Enighet om ett finansieringsmål vid FN:s klimatkonferens
Vid klimatkonferensen COP29 nåddes enighet om ett mål för klimatfinansiering på 300 miljarder dollar och ett övergripande mål på 1 300 miljarder dollar. Att komma överens om en global metod för uppföljning av utfasningen av fossila bränslen lämnas till framtida klimatkonferenser.
FN:s klimatkonferens COP29 i Baku i Azerbajdzjan avslutades på mer än en dags övertid. Slutdiskussionen gällde två kärnfrågor: finansiering och utsläppsminskning. Konferensen var exceptionellt svår.
Vid konferensen lyckades man komma överens om ett nytt gemensamt klimatfinansieringsmål på 300 miljarder dollar (New Collective Quantified Goal, NCQG) som ersätter det nuvarande årliga finansieringsmålet på 100 miljarder dollar. Målet ska uppnås senast 2035.
”Det är viktigt att klimatfinansieringen riktas till dem som lider mest av klimatförändringarna och att vi i allt högre grad mobiliserar privat finansiering. Genom detta beslut säkerställer vi också att finansieringsbasen breddas jämfört med nuläget”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.
Det nuvarande målet har endast gällt traditionella industriländer och finansieringen samlas i huvudsak in från offentliga källor. Industriländerna har fortfarande en ledande roll när det gäller att uppnå målet, men i det inkluderas i fortsättningen också all klimatfinansiering som kanaliseras via multilaterala utvecklingsbanker. Dessutom kallas utvecklingsländerna till att delta i finansieringstalkot. Utöver det egentliga målet på 300 miljarder dollar uppmuntras alla aktörer att samarbeta för att klimatfinansieringen till utvecklingsländerna ska kunna ökas till minst 1 300 miljarder dollar senast 2035.
Ingen enighet nåddes om att påskynda omställningen till ren energi
För EU var det viktigt att i Baku få till stånd tillräckligt starka linjedragningar om minskningen av utsläpp och omställningen till ren energi. I Dubai förra året kom världens länder överens om att gradvis fasa ut fossila bränslen. Det är viktigt att omställningen till ren energi framskrider, eftersom länderna ska ställa upp nya nationella utsläppsminskningsmål före nästa års klimatkonferens COP30.
I konferensens beslutstext ingår inga betydande framsteg när det gäller uppföljningen eller genomförandet av beslutet från Dubai. Om arbetsprogrammet för utsläppsminskning nådde man endast ett processbeslut, och behandlingen av ärendet fortsätter i Bonn på sommaren.
”Vårt hopp var att konferensen skulle resultera i ett klart starkare engagemang för genomförandet av beslutet från Dubai och omställningen till ren energi. En mager överenskommelse är dock bättre än ett fett gräl, om man vill sätta press på klimatåtgärderna i Kina och andra länder som orsakar mest utsläpp”, säger Mykkänen.
Konferensen i Baku visade att en del av de oljeproducerande länderna fortfarande stretar emot den energiomställning som man kom överens om i Dubai. I synnerhet Saudiarabien lyckades i sitt försök att bromsa förhandlingarna.
I praktiken är dock största delen av länderna överens om att snabba och tillräckligt ambitiösa utsläppsminskningar är nödvändiga för att målen i Parisavtalet ska nås. Minskningsarbetet fortsätter nästa år på vägen mot COP30 Belém. G20-länderna bär ett stort ansvar när det gäller genomförandet av omställningen till ren energi. Nästa år kommer parterna att lägga fram sina nya utsläppsminskningsmål inom ramen för Parisavtalet.
”Det ser ut att Förenta staterna åter igen har för avsikt att dra sig tillbaka från Parisavtalet. Det är dock positivt att Kina visade sitt engagemang för multilaterala avtal och klimatarbete. En överenskommelse om ett fortsatt klimatarbete i detta instabila världsläge är redan i sig betydande”, säger Mykkänen.
Förhandlingarna om internationella marknadsmekanismer har äntligen slutförts
Förhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet, det vill säga om internationella marknadsmekanismer, har pågått i nästan tio år. De internationella marknadsmekanismerna gör det möjligt för de länder som undertecknat Parisavtalet att vidta klimatåtgärder utanför det egna landets gränser. Marknadsmekanismerna gynnar också företag som vill köpa koldioxidkrediter på den frivilliga koldioxidmarknaden.
”Det är fint att vi har slutfört förhandlingarna om reglerna för den globala marknaden för koldioxidborttagning. Genom ansvarsfullt agerande kan vi dra nytta av de internationella marknadsmekanismerna och mobilisera privata penningflöden bättre”, säger Mykkänen.
Mer information
Lyydia Ylönen
miljö- och klimatminister Kai Mykkänens specialmedarbetare
tfn 050 476 1341
Marjo Nummelin
Finlands chefsförhandlare
tfn 0295 250 227
Outi Honkatukia (finansieringsfrågor)
chef för klimatenheten
tfn 0295 250 272
Kaarle Kupiainen (femårsöversynen av Parisavtalet/Global Stocktake)
konsultativ tjänsteman
tfn 0295 250 232
Laura Kotila (förfrågningar om intervjuer med ministern och sakkunniga)
kommunikationsexpert
tfn 0295 250 405