Hoppa till innehåll

Addis Abeba är Afrikas diplomatiska centrum

Utrikesministeriet
Utgivningsdatum 1.12.2022 9.29 | Publicerad på svenska 1.12.2022 kl. 11.40
Nyhet

Enligt Finlands ambassadör i Addis Abeba Outi Holopainen präglas vardagslivet i Etiopien tidvis av spänningar, men samtidigt är livet också väldigt givande. Afrikanska unionens högkvarter ligger i Addis Abeba och därför kan man säga att staden är ett slags diplomatiskt centrum för Afrika.

Ambassadör Outi Holopainen beundrar etiopiernas vilja att ta sig igenom motgångar.

Hur ser läget ut i Etiopien just nu?

I huvudstaden Addis Abeba är vardagen rätt så normal, trots att konflikten i de norra delarna av landet pågått i två år. Under de senaste veckorna har vi sett positiva steg mot fred, men läget är fortfarande känsligt.

Just nu är säkerhetsläget betydligt bättre än för ett år sedan. Då var vi tvungna att sända våra anställda och deras familjemedlemmar hem till Finland för en tid.

Konflikten i norra delen har tyvärr också påverkat atmosfären och lokalbefolkningens attityder. Vi känner av det också här i huvudstaden. Ibland får vi höra på gatan att Etiopien inte behöver utlänningar eller utomstående för att kunna reda ut sina saker. Vissa aktörer vill väl skapa en negativ bilda av västvärlden. 

I vilka frågor samarbetar Finland med Etiopien?

Finland och Etiopien har en lång gemensam historia. Vi har samarbetat sedan 1960-talet, och det långa utvecklingssamarbetet har burit frukt. Att stötta Etiopien på vägen mot stabilitet och ekonomisk och social utveckling ligger också i Finlands intresse.

En viktig prioritering i vårt samarbete är utveckling av landsbygden. Över 70 procent av etiopierna lever fortfarande av jordbruk. 

Staten äger odlingsmarken, men det är viktigt att jordbrukarna har besittningsrätt till marken. Finland har varit med om att utveckla ett elektroniskt markregister och skapat en fungerande modell för registreringen. 

I praktiken innebär detta att jordbrukarna får en starkare ställning och att de är intresserade av att utveckla sin egen näring. På grund av det digitala registret är det möjligt för jordbrukarna att använda besittningsrätten till exempel som säkerhet för sina lån.

Den andra prioriteringen är vattentjänster och sanitet. En viktig sak är att engagera lokala samhällen att själva sköta underhållet av vattenposterna och toaletterna. Det är självklart att också covid-19-pandemin gjorde det högaktuellt att utveckla denna sektor.

Den tredje prioriteringen i vårt samarbete är undervisningssektorn och särskilt arbetet för att förbättra möjligheterna för barn med funktionsnedsättning att gå i skola. Våra lokala samarbetspartner har varit tacksamma för vårt arbete och menat att utan Finlands stöd skulle inte många barn med funktionsnedsättning ha någon möjlighet att gå i skola. Inkluderingen av personer med funktionsnedsättning och kvinnors och flickors rättigheter genomsyrar också i övrigt vårt samarbete.   

Hur ser Etiopiens framtid ut?

Etiopien har stor potential, till exempel ung och delvis välutbildad befolkning, naturresurser och ett stort intresse att utveckla produktionen av förnybar energi. Det allra viktigaste är att kunna bygga bestående fred och stabilitet. Etiopien hade redan tagit flera steg i rätt riktning före konflikten i landets norra delar och covid-19-pandemin. Nu borde landet igen komma in på den positiva utvecklingsvägen.    

Vad har inspirerat dig mest i Etiopien?

Etiopiernas ihärdighet och ansträngningar framåt i livet. Jag har hört många inspirerande levnadshistorier. Trots anspråkslösa förhållanden har många människor gjort stora gärningar och nått framgång inom olika livsområden, såsom företagsvärld, konst, vetenskap eller toppidrott.  

Vad kan vi lära oss av etiopierna?

Etiopierna är lugna och ihärdiga inför motgångar, och det är nånting som vi skulle kunna lära oss av dem. På samma sätt skulle vi kunna utveckla vårt sinne för proportioner och sluta klaga om små saker.


 

I denna serie berättar finländska ambassadörer om de senaste nyheterna från länder som är Finlands centrala partner inom utvecklingssamarbetet.


Text: Karoliina Romanoff