Diskussionsunderlag: Viktigt att förstå psykologiska faktorer bakom hybridpåverkan för att kunna skydda sig mot sådan

Samtidigt som Finlands säkerhetspolitiska miljö förändras är det viktigt att förbereda sig inför störningar orsakade av fientliga aktörer. Ett färskt diskussionsunderlag bidrar till förståelse av hur psykologiska metoder för hybridpåverkan inverkar på människor. Det är viktigt att förstå påverkansmekanismerna för att olika fientliga handlingar ska kunna bekämpas effektivare.

Kettu-arbetsgruppen för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning (Käyttäytymistieteellinen ennakointi ja tieto tulevaisuuden hallinnossa) dryftar i sitt diskussionsunderlag hur fientliga aktörer kan påverka den allmänna opinionen. Målet är att öka medvetenheten om hybridhot och om samhällets sårbarheter som kan bli utsatta för hybridpåverkan. Diskussionsunderlaget bidrar med nya kognitiva, sociala och emotionella perspektiv i säkerhetstänkandet.

Hybridpåverkan är inget nytt fenomen, men minskat förtroende för statliga institutioner, polariserade sociopolitiska åsikter och förändringar i den digitala omvärlden har möjliggjort nya former av hybridpåverkan.

”Vissa omständigheter gör demokratiska stater mer utsatta för hybridpåverkan. Till exempel en öppen, oreglerad mediemiljö gör det lättare för fientliga aktörer att sprida desinformation. Det är viktigt att förstå hur och varför allmänheten tar till sig information som sprids av fientliga aktörer. Genom att bredda perspektivet kan vi bekämpa hybridhot med effektiva demokratiska medel”, konstaterar specialsakkunnig Emmi Korkalainen.

Kettu-arbetsgruppen arbetar med forskningsdata som rör informationsmiljön, med särskild fokus på mekanismer för bekämpning av felaktig information och desinformation. Genom diskussionsunderlaget vill gruppen belysa olika psykologiska och sociala påtrycknings- och effektmedel som används på ett aggressivt sätt med avsikten att ändra en målpersons eller en målgrupps beslutsprocesser och beteendemönster. Syftet med diskussionsunderlaget är att skapa ett mera människocentrerat och beteendevetenskapligt perspektiv på analysen av hybridhot.

Hybridpåverkan strävar till att försvåra beslutsfattandet och så osäkerhet

I diskussionsunderlaget beskrivs hur en individs utsatthet för hybridpåverkan grundar sig på människans naturliga tendenser att behandla information, såsom strävan att minska känslor av osäkerhet. En kommunikationsmiljö med högt tempo innebär osäkerhetsfaktorer och informationsvakuum som fientliga aktörer försöker dra nytta av för att stödja sin egen agenda. Fientliga aktörer försöker utnyttja människans grundläggande psykiska behov, såsom behov av samhörighet, autonomi och kompetens. Vår strävan att minska osäkerhet och tillgodose grundläggande behov kan göra oss mer mottagliga för radikala eller förenklade uppfattningar.

Det är naturligt att vi tar stöd av andra människor för att hantera vår osäkerhet, och därför är vår sociala miljö en oskiljaktig del av det vi tror på. I diskussionsunderlaget förklaras på vilka olika sätt social identitet och social smitta inverkar på hur beteenden sprids i samhället.

Komplexitetsvetenskapliga begrepp används för att beskriva hur till och med små impulser kan få läget i samhället att förändras genom ökad polarisering och osäkerhet. En fientlig aktör kan försöka rubba det nuvarande läget till exempel genom att påverka samhälleliga narrativ. Därför är det viktigt att inse att en fientlig aktör inte behöver förutse de exakta konsekvenserna av sin verksamhet i och med att hybridpåverkan har systemiska effekter. Det räcker med att aktören vet att konsekvenserna är negativa. Det gäller att hitta sätt att försvara sig mot hybridhot utan att äventyra de värden som åtgärderna är avsedda att försvara. Beteendevetenskaper spelar en viktig roll i denna diskussion.

Diskussionsunderlaget baserar sig på en konceptmodell för hybridhot (The Landscape of Hybrid Threats: A conceptual model) som tagits fram av Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (Hybrid CoE) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) och på tidigare begreppsdefinitioner inom psykologi och komplexitetsvetenskaper.

Ytterligare information: Maarit Lassander, specialsakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 037, [email protected]
Emmi Korkalainen, specialsakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 634, [email protected]