Förslag till ändringar i lagstiftningen om arbetsfred på remiss
Att förbättra arbetsfreden är en av regeringens arbetsmarknadsreformer. Förslagen till lagändringar har beretts i en trepartsarbetsgrupp som inte var enig i sitt arbete. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett remissförfarande om arbetsgruppens betänkande. Remissen börjar den 23 oktober och slutar den 4 december 2023.
Regeringen har som mål att förbättra arbetsfreden på arbetsmarknaden för att Finland ska vara ett tillförlitligt och leveranssäkert land för investeringar.
Påföljdssystemet för olagliga strejker effektiviseras
Enligt lagstiftningen råder fredsplikt medan kollektivavtal gäller. Detta innebär att ett sådant avtal inte får bli föremål för arbetskonflikt medan det är i kraft. Om en stridsåtgärd riktar sig mot ett eget kollektivavtal medan avtalet är i kraft, är det fråga om en olaglig strejk för vilken plikt kan dömas ut.
I arbetsgruppens betänkande föreslås det att påföljdssystemet för olagliga strejker ska effektiviseras. Nivån på plikt ska höjas. Den övre gränsen för plikt föreslås vara 150 000 euro och den nedre gränsen 10 000 euro. Enligt arbetsgruppens betänkande kan plikt av särskilda skäl dömas ut till ett lägre belopp än minimibeloppet. Det är också möjligt att låta bli att döma ut plikt.
I betänkandet föreslås det att en arbetstagare är skyldig att betala 200 euro i plikt till sin arbetsgivare om arbetstagaren medvetet fortsätter med en arbetsinställelse som en domstol ansett vara olaglig.
Syftet med ändringarna är att minska antalet lagstridiga arbetskonflikter jämfört med nuläget.
Oproportionerliga sympatiaktioner begränsas
Genom sympatiaktioner stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Enligt betänkandet får en sympatiaktion inte verkställas medan fredsplikt råder, om sättet på vilket den genomförs eller de skadliga konsekvenserna för utomstående som inte är parter i huvudtvisten står i uppenbar disproportion till det mål som eftersträvas. När fredsplikt inte råder ska den ovan nämnda begränsningen endast gälla situationer där den arbetskonflikt som stöds inte har inletts i syfte att ingå kollektivavtal.
Den som sätter igång en sympatiaktion ska säkerställa att tjänster och verksamheter som är nödvändiga för samhället inte avbryts.
Största delen av de sympatiaktioner som förekommit tidigare ska också i fortsättningen vara tillåtna.
Politiska arbetskonflikter begränsas tidsmässigt
Med politisk arbetskonflikt avses en arbetskonflikt som en arbetstagarorganisation satt igång och som riktar sig mot en politisk beslutsfattare eller ett politiskt beslutsfattande. Enligt betänkandet får politiska arbetsinställelser pågå i högst 24 timmar och andra stridsåtgärder i högst två veckor.
Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas
Sympatiaktioner eller politiska arbetskonflikter som ordnas i form av arbetsinställelse ska anmälas senast sju dagar innan de inleds. Anmälan ska göras till riksförlikningsmannens byrå, i möjligaste mån till den arbetsgivare som omfattas av arbetskonflikten samt, om fredsplikt råder, till motparten i kollektivavtalet.
Riksdagen behandlar lagändringarna våren 2024
Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering innehåller förslag till förbättringar av arbetsfreden. En trepartsarbetsgrupp behandlade frågan om arbetsfred mellan den 3 juli och den 15 oktober 2023. Arbetsgruppen skulle utarbeta sitt betänkande i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete.
Arbets- och näringsministeriet ordnar ett remissförfarande om betänkandet. Remissen börjar den 23 oktober och pågår fram till den 4 december 2023. Tjänstemannaberedningen fortsätter efter remissbehandlingen. Målet är att regeringen ska överlämna en proposition om arbetsfred till riksdagen den 1 februari 2024.
Mer information:
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001