Behovet att stärka jämlikheten och de mänskliga rättigheternas universalitet framhävs i statsrådets redogörelse
Statsrådets redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna lyfter fram åtgärder för att stärka jämlikheten och jämställdheten mellan könen. Finland motverkar försök att undergräva de mänskliga rättigheternas universalitet, demokratin och rättsstatsprincipen.
Den 9 december 2021 antog statsrådet en redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna. Redogörelsen drar upp riktlinjer för Finlands internationella verksamhet för de mänskliga rättigheterna och styr, tillsammans med statsrådets program för grundläggande och mänskliga rättigheter, Finlands insatser nationellt och i EU. Redogörelsens styrande effekt sträcker sig över flera år. I regel lämnas en redogörelse om de mänskliga rättigheterna bara en gång per regeringsperiod.
Redogörelsen behandlar verksamheten såväl nationellt, i EU som internationellt. Särskilda teman i redogörelsen är främjandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna som en del av en hållbar utveckling, i klimatarbetet och värnandet av den biologiska mångfalden, i digitaliseringen, information och kommunikation. Redogörelsen lyfter fram åtgärder för att försvara och stärka rättsstatsprincipen.
De mänskliga rättigheterna och rättsstaten ifrågasätts i flera länder
Enligt den bedömning som presenteras i redogörelsen har läget i fråga om de mänskliga rättigheterna och demokratin redan länge försämrats i tiotals stater, och rättsstatsutvecklingen ifrågasätts på ett nytt sätt. Det förekommer tecken på större auktoritär maktutövning, till exempel att yttrandefriheten och den civila verksamheten begränsas och att minoriteters rättigheter inskränks. Verksamhet som ifrågasätter de mänskliga rättigheternas universalitet blir allt mer synlig, också i FN:s organ för de mänskliga rättigheterna.
”I Finland och EU håller vi fast vid våra egna värderingar och försvarar de universella mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. De är en väsentlig del av den internationella regelbaserade ordningen. Vi behöver regler som gäller alla stater för att kunna bemöta gränsöverskridande fenomen, som till exempel klimatförändringar eller digitalisering”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.
I sin internationella verksamhet betonar Finland jämställdhet mellan könen, urfolkens, de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas rättigheter och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. I den europeiska verksamheten betonar Finland därtill romernas rättigheter.
”Likabehandling och jämställdhet är ytterst viktiga frågor med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheterna. De är en väsentlig del av den internationella lagstiftningen om de mänskliga rättigheterna och grundpelare i det finländska samhället. För att vi ska uppnå jämlikhet krävs det, förutom politik som minskar ojämlikheten, också att de utsatta befolkningsgruppernas och personernas rätt att delta stärks”, säger utrikesminister Haavisto.
De grundläggande och mänskliga rättigheterna kan stärkas också i Finland
Enligt Finlands grundlag ska det allmänna se till att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. I det nationella genomförandet betonar redogörelsen jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering och respekt för rättsstaten. Redogörelsen drar upp riktlinjer för regeringens åtgärder på områden där Finland har fått flera rekommendationer av övervakningsorganen för konventionerna om mänskliga rättigheter, av FN:s och europeiska organisationers rapportörer och i granskningar av läget för mänskliga rättigheter i Finland. Dessa frågor är bland annat samernas ställning som urfolk, våld mot kvinnor och våld i hemmet samt respekten för självbestämmanderätten i lagstiftningen om könstillhörighet.
Redogörelsen tar upp åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen nationellt och internationellt. Finland fortsätter sin verksamhet för att genomföra rättsstatsprincipen i alla Europeiska unionens medlemsländer.
Hållbar utveckling och digitalisering nya teman
Det finns ett nära samband mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och hållbar utveckling. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar de grundläggande och mänskliga rättigheterna, och klimatets betydelse som människorättsfråga har ökat. Redogörelsen betonar att principen om att ingen får lämnas efter i utvecklingen och det civila samhällets påverkansmöjligheter är en viktig del av en hållbar utveckling.
Ny teknik, digitala tjänster och snabbare informationsförmedling medför möjligheter att övervaka och tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna. De skapar också nya möjligheter för det civila samhället. Å andra sidan gör den nya tekniken det också möjligt att kränka de grundläggande och mänskliga rättigheterna, till exempel integritetsskyddet, och begränsa rätten till inflytande. Redogörelsen framhåller möjligheten att minska ojämlikheten och öka tillgängligheten när ny teknik och digitala tjänster utvecklas och tas i bruk.
Statsrådets människorättspolitiska redogörelse
Ytterligare information:
Rauno Merisaari, utrikesministeriets ambassadör för mänskliga rättigheter och demokrati, tfn 040 838 2960
Tarja Kangaskorte, enhetschef, utrikesministeriets enhet för politiska frågor om mänskliga rättigheter, tfn 050 401 7923
Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].