Klimatårsberättelsen: Omställningen till ren energi framskrider snabbt med det behövs fler åtgärder för att klimatmålen ska nås

Energiproduktionens utsläpp minskar märkbart, men det behövs ytterligare åtgärder för att de nationella klimatmålen ska nås och för att åtagandena som fastställts på EU-nivå ska fullgöras. Det behövs i synnerhet åtgärder inom markanvändningssektorn och ansvarsfördelningssektorn.

Statsrådet lämnade sin klimatårsberättelse till riksdagen torsdagen den 27 juni. Statsrådet rapporterar årligen till riksdagen om hur Finlands utsläpp har utvecklats och om hur man har framskridit mot de fastställda klimatmålen. När det gäller utsläppshandeln och den så kallade ansvarsfördelningssektorn rapporteras utsläppen och för markanvändningssektorn rapporteras utsläpp och sänkor inom olika markanvändningsklasser. 

Enligt klimatårsberättelsen minskade växthusgasutsläppen med 11 procent 2023 jämfört med året innan. Energi- och värmeproduktionens utsläpp inom utsläppshandelssektorn minskar till och med snabbare än väntat, med upp till 19 procent jämfört med året innan. Bakom den positiva utvecklingen ligger särskilt den stora minskningen i användningen av stenkol och torv. Samtidigt har kärnkraftens och vindkraftens andelar av energiproduktionen ökat.  

”Vår elproduktion är redan nu så gott som utsläppsfri och vi kan påskynda minskningen av fossila utsläpp ytterligare. Kärnkraften är en viktig del av lösningen. Den största möjligheten ligger i avskiljning av koldioxid från fabrikernas skorstenar, och vi utvecklar incitament för detta. Vår största utmaning är den stora bristen på sänkor inom markanvändningssektorn, och vi bereder nu åtgärder för att stärka sänkorna”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

Nya åtgärder behövs för att uppnå klimatlagens målsättningar 

Finland har som mål att vara klimatneutralt 2035. Då ska Finlands utsläpp och sänkor vara i balans, det vill säga att utsläppen av växthusgaser ska vara högst lika stora som upptagen.  
Enligt olika bedömningar motsvarar behovet av ytterligare åtgärder för att uppnå klimatneutralitet 2035 nästan hälften av Finlands nuvarande totala utsläpp, det vill säga cirka 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det behövs fler åtgärder inom alla sektorer. 

I klimatlagen har det uppställts ett mål också för 2030. Enligt lagen ska de totala utsläppen, det vill säga de sammanlagda utsläppen från ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn, minska med 60 procent före 2030 jämfört med 1990 års nivå. Den prognostiserade utvecklingen ligger nära målnivån, men det krävs ytterligare ansträngningar. Det finns behov av tilläggsåtgärder som uppgår till 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.   

Osäkert om EU-åtagandet inom ansvarsfördelningssektorn kan nås 

Utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskade med 5,3 procent 2023. Ansvarsfördelningssektorn omfattar trafik, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, avfallshantering, arbetsmaskiner och F-gaser samt små industri- och värmeanläggningar. 
Utsläppen sjönk i alla utsläppsklasser, också inom trafiken och jordbruket, som är sektorns största utsläppskällor. Utsläppen från jordbruket minskade med en procent medan utsläppen från trafiken minskade med omkring fyra procent.

”Biltrafiken blir inte ren över en natt, men den blir i alla fall renare hela tiden. Vi fortsätter med skatteincitamentet för eldrivna tjänstebilar, som branschen har ansett vara den viktigaste faktorn för att främja de senaste årens elbilsboom. Finland inför EU:s nya utsläppshandelssystem för bränsledistributörer, som avsevärt stärker utsläppsprissättningen”, konstaterar minister Mykkänen. 
Inom ansvarsfördelningssektorn har Finland på EU-nivå åtagit sig att minska utsläppen med 50 procent fram till 2030 jämfört med nivån 2005. För närvarande råder det osäkerhet om huruvida Finland kommer att lyckas med detta mål.

Som helhet har utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskat långsamt jämfört med utsläppshandelssektorn och med tanke på klimatmålen. Tillsvidare har Finland hållit sig inom ramen för de årliga kvoterna, men det behövs större utsläppsminskningar i takt med att kvoterna minskar då vi närmar oss 2030.

Markanvändningssektorn håller på att bli långt efter i EU-åtagandena för perioden 2021–2025 

Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbrukssektorn (LULUCF). Skogar och mark utgör den viktigaste kolsänkan inom markanvändningssektorn. Storleken på kolsänkan i skogen varierar mycket från år till år, men sänkan har minskat betydligt under de senaste åren. Markanvändningssektorn har enligt en preliminär uppskattning återgått till att vara en liten nettosänka år 2023, men uppgifterna preciseras senare. Markanvändningssektorn har varit en utsläppskälla åren 2018, 2021 och 2022. 

Enligt nuvarande bedömning håller Finland på att bli långt efter i EU-åtagandena för markanvändningssektorn perioden 2021–2025. För att kompensera underskottet har Finland möjlighet att försöka köpa sänkkrediter av andra medlemsländer. Om skyldigheten inte uppfylls efter detta, bör underskottet täckas genom ytterligare åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn. Detta är emellertid omöjligt i praktiken på grund av de redan strikta åtagandena. Då blir Finland sannolikt tvunget att köpa utsläppsrätter inom ansvarsfördelningssektorn av andra medlemsländer. Det råder osäkerhet kring tillgången till och priset på rätter inom både markanvändningssektorn och ansvarsfördelningssektorn.

Riktlinjer för klimatåtgärderna dras upp i strategier och planer som nu bereds

Klimatårsberättelsen utgör en kunskapsbas för kommande planer med riktlinjer för klimatåtgärder. Energi- och klimatstrategin innehåller riktlinjer för såväl energipolitiken som utsläppen och sänkorna. I rapporten granskas också anpassningen till klimatförändringar. I samband med beredningen av strategin dras det upp riktlinjer för ett program för minskning av utsläppsskulden som ingår i regeringsprogrammet. Syftet med programmet är att minska den utsläppsskuld som ackumulerats sedan början av decenniet. I klimatplanen på medellång sikt, som är under beredning, dras det upp riktlinjer för ansvarsfördelningssektorns åtgärder. Strategin och planen bereds parallellt och blir klara under 2025.

Regeringen ska också fortsätta stärka kolsänkorna inom markanvändningssektorn genom att verkställa den nationella skogsstrategin 2035. Dessutom bereds ett åtgärdspaket för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkorna.

Då klimatförändringen framskrider blir anpassningen allt viktigare

Genomförandet av den nationella planen för anpassning till klimatförändringar inleddes 2023. Ny information om klimatrisker hjälper att rikta anpassningsåtgärderna rätt. 

Identifieringen av klimatrisker och planeringen av anpassningsåtgärder har också framskridit i Finlands regioner och kommuner. Det är viktigt att aktivt förbereda sig på klimatförändringarna och att förutse riskerna som en del av olika sektorers egen planering

Mer information: 

Lyydia Ylönen (politiska frågor) 
minister Mykkänens specialmedarbetare
tfn 050 476 1341 [email protected]

Hanne Siikavirta (klimatårsberättelsen)
konsultativ tjänsteman 
tfn 0295 250 049
[email protected]