De kumulativa effekterna av EU:s hållbarhetsreglering för finländska företag
Oklarheten om tillämpningen av EU:s hållbarhetsreglering kan leda till att företagen börjar vänta på att situationen ska klarna. Detta är problematiskt eftersom då avsätter företagen inte resurser för den verksamhet där de behövs för att företagen ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
![ihmisiä seminaarissa kuuntelemassa kun tutkijat julkistavat raporttia](http://um.fi/documents/35732/0/image00007+%281%29.jpeg/c8ab5a0a-3c3b-894b-39f7-abddf2573a47?t=1738313158764)
Det här kommer fram i undersökningen The Cumulative Effects of EU Sustainability Legislation (CEULA) som gavs ut den 28 januari 2025. Undersökningen bedömer de kumulativa effekterna av EU:s hållbarhetsreglering för finländska företag. Syftet med regleringen är bland annat att söka lösningar på klimatkrisen, utarmningen av naturens biologiska mångfald och föroreningsproblemen. Också de mänskliga rättigheterna och rättigheterna i arbetslivet skyddas längs hela värdekedjan i företagen i EU. Undersökningen ger rekommendationer för hur företagen kan agera mer på eget initiativ ur perspektivet för EU:s hållbarhetsreglering. Undersökningen har arbetats fram av ett forskarkonsortium på uppdrag av utrikesministeriet: Dorothée Cambou, Martin Fougère, Heidi Herlin, Neema Komba, Amin Maghsoudi, Mikko Rajavuori, Elina Sagne-Ollikainen, Juho Saloranta och Nikodemus Solitander.
Gruppen har intervjuat företagare inom jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, textilindustri och livsmedelsindustri med särskild fokus på värdekedjorna. Eftersom värdekedjorna är globala, har regleringen också handelspolitiska konsekvenser. Företagarna tillfrågades hur förordningen om avskogningsfria produkter, mekanismen för koldioxidjustering, direktivet om företagsansvar, förordningen om förbud mot tvångsarbete och ekodesignförordningen inverkar på deras företag.
”Undersökningen visar att den största oron i de finländska företag som berörs av de kumulativa effekterna inte i sig gäller överreglering, konkurrenskraft eller BNP, utan snarare den osäkerhet om regleringens öde som EU själv skapat”, säger forskningsledaren Nikodemus Solitander i ett pressmeddelande från Handelshögskolan Hanken.
Intervjuerna gav också vid handen att företagen inte har samma färdigheter att fullgöra skyldigheterna enligt regleringen. Undersökningen betonar att samarbete, tydlig kommunikation och kontinuerlig utveckling av den egna verksamheten är av betydelse både för företagen och för myndigheterna. Forskarna rekommenderar att myndigheterna tar fram anvisningar som gör lagstiftningen enklare att tolka.