Beredningen av författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande framskrider
Miljöministeriet har berett författningsstyrningen gällande beräkningen av byggnadernas koldioxidsnålhet under hela livscykeln sedan 2016. Den pågående beredningen av förordningarna om klimatdeklaration för byggnader och om gränsvärden för koldioxidfotavtrycket baserar sig på bygglagen och de ändringar som görs i den.
Förordningen om klimatdeklaration för byggnader har skickats på EU-anmälan
Miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader och om förteckningen över byggprodukter har skickats på sådan EU-anmälan som krävs för tekniska regler.
Anmälan signalerar att den beräkningsmetod som tagits fram är den metod som i fortsättningen ska användas för att beräkna byggnaders koldioxidsnålhet. Förordningen kan dock fortfarande påverkas av den riksdagsbehandling av ändringarna i bygglagen som görs på hösten samt av den respons på anmälan som fås från EU.
I den slutliga förordningen har man beaktat både de ändringar i bygglagen som ingår i regeringsprogrammet och remissvaren. Förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2026.
Förordningen har varit på remiss två gånger, senast hösten 2022. Den förordning som skickats på EU-anmälan har beretts i en arbetsgrupp där de centrala intressentgrupperna inom byggbranschen har deltagit.
Centrala ändringar och riktlinjer i förordningen om klimatdeklaration för byggnader som gjorts utifrån ändringarna i bygglagen
En klimatdeklaration krävs endast för nya byggnader. I enlighet med ändringarna i bygglagen behöver man inte utarbeta en klimatdeklaration för småhus och eller i samband med reparationsprojekt. Deklarationen utarbetas för slutsynen av byggnaden, den behöver alltså inte läggas fram i samband med ansökan om bygglov.
Materialspecifikationen för byggnaden har ersatts med en förteckning över byggprodukter. Detta innebär att man i stället för byggmaterial följer upp mängden byggprodukter, vilket gör det lättare att återanvända produkterna. Förteckningen över byggprodukter görs upp för bygglovet och uppdateras i fråga om väsentliga ändringar i samband med slutsynen.
Vid beräkningen av de utsläpp som uppstår när byggnaderna används ska nationella utsläppsscenarier användas. Scenarierna baserar sig på växthusgasutsläppen från den inhemska produktionen och den energi som överförts till förbrukning, med beaktande av utsläppsutvecklingen på lång sikt.
Klimatdeklarationen omfattar både byggnadens koldioxidfotavtryck och byggnadens koldioxidhandavtryck. Beräkningen av koldioxidhandavtrycket har ändrats så att de växthusgasutsläpp som undvikits genom att materialet återvinns har strukits från delfaktorerna för beräkningen. Intressentgrupperna önskade att delfaktorn stryks bland annat för att återvinning av material inom energiproduktion enligt avfallshierarkin är den sista utvägen före deponering, och därför ansågs det inte förnuftigt att tillgodoräkna detta i beräkningen av koldioxidhandavtrycket.
Nästa steg i beredningen av författningsstyrningen
Riksdagen har för avsikt att behandla ändringarna i bygglagen på hösten. Miljöministeriet skickade regeringspropositionen om ändringarna på EU-anmälan tidigare i juni.
Miljöministeriet bereder anvisningar för utarbetandet av klimatdeklarationen och för beräkningen av koldioxidsnålhet.
Miljöministeriet har inlett en preliminär utredning inför beredningen av en förordning om gränsvärden för koldioxidfotavtrycket och inleder beredningen av själva förordningen i början av hösten 2024. Avsikten är att förordningen sänds på remiss i början av 2025.
Mer information:
(på semester 15.7–11.8)
Maria Tiainen
Specialsakkunnig
tfn 0295 250 394
[email protected]
(på semester 8.7–4.8)
Mikko Koskela
Regeringssekreterare
tfn 0295 250 051
mikko.koskela@g