Efterfrågan på arbetskraft trotsar lågkonjunkturen

En ny slags historia skapas på arbetsmarknaden. Det finns många lediga jobb trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur. Samtidigt har utbudet av arbetskraft plötsligt ökat till följd av en rekordhög invandring, konstaterar understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Antalet arbetslösa arbetssökande som var inskrivna i arbetsförmedlingen  ökade med 24 000 personer jämfört med siffrorna för oktober i fjol. Ungefär hälften av dem är dock permitterade. Detta måste man oroa sig för, även om oron nu är betydligt mindre än den hade varit under de gångna åren i ett motsvarande skede av den ekonomiska konjunkturen. Detta beror på att antalet lediga jobb i vår ekonomiska historia aldrig tidigare har varit så stort i en lågkonjunktur som nu. Efterfrågan på kompetent arbetskraft är fortfarande hög. Det finns inga tecken i luften på att arbetsmarknadsläget skulle avsevärt försämras. Antalet lediga jobb är fortfarande cirka 100 000, varav cirka 45 000 inom den offentliga arbetsförmedlingen.

Den ekonomiska produktionen understiger sin potential

Den höga inflationen och räntehöjningarna har drabbat de ekonomiska aktörerna hårt. I synnerhet bostadsbyggandet har nästan stannat av. Den svåra situationen inom byggbranschen återspeglas lätt också i branscher som är kopplat till den. Försämringen av den inhemska konsumtionen och exporten drar BNP-tillväxten till noll, till och med till minus i år – när man jämför rapporter av ekonomiska prognosmakare. Lyckligtvis spår samma aktörer tillväxt redan nästa år när ökningen av konsumentpriserna avtar och räntenivån sjunker. 

Övervintring av arbetskraft minskar arbetslösheten

Eftersom den aktuella lågkonjunkturen klart avviker från tidigare, är det på sin plats att granska fenomenet närmare. Efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt från 2016 ända fram till coronaåret 2020. Trots att pandemin och restriktionerna i anslutning till den fick produktionen i ekonomin att sjunka  med drygt två procent, minskade antalet lediga jobb inte heller då särskilt mycket. Tack vare de återhämtnings- och resiliensåtgärderna på nationell nivå och EU-nivå samt expansiv penningpolitik blev efterfrågan på arbetskraft ännu större genast följande år jämfört med tiden före pandemin. Den historiska toppen nåddes våren 2022 då det fanns drygt 200 000 lediga jobb.  

Efterfrågan på arbetskraft är nu mindre, men det råder fortfarande brist på kompetent arbetskraft. Företag och andra arbetsgivare har redan länge haft problem med tillgången på arbetskraft och rekryteringstiderna har varit tämligen långa. Det är därför mycket förståeligt att företagen håller fast vid sina anställda , även om produktionsvolymerna för närvarande inte förutsätter det. Man vill hålla fast vid den egna personalen och erbjuda förkortad arbetstid eller permittera hellre än att säga upp den. Detta kallas för övervintring av arbetskraft (labour hoarding). När utsikterna förbättras blir det mycket lättare och billigare för företagen att kalla in arbetskraft i stället för nyrekryteringar, vilka kan vara verkligen tidskrävande och dyra. 

Vi skapar ny slags historia

Just här syns det historiskt överraskande positiva draget i ekonomin att sysselsättningen inte minskar nämnvärt även om den ekonomiska aktiviteten minskar. Detta påverkar dock enhetskostnaden för arbete. På grund av hamstringen av arbetskraft ökar enhetsarbetskostnaden eftersom arbetskraftskostnaden per anställd i förhållande till produktionen ökar. Produktiviteten faller när arbetskraften inte minskas i samma proportion som produktionen minskar. Under permitteringarna uppstår dock inte arbetskraftskostnader. 

Det finns nu många permitterade, men inte på långt lika många som under coronaåret. Enligt vår arbetsmarknadsprognos fortsätter antalet permitterade att öka ända till nästa vår. Situationen blir oroväckande först i det skede att de inte blir återkallade till arbetsplatsen. En undersökning som gjorts i Sverige  visar att 70 procent av de permitterade återgår till arbetet, antingen till sin tidigare eller en ny arbetsgivare. 

Inom den närmaste framtiden kommer vi att skapa också annan slags historia på vår arbetsmarknad. Utbudet av arbetskraft har ökat kraftigt till följd av invandringen. I motsats till Statistikcentralens befolkningsprognos har befolkningen i arbetsför ålder börjat öka överraskande. Ifjol bröts rekordet i nettoinvandring, och i år bryts rekordet igen. Enligt arbetskraftsundersökningen och uppgifter i inkomstregistret har den faktiska invandringen kanaliserats väl till arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta ökar även om sysselsättningsgraden sjunker och även arbetslösheten ökar något. 

understatssekreterare Elina Pylkkänen