Lagförslag ut på remiss: Bestämmelserna om lönesubvention ses över i syfte att främja sysselsättningen

Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om lönesubvention. Syftet med ändringarna är att förenkla regleringen och öka arbetskraftsmyndigheternas prövningsrätt i fråga om beviljande av lönesubvention och på så sätt öka lönesubventionens effekt när det gäller att främja sysselsättningen.

Arbets- och näringsministeriet har sänt ett utkast till regeringsproposition på remiss. Utlåtanden kan lämnas fram till den 31 juli 2026.

”Det finns onödigt mycket stelhet och onödig byråkrati i kriterierna för beviljande av lönesubvention. Genom de förenklingar som nu föreslås vill vi bidra till att lönesubvention beviljas flexibelt och att subventionen kan utnyttjas så lätt som möjligt”, säger arbetsminister Matias Marttinen.

Ändringar i lönesubventionens varaktighet som beviljats för förbättring av yrkeskompetensen och i förlängning av lönesubventionen

Det föreslås att varaktigheten på lönesubventionen som är avsedd att förbättra yrkeskompetensen ändras så att subventionen blir beroende av prövning. För närvarande är lönesubventionens varaktighet fem månader, om inte personen har varit arbetslös i minst 12 månader under de senaste 14 månaderna, varvid lönesubventionens varaktighet är tio månader. I utkastet till proposition föreslås det att det i fortsättningen i lagen endast ska föreskrivas om en maximitid på 12 månader.

Det föreslås dessutom att lönesubvention för förbättrande av yrkeskompetensen kan beviljas inom ramen för den ovan nämnda maximitiden i två delar, om personen har varit arbetslös länge innan han eller hon blev sysselsatt med lönesubvention. En förutsättning till för att subventionstiden ska kunna förlängas är att den som har varit sysselsatt med lönesubvention i en visstidsanställning anställs hos arbetsgivaren i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare.

I synnerhet förslaget om beslut om fortsatt lönesubvention bedöms ha positiva sysselsättningseffekter. När varaktigheterna förkortas kan kommunerna med en lika stor budget bevilja lönesubvention för ett större antal arbetslösa än tidigare. Ändringen av varaktigheten och därigenom förslagens kostnadseffekter beror i väsentlig grad på hur kommunerna utövar sin prövningsrätt. På grund av ändringen föreslås inga ändringar i statsandelsfinansieringen för kommunal basservice. 

Ändringar i villkoren för lönesubvention och startpeng

Dessutom ska förutsättningarna för beviljande av lönesubvention lindras så att bedömningen av risken för förlängd arbetslöshet slopas och målgruppen för lönesubvention även kan omfatta personer med korta sysselsättningsperioder av kortvarig karaktär. 

Bestämmelserna om startpeng ändras så att inkomster av annat ursprung än företagsverksamheten och som erhållits under perioden med startpeng beaktas enligt intjänandeprincipen. Genom ändringen förtydligas regleringen och den nuvarande tvetydigheten mellan beaktande av inkomster enligt intjänandeprincipen och avgiftsgrundande inkomster av annat ursprung än företagsverksamheten slopas.  

Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i september 2026, och att ändringarna ska träda i kraft i under 2027. Tidtabellen preciseras under beredningen särskilt beroende på när ändringarna i informationssystemen blir klara. Ministerarbetsgruppen för sysselsättning och företagande drog i december 2025 upp riktlinjer för en reform av bestämmelserna om lönesubvention som en del av de åtgärder som statsminister Orpos regering vidtar för att främja sysselsättningen och tillväxten.

Mer information:
Teresa Salminen, specialmedarbetare, tfn 029 504 7318 (frågor till arbetsministern)
Ville Heinonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7215
Anna Aaltonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7097