också det konstitutionella fördraget är avsaknaden av medborgarnas förtroende. Effektivare beslutsfattande inom polissamarbetet och straffrättsligt samarbete betyder att vi flaggar för en sådan union som lyssnar på sina medborgare och förmår motsvara deras förväntningar.

Finland anser att det konstitutionella fördraget är en balanserad lösning och har för avsikt att ratificera det redan under sitt ordförandeskap.

Ärade utskottsmedlemmar,

Den europeiska harmoniseringsutvecklingen har lett till en aldrig tidigare skådad ökning av gränsöverskridande kontakter. Detta gäller såväl näringslivet som unionens medborgare. Därför erbjuder uttryckligen vår sektor unika möjligheter att uppnå resultat som genuint gagnar både medborgarnas vardag och näringslivets verksamhet.

Medborgarna passerar gränser, de semestrar, handlar varor och tjänster eller arbetar i ett annat medlemsland. Många gifter sig, bildar familj och skiljer sig i annat land än i sitt fosterland. Små och stora företag vinner på att arbetskraft, varor, kapital och tjänster är rörliga.

Till följd av detta blir de gränsöverskridande rättsbanden lika mångfaldiga och brokiga som de interna rättsbanden. Idealet är naturligtvis att ingen upplever osäkerhet på det rättsliga planet bara för att han eller hon passerat gränsen mellan två medlemsländer. I integrationen är det ju precis fråga om att sporra medborgarna att passera gränser.
Enligt min mening har Österrike skött sina uppgifter som EU-ordförandeland på ett utmärkt sätt. Vi fortsätter där de slutade sitt arbete. Framsteg har gjorts i talrika svåra projekt, till exempel mindre fordringar och Rom II. Men fortfarande återstår många viktiga projekt.

Vårt mål är framsteg i erkännandet av beslut som gäller underhållsskyldighet, Rom I-förordningen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser samt alternativa system för tvistlösning. Vårt mål är att instrumentet för mindre fordringar samt ett europeiskt betalningsföreläggande godkänns under vårt ordförandeskap.

Jag vet att parlamentet i viss mån ställer sig reserverat till det politiska samförståndet som uppnåddes i anslutning till Rom II. Jag önskar att frågan kan avgöras i samarbete med parlamentet utan att medling krävs.

I fråga om förordningen om delgivning är det mycket önskvärt att vi uppnår en gemensam ståndpunkt och får den godkänd under vårt ordförandeskap. Jag vill framföra ett tack till rapportör Jean-Paul Gauzès för hans tålamod då behandlingen i kammaren flyttades till juli.

Alla ovannämnda projekt berör direkt medborgarnas centrala intressen, även om de ofta låter rätt abstrakta. Genom att bevisa att unionen producerar precis sådana praktiska resultat som alltför många medborgare inte längre tror på, kan vi på bästa sätt förstärka medborgarnas förtroende för Europeiska unionen.

Ärade medlemmar av Europaparlamentet,

Organiserad brottslighet och terrorism är en utmaning för hållbarheten av rättsstatens principer. Medborgarnas synvinkel förutsätter att rättsliga och interna frågor utvecklas på balanserat sätt. Medborgarnas rättigheter skall värnas också under svåra tider. I dessa delar har vårt samarbete med minister Rajamäki fungerat utmärkt i vårt land och det goda samarbetet fortsätter under rådets medordförandeskap.

Till Finlands centrala mål hör byrån för grundläggande rättigheter, processuella minimiregler och dataskydd i tredje pelaren. Att skapa ett område för frihet, trygghet och rätt omfattar också att förstärka tillämpningsområdet för unionens grundläggande rättigheter. Vårt konkreta mål är att bekräfta att samförstånd råder om inrättandet av byrån för grundläggande rättigheter. Här fick vi ett tydligt uppdrag av Europeiska rådet i juni.

Vi kommer ytterligare att satsa starkt på ramavtalet om överförande av dömda personer till deras hemstat eller den stat där de är bosatta. Detta främjar dömda personers sociala återanpassning och på det sättet alla medborgares säkerhet.

Ärade ledamöter,

Till följd av EG-domstolens beslut måste vi på nytt behandla avtalet mellan EU och USA om överlåtande av personuppgifter om flygpassagerare. Också här är vårt centrala mål i egenskap av ordförandestat att säkra unionsmedborgarnas intressen.

Det värsta vore därför att råka i avtalslöst tillstånd då landspecifika eller flygbolagsspecifika avgöranden skulle uppstå. Då skulle passagerarnas dataskydd garanterat försämras. Överlåtelse av SWIFT-kontoöverföringsdata till myndigheter i tredje land visar vilka dataskyddsproblem som kan uppstå under sådana omständigheter.
Ett nytt avtal med USA måste slutförhandlas före den första oktober för att vi skall undvika att ett avtalslöst tillstånd uppkommer. Ordförandestaten ser till att parlamentet hålls à jour om hur förhandlingarna framskrider.

Ärade herr ordförande,
Ärade medlemmar av JURI-utskottet,

Jag vill tacka Österrike för ett utmärkt arbete som ordförande för rådet för rättsliga och inrikes frågor. Finland kommer att fortsätta detta arbete och satsar i motsvarande mån på en öppen och framgångsrik diskussion med Europaparlamentet.

Jag tackar för er uppmärksamhet och svarar nu gärna på era frågor.