Färre vitkindade gäss än under föregående år – orsakar ändå omfattande skador
Som mest fanns det en halv miljon gäss samtidigt i Finland. Skador orsakade av gäss bekämpades bland annat med drönare och gåsherdar. Skadorna uppskattas dock nå 2020 års nivå.
Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen och Naturresursinstitutet
Våren 2022 orsakade vitkindade gäss omfattande skador på åkerområdena i Norra Karelen och Sydöstra Finland. På grund av den kalla början av våren stannade gässen kvar och betade på åkrarna i cirka 2–3 veckor. Det kalla vädret bromsade upp tillväxten av gräset och broddskjutningen för spannmålen, vilket för sin del förvärrade situationen. Gässen åt ställvis allt grönt växtbestånd som fanns på gräsmarkerna och spannmålsåkrarna.
Man strävade efter att bekämpa skador orsakade av gäss bland annat med hjälp av laserteknik, drönare och gåsherdar. På de så kallade gåsåkrarna, som är reserverade för gäss, tog det ätbara gräset slut redan i början av maj och gässen orsakade skador på de omgivande produktionsåkrarna. På basis av den erfarenhet av gåsåkrar som fåtts under två vårar är mängden föda som finns tillgänglig på gåsåkrarna en avgörande faktor för att åkrarna ska fungera som planerat. Mängden föda kan variera från år till år beroende på situationen under vegetationsperioden. Trots det kraftiga betestrycket lyckades man enligt preliminära bedömningar jaga bort gässen relativt väl våren 2022.
Fram till ingången av juni har det kommit in 232 skadeanmälningar från Norra Karelen och 112 från Sydöstra Finland. Skadorna under våren 2022 uppnår till omfattning och mängd samma nivå som skadorna 2020. Då beviljades cirka 3,4 miljoner euro i ersättning för skador på odlingar orsakade av gäss.
Färre observationer av vitkindade gäss än under de föregående fem åren
Det gåsbestånd som häckar i Finland anlände som vanligt i mars–april. Som mest observerades mellan tusen och tvåtusen gäss i Egentliga Finland och i Nyland. En del av det bestånd som häckar i Ryssland lämnade sina övervintringsområden på åkrarna i Holland, Tyskland och Danmark aningen tidigare än normalt, i slutet av april och i början av maj. I Helsingfors observerades till exempel redan den 28 april 11 000 flyttande vitkindade gäss.
Gässen nådde områdena i Södra Karelen och Norra Karelen snabbt, och i dessa områden hade vegetationsperioden inte hunnit börja då marken fortfarande var snötäckt. Redan den 5 maj observerades över 10 000 vitkindade gäss i Parikkala, och efter ett par dagar observerades motsvarande antal även i Mellersta Karelen.
Flyttningen skedde kontinuerligt och gässen byttes ut. Som mest befann sig nästan hälften av det gåsbestånd på över en miljon gäss som häckar vid Barents hav i området vid Parikkala och Norra Karelen. Lokala mängder på tiotusentals gäss observerades mellan den 10 och den 20 maj. Som mest observerades över 140 000 vitkindade gäss i Tohmajärvi kommun den 17 maj.
De största flyttrörelserna inträffade den 10 maj, då 70 000 gäss observerades i Helsingfors, den 13 maj, då 60 000 gäss observerades i Vederlax, den 14 maj, då 78 000 gäss observerades i Rautjärvi, och den 20 maj, då 89 000 gäss observerades i Tohmajärvi. Den sista större flyttningen skedde den 23 maj. Därefter blev endast tiotals eller hundratals vitkindade gäss kvar i Norra Karelen. Ungefär en tredjedel av vårens vitkindade gäss tog en flyttväg sydöst om Finland, via Ryssland eller utan att stanna i Finland.
Uppföljningsdata om gässen baserar sig på BirdLife Finlands observationstjänst Tiira.
Ytterligare information:
Mika Pirinen
Koordinator för artskador
NTM-centralen i Norra Karelen
tfn 040 547 5028
[email protected]
Jukka Forsman
Forskningsprofessor
Naturresursinstitutet
tfn 0295 322395
[email protected]
Hanne Lohilahti
Specialsakkunnig
Miljöministeriet
tfn 0295 250374
[email protected]