Förslag till översyn av försörjningsberedskapslagen för behandling i riksdagen

Regeringen överlämnade den 9 oktober 2025 till riksdagen en proposition med förslag till lag om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen. Propositionen baserar sig på regeringsprogrammet, enligt vilket det under denna valperiod ska genomföras en helhetsöversyn av lagstiftningen om försörjningsberedskap i syfte att uppdatera lagstiftningen.

Syftet med reformen är att uppdatera försörjningsberedskapslagen så att den motsvarar den förändrade grundlagens samt verksamhets- och säkerhetsmiljöns behov. Enligt förslaget ska 1992 års lag om tryggande av försörjningsberedskapen upphävas. Dessutom föreslås det att 1982 års lag om skyddsupplag ändras. 

Försörjningsberedskapen är vårt gemensamma ansvar. Det är viktigt att vi även framöver har en uppdaterad lag om tryggandet av försörjningsberedskapen. Samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och organisationer kommer också i fortsättningen att stå i centrum för försörjningsberedskapsarbetet. Samarbetet är en styrka för den finländska försörjningsberedskapen. Den nya lagstiftningen stärker Försörjningsberedskapscentralens verksamhetsmöjligheter och utvecklar dess styrning. Också det internationella samarbetet kring försörjningsberedskap blir allt viktigare i den förändrade omvärlden, säger näringsminister Sakari Puisto.

Syftet med propositionen är att inrätta Försörjningsberedskapscentralen i ämbetsverksform för att bättre motsvara kraven i den föränderliga säkerhetsmiljön samt förtydliga Försörjningsberedskapscentralens myndighetsstatus. Försörjningsberedskapscentralen har för närvarande förvaltningsuppgifter och centralen utövar betydande offentlig makt. Det föreslås att dess uppgifter ska regleras tydligare än hittills på lagnivå så att det säkerställs att bestämmelserna uppfyller också kraven i grundlagen. Det föreslås att Försörjningsberedskapscentralens förvaltningsmodell ses över så att den också motsvarar statens ämbetsverksmodell. Arbetsavtalsförhållandena för dess arbetstagare ändras till tjänsteförhållanden, vilket förtydligar frågor som gäller de anställdas ansvar.

Inga betydande förändringar föreslås i fråga om modellen för samarbete mellan myndigheterna, näringslivet och organisationerna utan sektorerna, poolerna och kommittéerna samt Försörjningsberedskapsrådet fortsätter försörjningsberedskapssamarbetet och utvecklingen av detta.

Arbets- och näringsministeriet svarar för styrningen och övervakningen av Försörjningsberedskapscentralen. Ministeriet ska samordna utvecklingen av försörjningsberedskapen. Övriga ministerier svarar fortfarande för försörjningsberedskapen inom sitt ansvarsområde. Avsikten är att deras möjligheter att delta i styrningen av Försörjningsberedskapscentralen ska utvecklas genom att det inrättas en förvaltningsövergripande styrgrupp för Försörjningsberedskapscentralen.

Den finansieringsmodell som tillämpas på Försörjningsberedskapscentralen och på försörjningsberedskapsåtgärderna ses över i förslaget så att ämbetsverkets finansiering föreslås komma från statsbudgeten och försörjningsberedskapsåtgärderna finansieras via försörjningsberedskapsfonden, vilken försörjningsberedskapsavgiften fortsättningsvis föreslås bli intäktsförd till. Syftet är att säkerställa en tillräcklig nivå på finansieringen för Försörjningsberedskapscentralen och försörjningsberedskapsfonden. 

Regleringen av statens säkerhetsupplag förtydligas genom att man fastställer förfaranden för inrättande och ibruktagande av statliga säkerhetsupplag. Till lagen föreslås också bli fogade bestämmelser om produktionsreserveringar och kapacitetsreserveringar. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt 2026. 

Mer information:
Mirjami Tanner, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7167 
Eeva Vahtera, regeringsråd, gruppchef, tfn 029 504 9009