Miljöministeriet begär utlåtanden om reformen av lagstiftningen om statsborgen för BSP-lån och bostadslån
En reform av lagstiftningen om statsborgen för BSP-lån och bostadslån pågår vid miljöministeriet. Syftet med reformen är att systemet ska vara lättare att förstå och enklare för bankerna att tillämpa. Det utkast till proposition som är på remiss innehåller många ändringar som påverkar både nuvarande och framtida bostadssparare, förstagångsköpare av bostad och låntagare. Ändringarna ska i regel tillämpas på såväl befintliga som nya bostadssparavtal och lån. Utlåtanden kan lämnas fram till den 11 oktober 2024.
BSP-systemet skapades för att uppmuntra unga till långsiktigt sparande och stödja dem som köper sin första bostad. Ägarboende har traditionellt varit populärt i Finland, och än i dag vill största delen av dem som tillhör de yngre åldersklasserna helst bo i ägarbostad. Trots att det finns många bostadssparare köps det färre första bostäder än tidigare och den genomsnittliga åldern för dem som köper sin första bostad har stigit.
”Regeringen har som mål att allt fler finländare ska ha möjlighet att köpa en egen bostad. BSP-systemet uppmuntrar till långsiktigt sparande och gör det lättare att köpa en första bostad. Systemet är populärt och nyttigt, men det finns behov att utveckla det så att det blir tydligare och i övrigt fungerar bättre”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.
Målet med ändringarna är ett system som är mer flexibelt ur bostadsspararens och låntagarens synvinkel
De områdesvisa maximibeloppen för räntestödslån ska slopas, vilket innebär att det i hela landet finns ett enda maximibelopp för räntestödslån. På orter där bostadspriserna har stigit snabbare än maximibeloppen skulle en del av dem som köper sin första bostad ha bättre möjligheter att med räntestödslån skaffa en bostad som motsvarar deras behov. Största delen av dem som köper sin första bostad påverkas dock inte av ändringen, eftersom lånet bestäms enligt den bostad som köps och låntagarens betalningsförmåga, inte enligt maximibeloppet. Under lånetiden kan låntagaren beviljas en amorteringsfri period på högst fyra år, i stället för de nuvarande två åren. .
En bostad som köpts med räntestödslån eller lån med statsborgen är avsedd för låntagarens egen användning. Under räntestödsperioden kan bostaden dock användas för något annat ändamål i högst två år, och det ska i fortsättningen inte krävas särskilda skäl för uthyrning eller annan användning av bostaden. Om bostaden hyrs ut permanent, kan låntagaren underrätta Statskontoret om detta, och då upphör räntestödet
Det har också beretts ändringar i bestämmelserna om beviljande av lån. Bostadsspararen kan beviljas lån för den första bostaden som räntestödslån eller lån med statsborgen, eller bådadera. Beviljandet av avgiftsfri statsborgen förutsätter inte räntestödslån, utan låntagaren kan också välja att ta ett avgiftsbelagt ränteskydd. Beviljandet av lån enligt bostadsspararens behov och situation förbättrar valmöjligheterna för den som köper sin första bostad och gör systemet mer flexibelt. Större valmöjligheter förutsätter att den bank som beviljar lånet kan hjälpa kunden att hitta den lösning som lämpar sig bäst för kundens situation.
I och med reformen ska minimitiden för bostadssparande räknas i månader i stället för kvartal, vilket bättre motsvarar hushållens månatliga inkomster och utgifter. Definitionen av en person som köper sin första bostad preciseras, och det att man förvärvat en bostad genom arv ska inte vara ett hinder för att inleda bostadssparande.
Syftet och målen med systemet uppfylls bättre när lagstiftningen är uppdaterad
BSP-systemet, systemet med statsborgen och lagstiftningen om dem är för närvarande svårbegripliga. Lagarna har under årens lopp ändrats flera gånger utan att lagstiftningen bedömts som en helhet. Det är svårt för en vanlig människa som överväger att skaffa en ägarbostad att få klarhet i hur systemet fungerar och huruvida det kan vara till stöd i just den egna situationen. Den nuvarande lagstiftningen är svår att tillämpa också ur bankernas synvinkel, vilket ökar behovet av rådgivning från Statskontoret.
Syftet med reformen är att skapa klarhet i bostadssparandet och anskaffningen av en första bostad och förtydliga lagstiftningen om statsborgen för ägarbostadslån så att den bättre motsvarar dagens behov och krav. Bestämmelserna om BSP-systemet ska ses över i sin helhet och samlas i en enda lag och en enda förordning, och bestämmelser om statsborgen för övriga bostadslån ska finnas i en separat lag. Ändringarna förbättrar möjligheterna för bostadssparare och förstagångsköpare att få klarhet i bostadssparsystemet och sina rättigheter i anslutning till det. Lagstiftningsreformen gynnar alltså såväl de banker som beviljar bostadslån som vanliga konsumenter.
Remisstiden pågår fram till oktober
Det utkast till proposition som är på remiss hänför sig till målet i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering om att bygga ett samhälle där finländarna genom sitt arbete och sina besparingar har möjlighet att skaffa en ägarbostad. Enligt regeringsprogrammet ska regeringen främja ett tillräckligt utbud av bostäder och bostadsfinansiering och trygga möjligheten att skaffa en första bostad genom att utveckla BSP-systemet. Remisstiden går ut den 11 oktober.
Mer information
Satu Eronen
regeringssekreterare
p. 0295 250 180
[email protected]