En kartläggning av tumlare i Östersjön har inletts – spana efter tumlare och hjälp till att skydda den hotade arten
.jpg/4fca2884-7c34-aee6-b9f9-66601508b82a?t=1720092628634&width=1200)
Tumlaren är den enda valart som regelbundet påträffas i Östersjön. Utbredningen och storleken av tumlarpopulationen i centrala Östersjön kartläggs i ett internationellt projekt som Finland deltar i tillsammans med Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Estland. En motsvarande kartläggning gjordes senast 2011–2013. Det är ytterst viktigt att få en exakt bild av tumlarens förekomst för att skyddsåtgärderna ska kunna riktas effektivt och korrekt. Som stöd för skyddsarbetet efterlyses också allmänhetens observationer.
Östersjötumlaren är akut hotad
Tumlaren är den enda valart som regelbundet påträffas i Östersjön. Endast ett fåtal tumlare rör sig i de finska vattnen. Tumlarpopulationen i centrala Östersjön uppskattades utifrån den senaste akustiska övervakningen till endast cirka 500 individer, och populationen har klassificerats som akut hotad. Tumlare påträffas regelbundet på det öppna havsområdet söder om Åland och Skärgårdshavet och sporadiskt också i kustvattnen från Bottniska viken till Finska viken. I det internationella projektet SAMBAH II som nu inleds undersöker man om tumlarbeståndets storlek eller utbredning har förändrats.
”Tumlaren är liksom många andra marina däggdjur en mycket rörlig art, och övervakningen av den kräver gränsöverskridande samarbete. Som undersökningsmetod används akustisk övervakning, där tumlarnas ekolokaliseringssignaler spelas in med en enhetlig metod vid över 200 undersökningspunkter runt om i Östersjön. Övervakningen inleddes nu i juli och fortsätter fram till juni 2025. Utifrån det akustiska material som samlas in görs en uppskattning av tumlarpopulationens storlek i centrala Östersjön och produceras uppdaterade utbredningskartor”, säger Olli Loisa, som är specialsakkunnig vid Åbo yrkeshögskola och leder Finlands andel av projektet.
Skyddet av tumlare förutsätter ett nära internationellt samarbete
Vid partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS-konventionen) i våras godkändes ett beslut om att ta upp Östersjöpopulationen av tumlare i bilaga I till konventionen. I praktiken innebär detta att allt större uppmärksamhet ska fästas vid skyddet av den redan hotade tumlarpopulationen i Östersjön och vid hoten mot den, såsom bifångst och undervattensbuller.
”Ett effektivt skydd av tumlaren kräver ett nära internationellt samarbete i fråga om både övervakningen och åtgärderna. Den information som fås i projektet SAMBAH II kan utnyttjas direkt i skyddsarbetet och kan på så sätt bidra till att förbättra situationen vid den nordliga gränsen av tumlarens utbredningsområde”, säger Penina Blankett, miljöråd vid miljöministeriet.
Det är viktigt att allmänheten rapporterar tumlarobservationer
Som stöd för övervakningen och skyddsåtgärderna samlar miljöministeriet och Ålands landskapsregering också in allmänhetens observationer av tumlare. Utöver den akustiska övervakningen är allmänhetens observationer en värdefull källa för tilläggsinformation när det gäller att bedöma i vilken grad tumlare förekommer.
”Trycket i fråga om användningen av havsområden växer. Den akustiska övervakningen av tumlaren och den kompletterande insamlingen av visuella observationer ger värdefull information för bedömningen av skyddsbehovet och planeringen av skyddsåtgärderna i Ålands havsnatur”, säger Maija Häggblom, naturvårdsintendent vid Ålands landskapsregering.
Hur känner man igen en tumlare?
Tumlaren hör till världens minsta valarter. Den är cirka 145–160 centimeter lång och väger cirka 50–60 kilo. Tumlaren är kort och ganska rund till formen. Den har ett litet huvud och saknar den nos som är kännetecknande för många delfinarter. Tumlare rör sig i allmänhet en och en, eller i grupper på några individer. Ofta förväxlas tumlare med sälar, som är betydligt vanligare i våra havsområden.
”Det är viktigt att komma ihåg att observationerna av marina däggdjur i Finland oftast gäller sälar. I optimala förhållanden kan man skilja åt tumlare från sälar utifrån deras beteende och detaljer. Tumlaren är största delen av tiden under ytan och den rullande rörelsen vid ytan varar oftast bara några sekunder. Vid ytgången syns en liten ryggfena mitt i ryggen. Sälarna syns ofta på ytan under en längre tid. Sälen gör också rullande ytbesök, och deras fötter med simhud kan lätt förväxlas med fenor”, säger Olli Loisa, som ansvarar för övervakningen.
Berätta om dina iakttagelser med hjälp av webblanketten
Tumlarobservationer kan rapporteras via Naturhistoriska centralmuseets webblankett. Det lönar sig att bifoga en bild eller video till blanketten, om du har möjlighet att filma djuret. Med hjälp av dem är det lättare för experter att bedöma osäkra tumlarobservationer.
Tumlare som fastnat i nät men som är oskadda bör alltid lösgöras försiktigt och släppas fria. Tumlare som blivit bifångst och dött ska rapporteras till Naturresursinstitutet via webblanketten på följande adress:
Mer information
Akustisk övervakning och observationer, Åbo yrkeshögskola
Olli Loisa
specialsakkunnig
[email protected]
tfn 050 598 5743
Miljöministeriet
Penina Blankett
miljöråd
[email protected]
tfn 0295 250058
Ålands landskapsregering
Maija Häggblom
naturvårdsintendent
[email protected]
tfn +358 18 25458
SAMBAH II (Spatio-temporal Monitoring of the Baltic Proper Harbour Porpoise) finansieras ur nationella källor och EU-källor. Finlands andel medfinansieras av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF). I Finland genomförs projektet av Åbo yrkeshögskola. Det internationella samarbetet inom projektet samordnas av Sveriges naturhistoriska riksmuseum.
