Remissbehandling om ändring av grunderna för uppsägning av anställningsförhållandet inleds

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 24.2.2025 14.08
Pressmeddelande

Enligt regeringsprogrammet ska bestämmelserna om uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person ändras så att det i framtiden räcker med ett sakligt skäl för att upphäva ett arbetsavtal. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett remissförfarande om lagändringarna den 24 februari–7 april 2025. De föreslagna ändringarna har beretts i en trepartsarbetsgrupp som inte var enig i sitt arbete.

Regeringen har som mål att undanröja hindren för sysselsättning samt stärka särskilt små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar. I synnerhet små företag anser att de juridiska riskerna med uppsägning är ett betydande hinder för sysselsättning.

Skälet till uppsägningen måste vara saklig – godtyckliga grunder är förbjudna även i fortsättningen

Arbetsgivaren får för närvarande säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare, om det finns ett sakligt och vägande skäl som beror på arbetstagaren. Huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig bedöms alltid som en helhet.

Enligt arbetsgruppens betänkande ska det i fortsättningen förutsättas att det skäl som ligger bakom uppsägningen är saklig. Kravet på att skälet ska vara sakligt innebär att arbetsgivaren ska ha en grund för uppsägningen som hänför sig till arbetstagarens klandervärda beteende eller bristfälliga arbetsprestation. Vilket klandervärt uppträdande eller vilken bristfällig arbetsprestation som helst ska inte anses vara en tillräcklig uppsägningsgrund. Det centrala är att bedöma om det rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter anställningsförhållandet längre än den tid som uppsägningstiden varar. 

Liksom tidigare ska arbetsgivaren också beakta arbetsgivarens och arbetstagarens övriga skyldigheter samt förbjudna uppsägningsgrunder. Ett arbetsavtal får fortfarande inte sägas upp på godtyckliga eller obetydliga grunder. 

Enligt arbetsgruppens promemoria kan de ändringar som beretts dessutom skapa klarhet i uppsägningen till exempel i följande situationer:

  • Arbetstagaren har tidigare handlat klandervärt, och den nya överträdelsen visar samma slags likgiltighet för iakttagandet av de förpliktelser som hänför sig till anställningsförhållandet.
  • Arbetstagarens förseelser av ringa allvarlighetsgrad är upprepade.
  • Arbetstagaren underpresterar varaktigt i sitt arbete.

Arbetsgivaren ska inte heller längre vara skyldig att utreda möjligheten att erbjuda arbetstagaren annat arbete. Som undantag anges situationer där arbetstagarens arbetsförutsättningar förändras så att arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter till exempel på grund av långvarig sjukdom.

Regeringen har som mål att lämna en proposition i juni

Utkastet till regeringsproposition som är på remiss har beretts i en trepartsarbetsgrupp som tillsatts av arbets- och näringsministeriet. I arbetsgruppen ingick företrädare för Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf, kommun- och välfärdsarbetsgivarna KT, Statens arbetsmarknadsverk, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf och Akava ry samt en gemensam representant för löntagarorganisationerna. 

Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete. Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf och kommun- och välfärdsarbetsgivarna KT framförde kompletterande uttalanden om arbetsgruppens betänkande. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf och Akava ry lämnade en gemensam avvikande åsikt.

Arbets- och näringsministeriet ordnar ett remissförfarande om arbetsgruppens betänkande den 24 februari–7 april 2025. Därefter fortsätter tjänstemannaberedningen. Avsikten är att regeringen ska lämna propositionen till riksdagen i juni 2025.

Enligt arbetsgruppens betänkande avses lagarna träda i kraft den 1 januari 2026.

Mer information:
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001