Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Arbetet med välbefinnande på arbetsplatserna

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 16.6.2022 11.17 | Publicerad på svenska 16.6.2022 kl. 16.50
Kolumn
Maija Lyly-Yrjänäinen

Under coronakrisen har känslorna av irritation och energilöshet, koncentrationssvårigheter och mental trötthet vid arbetsdagens början ökat hos löntagarna. Också den fysiska och psykiska återhämtningen från arbetet har försvagats. Arbetsplatserna ligger efter i arbetet med välbefinnande i arbetet, skriver ledande sakkunnig Maija Lyly-Yrjänäinen om resultaten av de undersökningar som gjorts under coronakrisen.

Under de senaste åren har till exempel rädslan för smitta, krävande säkerhetsåtgärder och osäkerheten kring arbetets kontinuitet och utkomsten belastat människor i närarbetet. När det gäller distansarbete har däremot bristen på möten och fysisk närvaro tärt på orken.

Diskriminering, mobbning, trakasserier och våld i arbetet är kanske det grövsta exemplet på hur arbetsförhållandena kan försämra välbefinnandet i arbetet radikalt och till och med hota hälsan. Dessa förekommer i arbetslivet, även om lagstiftningen redan ålägger oss att ingripa mot trakasserier eller osaklig behandling som skadar arbetstagarens hälsa. 

Enligt arbetslivsbarometern hösten 2021 hade 14 procent av löntagarna observerat diskriminering på sin arbetsplats. Många, cirka 30 procent av arbetskamraterna eller kunderna och knappt en femtedel av cheferna hade stundtals upptäckt mobbning på arbetsplatsen. Det är lyckligtvis sällsynt att fortlöpande mobbning upptäcks, det har bara ett par procent av löntagarna bevittnat. 

Kvinnor observerade mer mobbning än män. Skillnaderna mellan könen framhävs särskilt när det gäller upplevelser av sexuella trakasserier och våld eller hot om våld från klienterna. Kvinnor upplever detta betydligt oftare än män. 

Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet i regeringsprogrammet förbättrar arbetsplatsernas och företagshälsovårdens förmåga att stödja de anställdas psykiska hälsa och arbetsförmåga samt hantera risker för psykisk ohälsa. I programmet har det till exempel utarbetats en verktygslåda för att stödja psykisk hälsa för arbetsplatser och företagshälsovården. Det har funnits ett klart behov av verktyg, eftersom verktygslådan har använts över 74 000 gånger sedan hösten 2021.

Genom arbetslivsbarometern har vi i mer än 20 år följt hur arbetstagarnas kondition, hälsa och levnadsvanor samt säkerheten i arbetsmiljön på arbetsplatserna påverkas. Trots dessa problem har man på lång sikt gjort framsteg i riktning mot bättre resultat. Också öppenheten och likvärdig behandling har ökat på arbetsplatserna. 

De val som görs i vardagen skapar förutsättningar för välbefinnande. En bra början är när man regelbundet kommer ihåg att fråga ”hur mår du?”. Att främja välbefinnandet i arbetet är ett gemensamt arbete: bra ledarskap, smidig organisering av arbetet, feedback och uppskattning samt identifiering av det egna arbetets resurser. 

Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig
arbets- och näringsministeriet

 

 
Tillbaka till toppen