Söker kompetent arbetskraft, men varifrån? 

Behovet av arbetskraftsinvandring har ökat under de senaste åren, men i Finland finns det redan mycket outnyttjad arbetskraftspotential. Båda behövs för att stärka ekonomin, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Arbetsgivarna i många branscher och i hela Finland kämpar med problemen med tillgången på arbetskraft. Upp till 75 procent av arbetsgivarna uppgav att de upplever problem med tillgången på arbetskraft enligt Centralhandelskammarens enkät. Därför har tonvikten på arbetskraftsinvandring och internationell rekrytering ökat under de senaste åren. 

Inom färdplansprojektet för tillgång på arbetskraft utredde arbets- och näringsministeriets analysteam hur mycket av arbetskraftsbehovet inom olika branscher skulle kunna tillgodoses genom invandring, om andelen arbetstagare med utländsk bakgrund som redan arbetar inom branschen skulle kunna fördubblas. Det dystra slutresultatet var att inte heller detta skulle räcka inom flera olika branscher. Det är bara inom IKT-branschen som internationella experter skulle kunna åtgärda underskottet nästan helt och hållet på detta sätt. I synnerhet social- och hälsovården skulle vara underbemannade också efter en fördubbling. 

Det är svårt att presentera ett exakt behov av utländsk arbetskraft, men på årsnivå talas det om tiotusentals invandrare. Det är svårt att definiera behovet eftersom temat är förknippat med ett eller annat skäl för förundran. 

Alla arbetsgivare anställer inte utlänningar trots bristen på arbetskraft. Även om det uttryckligen är arbetsgivarna som efterlyser arbetskraftsinvandring, är långt ifrån alla beredda att anställa en person som talar dålig finska eller svenska. Bristande språkkunskaper upplevs som en riskfaktor med tanke på inlärningen och smidigheten i arbetet. Alla arbetsgivare har inte skapat till exempel introduktionsvägar på engelska. Trots det får man ofta höra att arbetsgemenskapen visst skulle vara välkomnande och ha beredskap för personer med främmande språk som modersmål.

En enorm andel av den egna arbetskraftspotentialen är outnyttjad

Samtidigt som man vill att arbetskraftsinvandringen ska rädda arbetsmarknaden i Finland, har vi själva nästan 360 000 arbetssökande (omfattande arbetslöshet). Varför utnyttjar man inte denna arbetskraftsreserv först och mer effektivt, utan skriker hellre efter utländsk arbetskraft? 

Med tanke på hållbarheten i vår ekonomi är det viktigt att få våra egna arbetslösa i arbete. Arbetslöshetsgraden är lite under sju procent, vilket framgår av februaris sysselsättningssiffror som publicerades i dag. Det är alldeles för mycket i denna situation med överefterfrågan på arbetskraft. Det bör också noteras att något under 15 procent av de arbetslösa hos oss har utländsk bakgrund och resten finländsk bakgrund. I Sverige är arbetslöshetsgraden lika hög, men andelarna är omvända. Oron är alltså helt befogad. Vi måste kunna sysselsätta våra egna arbetslösa.  

Ändå utesluter inte sysselsättningen av våra egna arbetslösa och arbetskraftsinvandringen varandra. Båda måste främjas för att Finlands befolkning minskas och åldras. Mångformiga arbetsgemenskaper är produktiva och kreativa. Ens en fullständig framgång i arbetskraftsinvandringen undanröjer dock inte oron över våra egna arbetslösa. Utgifterna för arbetslösheten sjunker inte en endaste cent, om arbetslösheten inte minskar. Vi måste snabbt och på längre sikt kunna minska utgifterna och stärka inkomsterna inom de offentliga finanserna. En höjning av sysselsättningsgraden med fem procentenheter skulle minska hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med en procentenhet.*

Vi behöver hållkraft

Nyttan av de invandrade blir kortvarig om takten fortsätter på samma sätt som hittills: över hälften av dem som flyttat till Finland lämnar vårt land redan innan ens fem år har gått. Å andra sidan måste denna fria rörlighet för arbetskraften accepteras, eftersom vi också själva hoppas att den finländska kompetensflykten återvänder minst lika snabbt.     

Det är svårt att exakt definiera invandringsbehovet. I fjol slogs dock rekordet för invandringen: migrationsströmmen till Finland var över 50 000. När man från siffran drar av dem som flyttat ut ur landet blir nettobeloppet också då rekordstort 35 000 personer. Detta är en bra början.

understatssekreterare Elina Pylkkänen

*21.3. kl 8:48 procent fixad till procentenhet.