Författningarna om Schengens informationssystem uppdateras

Den nationella lagstiftningen om Schengens informationssystem (SIS) uppdateras. Schengens informationssystem (SIS) stöder kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser och främjar samarbetet och informationsutbytet mellan de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i Europa. Statsrådet föreslog den 8 september att lagarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 9 september.

Lagarna träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet samtidigt som det nya informationssystemet tas i bruk genom kommissionens beslut.

SIS är ett verktyg för säkerhetsmyndigheterna

Schengens informationssystem (SIS) används av medlemsstaternas polis-, gräns- och tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter som får söka och föra in registreringar av personer och föremål i informationssystemet. Registreringar utarbetas om till exempel efterlysta och försvunna personer, beslut om återvändande av andra än EU-medborgare och inreseförbud. Registreringar utarbetas också om barn som löper risk att utsättas för våld eller bortförande. För identifiering av personer kan fotografier, fingeravtryck och andra personuppgifter föras in i systemet.

EU-förordningarna om användningen av SIS trädde i kraft den 28 december 2018. Med lagändringarna uppdateras lagarna om behandling av personuppgifter i polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens verksamhet så att de motsvarar EU-förordningarna. 

Syftet med EU-förordningarna är att effektivisera bekämpningen av terrorism och allvarlig brottslighet, säkerställa en hög säkerhetsnivå i hela EU samt att främja migrationshanteringen genom att öka informationsutbytet mellan medlemsländerna. För invånarna i EU-länderna syns ändringarna i form av ett bättre samarbete mellan myndigheterna och främjande av säkerheten i hela Europeiska unionen.

Preciseringar i lagarna efter behandling i grundlagsutskottet

I lagarna om behandling av personuppgiftslagen i polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens verksamhet föreskrivs det om utlämnande av uppgifter till EU:s gemensamma informationssystem. De nationella bestämmelserna om behandling av personuppgifter påverkar vilka uppgifter medlemsstaterna får lämna ut till Schengens informationssystem. 

Lagförslaget ändrades i riksdagen efter grundlagsutskottets behandling. Till bestämmelserna om utlämnande av uppgifter till utlandet i polisens och Gränsbevakningsväsendets verksamhet fogades en begränsning enligt vilken man vid utlämnande och mottagande av uppgifter ska iaktta de internationella fördrag som binder Finland. Dessutom är internationellt samarbete och informationsutbyte förbjudet, om det finns grundad anledning att misstänka att en person på grund av detta samarbete eller att uppgifterna lämnas ut riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet, förföljelse, godtyckligt frihetsberövande eller orättvis rättegång.

Också utlänningslagen ändrades för att trygga rättigheterna för personer i utsatt ställning så att biometriska uppgifter om utlänningar som förts in i polisens register kan användas i SIS-registreringar om försvunna personer och personer i utsatt ställning.

Riksdagens uttalande

Riksdagens svar innehåller följande uttalande: 

Riksdagen förutsätter att regeringen noga utreder och bedömer den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen om behandling av biometriska uppgifter om utlänningar, inklusive förutsättningarna för användning av biometriska uppgifter i nationella informationssystem för registreringar enligt SIS-förordningarna, och vid behov vidtar lämpliga åtgärder för att ändra den nationella lagstiftningen.

Ytterligare information
Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig, tfn 0295 488 379, [email protected]