Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets kansli samlar uppgifter om användningen av webbplatsen valtioneuvosto.fi och vilka utvecklingsbehov som finns. Du hjälper vårt utvecklingsarbete genom att svara på en kort enkät

Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna svarar mot kraven på en reform av sysselsättningstjänsterna

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 26.1.2022 9.53
Kolumn
Arbetsminister Tuula Haatainen
Arbetsminister Tuula Haatainen

Avsikten är att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under år 2024. Regeringens riktlinje har att göra med regeringsprogrammets sysselsättningsmål och stärkandet av kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna. Reformen påverkar i stor utsträckning både arbets- och näringsbyråernas och kommunernas arbetstagare och uppgifter.

Vi befinner oss i en situation där det är nödvändigt att reformera de nuvarande sysselsättningstjänsterna, både innehållsmässigt och strukturellt. Som en del av regeringens sysselsättningsåtgärder bereds därför en reform som går under namnet reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Dess centrala mål är att organisera sysselsättningstjänsterna så att de stöder regionernas livskraft, ökar sysselsättningen och utnyttjar de många möjligheter som finns i det kommunala ekosystemet: inte bara sysselsättningstjänsterna utan även livskraftstjänster och utbildningstjänster, där satsningarna kan fördelas flexibelt genom statsandelsfinansieringen. 

Kommunerna har också själva drivit på reformen och önskat att arbets- och näringstjänsterna ska överföras till regionerna. Regionaliseringen av tjänsterna kan få effekter på sysselsättningen om incitamenten är korrekta. I detta syfte har vi undersökt erfarenheterna från andra länder – särskilt Danmark och Tyskland – när det gäller decentraliseringen av sysselsättningstjänsterna. Den sysselsättningseffekt som eftersträvas med reformen är 7 000–10 000 fler sysselsatta.

Reformen har beretts enligt en snabb tidtabell såväl i ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen som i samarbete med intressentgrupper och sakkunniga från kommunerna. Avsikten är att en regeringsproposition ska sändas på remiss redan i vår och att själva propositionen ska överlämnas till riksdagen på hösten.

Ett centralt element i reformen är en sporrande finansieringsmodell som stöder kommunen i ordnandet av tjänster som påverkar arbetsmarknaden så att den själv får ekonomisk nytta av att den arbetssökande sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden. Enligt regeringens riktlinje ska kommunerna ges större ansvar för kostnaderna för grunddelen av utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom ska kopplingen mellan utkomstskyddet för arbetslösa och aktiveringen av arbetslösa att delta i service slopas. 

Kontaktytorna till de social- och hälsovårdstjänster som överförs till välfärdsområdena ska dessutom säkerställas, för att i synnerhet arbetssökande i svagare ställning smidigt ska kunna övergå till tjänsterna över organisationsgränserna. 

I denna stora reform av arbets- och näringstjänsterna 2024 spelar omsorgen om personalen en nyckelroll. Utgångspunkten är att personalens ställning tryggas och arbets- och näringsbyråns personal överförs till kommunerna i enlighet med statstjänstemannalagen genom överlåtelse av rörelse som s.k. gamla arbetstagare.  En smidig överföring av personalen till kommunerna säkerställs med iakttagande av goda personalprinciper och ett omfattande förändringsprogram. Kunnig personal står i centrum för att också den här reformen ska lyckas.

Reformen gör det möjligt att utveckla tjänster som lämpar sig för lokala behov med hjälp av hela det kommunala ekosystemet

Ministerarbetsgruppen fastställde i höstas i fråga om organiseringsansvaret att tjänsterna ska överföras till en kommun eller ett samarbetsområde bestående av flera kommuner, vars arbetskraftsbas är minst 20 000 personer. Det motsvarar minimistorleken i de pågående kommunförsöken med sysselsättning. På detta sätt säkerställs att det finns tillräckliga resurser för att ordna arbets- och näringstjänster och att de arbetssökande har lika tillgång till tjänsterna överallt i Finland. Även de språkliga rättigheterna tryggas.

Om en kommun inte ensam uppfyller kriterierna för ordnandet av tjänsterna ska den bilda ett samarbetsområde med andra kommuner. Samarbetsområdena ska vara områden som fungerar med tanke på arbetsmarknaden och pendlingen och dessutom ska kommunerna ha ett geografiskt samband med varandra. 

Jag hoppas att det senast nu förs en nära dialog mellan kommunerna och regionerna om hur samarbetet ska bedrivas inom den närmaste framtiden, eftersom detta måste lösas av kommunerna själva. Jag hoppas också att reformen tas som en möjlighet att utveckla nya innovativa tjänster enligt lokala behov. En tät dialog och skapandet av kontinuerligt kollegialt lärande är önskvärt också mellan regionerna för att god praxis och goda idéer ska kunna spridas på bred front. En stark dialog behövs naturligtvis också mellan staten och kommunerna.

Överföringen av arbetskraftsservicen till kommunerna behöver också gemensam reglering som stöd. Den nordiska modellen för arbetskraftsservice träder i kraft i maj, och detta förändrar i hög grad rytmen för sysselsättningstjänsterna. Arbetslösa lämnas inte ensamma, utan de får stöd för jobbsökning i ett ännu tidigare skede. Avsikten är därmed att förhindra utdragen arbetslöshet. Mer resurser kommer att avsättas för reformen jämfört med vad som är fallet i dag. Systemen för sysselsättningstjänster reformeras och utvecklas för att till exempel stödja en lösning på matchningsproblemet. 

Vårt gemensamma mål är att skapa de bästa möjliga sysselsättnings- och näringstjänsterna i vårt land. Dessa satsar på verkningsfull och kundorienterad service, identifiering av kompetensbehov och kompetens samt effektiv jobbsökning, vägledning till utbildning och rekrytering. På detta sätt kan vi stödja företagens tillväxt, sysselsättningen och regionernas livskraft. 

Arbetsminister Tuula Haatainen

 
Tillbaka till toppen