Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Reformen av lönegarantisystemet på remiss

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 28.6.2022 10.45
Pressmeddelande

Lönegarantisystemet tryggar utbetalningen av arbetstagares fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet i händelse av arbetsgivarens insolvens. Som lönegaranti betalas fordringar som grundar sig på en arbetstagares anställningsförhållande och vilkas grund och belopp har kunnat utredas.

Bestämmelserna om lönegarantisystemet förnyas och arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden för att utveckla lagstiftningen. Syftet med reformen av lagstiftningen är att avgöra frågor som gäller lönegarantins omfattning och att förbättra bestämmelser om rätten till information och rätten att på eget initiativ lämna ut uppgifter. Avsikten med dessa ändringar är att göra lönegarantiförfarandet snabbare och att bekämpa grå ekonomi.

Betydlig underavlöning i samband med allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande  

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram noteras att metoder för att ingripa i uppsåtlig eller grovt vårdslös underavlöning ska utredas. För genomförande av detta mål föreslås att en ny bestämmelse tas in i lönegarantilagen, enligt vilken ett offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande ska få en längre tidsfrist än vanligt för att ansöka om sina fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet i form av lönegaranti.

Enligt förslaget ska man i form av lönegaranti kunna betala ut fordringar som grundar sig på ett anställningsförhållande och som har förfallit till betalning inom sex månader innan anställningsförhållandet upphörde. Ansökan om lönegaranti ska lämnas in inom tre månader från det att anställningsförhållandet upphörde. Normalt ska man ansökan om lönegaranti lämnas in inom tre månader från det att fordran förfallit till betalning.

”Under den här regeringsperioden har man arbetat hårt för att undanskaffa arbetsrelaterat utnyttjande och för att förbättra offrens ställning. Arbetet fortsätter nu också i samband med reformen av lönegarantin. Lagförslaget förbättrar underavlönade personer ställning betydligt genom en längre tidsfrist för utbetalning av lönegarantin”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

I propositionen föreslås dessutom ändringar i rätten att få och lämna ut uppgifter

För att göra lönegarantiprocessen snabbare och för att bekämpa grå ekonomi föreslås ändringar i lönegarantilagen och lagen om lönegaranti för sjömän som gäller lönegarantimyndighetens rätt att få och att lämna ut uppgifter. Arbetsgivarens upplysningsplikt föreslås utvidgas att gälla bland annat fysiska personer som står bakom juridiska personer. Dessutom föreslås tillägg i lagarna om möjligheten att sätta ut vite för att effektivisera arbetsgivarens upplysningsplikt. 

För bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreslås möjligheten att på eget initiativ i vissa situationer lämna ut uppgifter som gäller lönegarantin till förundersökningsmyndigheten, åklagaren, centralen för utredning av penningtvätt, skatteförvaltningen och arbetarskyddsmyndigheterna.

Det föreslås att nya bestämmelser tas in i lagarna om förutsättningarna för att fordringar som baserar sig på tredskodom och av domstol fastställd förlikning kan betalas ut enligt lönegarantin.

Utbetalningen av lönegaranti kan grunda sig på en lönegarantiansökan som inte har föregåtts av en rättsprocess. Förutsättningen för utbetalning av lönegarantin är också i dessa fall att grunden och beloppet av fordringarna som ansöks i form av lönegaranti har kunnat redas ut under lönegarantiprocessen. 

I tvistefall föregås lönegarantiansökan i allmänhet av en rättsprocess, där domstolen utreder anställningsförhållandets båda parters krav och yrkanden. Om arbetsgivaren är passiv i rättsprocessen kan arbetstagaren få fördel av en tredskodom, där riktigheten i de krav hen framställer inte har undersökts. En tredskodom grundar sig enbart på de krav som käranden framställer. På motsvarande sätt utreder en domstol inte innehållet i en förlikning som parterna i en anställningstvist eventuellt når under rättsprocessen. 

Tredskodomar och förlikningar som har fastställts av en domstol är problematiska med tanke på lönegarantin, eftersom man då i regel inte reder ut fordringens grund och belopp. Eftersom utbetalning av lönegaranti dock förutsätter att fordringarnas grund och belopp kan redas ut, har man föreslagit att nya bestämmelser ska tas in i lönegarantilagen och lagen om lönegaranti för sjömän om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att lönegaranti ska kunna betalas ut i enlighet med en tredskodom och en förlikning som har fastställts i en domstol.

Utlåtanden kan lämnas till den 15 augusti 2022 på utlåtande.fi. 

Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2023.


Mer information:
Mari Hankaankorpi, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7331
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001
Piritta Jokelainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7353 

 
Tillbaka till toppen